För fyra år sedan infördes omställningsstudiestödet, ett statligt studiestöd för vuxna i arbetslivet som vill vidareutbilda sig eller byta yrke. Den som beviljas stödet får möjlighet att plugga och behålla 80 procent av lönen. 

Hittills i år har CSN tagit emot drygt 34 000 ansökningar och räknar med ytterligare 18 000 under hösten. 

Årets anslag är 7,3 miljarder kronor, men bara 3,5 miljarder av dem kommer att betalas ut. Resten går tillbaka till statskassan. Anledningen är att många som söker får avslag.

Omställningsstudiestödet kom till som en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, tycker att det är ett problem att så stor del av anslaget inte används, men tror att systemet behöver tid.

– Vi kan se att nyttjandet ökar, men hade gärna sett att det hade ökat ännu mer. Vi visste att det skulle ta tid att bygga upp det här. Dessutom hade stödet en del barnsjukdomar i form av exempelvis långa handläggningstider. De sjukdomarna är i allt väsentligt hanterade, säger han.

AI och teknikutveckling ökar behovet av omskolning

Att systemet nu är bättre trimmat gör också att bland andra Unionen och omställningsorganisationen TRR ökar informationen om omställningsstudiestödet, enligt Martin Wästfelt.

– Fler borde nyttja stödet, med tanke på de stora förändringar som just nu sker på arbetsmarknaden i form av AI och teknikutveckling. Då är det en trygghet att det finns stora resurser till omställning.

Ska stärka ställningen på arbetsmarknaden

Under året har 63 procent av dem som sökt omställningsstudiestöd fått sina ansökningar beviljade, enligt CSN. Myndigheten har ingen färsk statistik på vilka de vanligaste anledningarna till avslag är. Förra året var det vanligaste skälet att den sökta utbildningen var för lång, följt av att utbildningen inte stärker personens ställning på arbetsmarknaden.

Martin Wästfelt tycker inte att reglerna för att få stödet är för hårda.

– Däremot är utbildningssystemet inte riktigt anpassat för de personer som har en anställning och behöver förstärka sin kompetens. Vi försöker påverka så att högskolor och universitet får resurser för att ha kurser som passar den som arbetar. 

Chansen att få omställningsstudiestöd har fyrdubblats

Anslaget till omställningsstudiestödet har ökat successivt sedan det infördes. Hittills har CSN varje år fått betala tillbaka en stor del på grund av för få behöriga sökande.  Samtidigt har andelen beviljade ansökningar ökat kraftigt sedan stödet infördes. I oktober 2022 godkändes bara 15 procent av ansökningarna.

Finns det en risk att politikerna sänker anslaget när de ser att det inte utnyttjas fullt ut?

– Vi ser inga sådana tecken. Trygghetsöverenskommelsen var väl förankrad hos alla åtta partier och alla är medvetna om att den här typen av reformer tar tid. Jag är övertygad om att nyttjandet kommer att öka. 

För ett par år sedan sjösatte regeringen sin satsning på korta kurser för yrkesverksamma. Elva högskolor och universitet fick extra pengar för att ta fram kurser anpassade för den som vill lära sig mer vid sidan av jobbet.

Satsningen har breddats till AI och kärnkraft

Inledningsvis var kurserna inriktade på grön omställning, men från i år har satsningen breddats till att också omfatta AI och kärnkraftsteknik.

– Förra året fick vi sammanlagt nästan 35 miljoner kronor för att arbeta med det här och i år får vi 61 miljoner kronor. 34 av dem går till grön omställning och kärnkraft och 27 går till AI, så det rör sig om ganska mycket pengar, säger Cecilia Johansson, forskare vid Uppsala universitet och samordnare för kurserna.

Totalt finns drygt 100 kurser och samtliga är öppna för alla. Kurserna motsvarar oftast två veckors studier, men ges vanligen över en längre studieperiod med låg studietakt. Just nu kan man gå kurser i allt från ciderproduktion och batteriteknik till kärnkraftsteknik och hur man lär ut AI till barn.

– En del är MOOC:ar (massive open online course) och dem kan man påbörja närsomhelst och andra har ett startdatum. Den absoluta majoriteten är på distans, men det finns några kurser som har något kurstillfälle på plats, säger Cecilia Johansson.

Inga högskolepoäng men möjlighet till intyg

Det finns inga formella krav på förkunskaper för att anmäla sig till en kurs. De flesta har dock rekommendationer kring vilka förkunskaper man behöver för att ta till sig kursen. De ger inga högskolepoäng men man kan få ett intyg på att man har gått kursen om man klarar ett avslutande kunskapsprov.

Är tanken att man ska bli bättre på det man redan kan eller att man ska bli sugen på att byta yrkesbana?

– Både och. Inom exempelvis kärnkraftsteknik kommer vi både att ha kurser som är mer av en introduktion till ämnet och andra som är nischade för folk som redan kan saker inom området.

Är det verkligen universitetens roll att kompetensutveckla yrkesverksamma? Borde inte arbetsgivarna ansvara för det?

– Det här är ju en arbetsmarknadspolitisk satsning, ett sätt att arbeta med kompetensförsörjning brett i Sverige. Det fina med de här kurserna är att de är öppna för alla, oavsett vilken arbetsplats man jobbar på. Men självklart kan även företag som ser behov av viss kompetens använda sig av kurserna. Det gynnar framför allt mindre företag, med mindre resurser.

Tekniska problem på kursplattformen

Kursutbudet finns på lärosätenas hemsidor (se faktaruta) men också samlat på plattformen learning4professionals.se.

– Tyvärr är plattformen knackig och vi jobbar på att få till en bättre teknisk lösning, säger Cecilia Johansson.

I år erbjuds rekordmånga YH-kurser. Till skillnad mot YH-program är kurserna kortare utbildningar som vänder sig till den som redan jobbar och vill bygga på sin kompetens. Ofta går kurserna att kombinera med arbete. 

Kurser ges bland annat inom ekonomi, administration, försäljning, data/IT och säkerhetstjänster. Enligt Myndigheten för yrkeshögskolan märks ett ökat fokus på AI, digitalisering och säkerhetsfrågor i årets utbud.

Här är några exempel: 

1. Cybersäkerhet för yrkesverksamma: Kursen ska ge kunskap och verktyg för att identifiera, förebygga och hantera moderna cyberhot (Chas Academy).
2. AI-driven bokföring: Ska ge kunskap i att effektivisera bokföringen med hjälp av AI (Tuc yrkeshögskola).
3. Datadriven försäljning och AI: Ska ge djupare förståelse för AI-tekniker och tillämpningar inom försäljning (Stockholm School of Business).
4. CAD i produktions- och ritteknik: Sak ge kunskap i CAD från idé till färdig konstruktion (EC utbildning AB).
5. Produktionsledning inom industriell tillverkning: Ska utveckla förmågan att leda en effektiv, säker och resurssnål produktion (YH Akademin AB).
6. Compliance inom IT-säkerhet: Ska ge kunskap i att implementera och upprätthålla säkerhetspolicyer- och standarder samt att hantera incidenter (Medieinstitutet i Sverige AB).
7. Projektekonomi för hållbara IT-projekt: Ska ge kunskap i att planera och följa upp ekonomin i IT-projekt (Jensen education School AB).
8. Marketing automation: Ska ge kunskaper i hur man effektiviserar och automatiserar marknadsföringsarbetet (KYH AB).

Hela kursutbudet hittar du här.