Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Robotarna har börjat ta våra jobb

Många av de jobb som tidigare utförts av människor görs i dag av robotar. Det visar en undersökning som Unionen har gjort. Nu kräver förbundet att arbetsgivarna tar större ansvar för sina anställdas kompetensutveckling.
David Österberg Publicerad
Colourbox.com
En framtid där robotarna tar våra jobb? Det är redan verklighet ... Colourbox.com

De senaste åren har automatiseringen tagit fart på allvar. Nästan sex av tio av landets Unionenklubbar uppger att arbetsuppgifter som för fem år sedan utfördes av anställda numera utförs av robotar. Automatiseringen har kommit längst inom industrisektorn, men även tjänstesektorn påverkas, enligt undersökningen.

Martin Linder är ordförande för Unionen. Han är inte förvånad över resultatet.

– Det här är en utveckling vi har vant oss vid. Nu ser vi att även avancerade uppgifter går att automatisera. Det finns robotar som skriver artiklar och ställer avancerade diagnoser och vi har självkörande bilar. I grunden är teknikutvecklingen något vi ska bejaka, men då gäller det att alla får chansen att ställa om till de jobb som kommer, säger han.

Läs mer: När robotarna kommer - så planerar du din karriär

Många företag saknar en strategi för kompetensutveckling av sina anställda, enligt undersökningen. Det är allvarligt, tycker Martin Linder.

– För oss är det oacceptabelt. Arbetsgivarna har ett ansvar att se till att deras anställda har relevant kompetens. Och de företag som vill vara konkurrenskraftiga i framtiden kan inte nöja sig med den kunskap de redan har utan måste blicka framåt för att se vilken kunskap som efterfrågas längre fram.

Men det är inte enbart företagen som måste ändra sin syn på kompetensutveckling, enligt Unionen. Staten måste se till att studiemedelssystemet anpassas efter redan yrkesverksamma och utbildningssystemet måste göras om.

– Det nuvarande systemet är anpassat efter att man först skaffar sig en utbildning och sedan kommer in i arbetslivet. Men om vi ska ställa om till det livslånga lärandet måste det finnas kurser som är anpassade efter yrkesverksamma och det måste finnas bättre möjligheter till distansutbildning, till kortare utbildningar och studiefinansiering.

Vad kan fackförbunden göra?
– Vi behöver driva på politiker att ställa om utbildningssystemet, vi behöver driva på företagen att ta sitt ansvar. Dessutom måste vi som en av arbetsmarknadens parter teckna kollektivavtal som är anpassade för att stötta utveckling och jobba med de här frågorna proaktivt.

Ser du positivt eller negativt på framtiden?
– Jag ser alltid positivt på utveckling. Men en nyckelfråga är att så många som möjligt får chansen att ställa om till de jobb som kommer, inte de jobb som fanns i går.

Är du orolig för att robotarna ska ta över våra jobb eller välkomnar du automatiseringen? Oavsett inställning kan du läsa allt om framtidens arbetsliv i höstens temanummer av Kollega: Forskning & Framtid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Därför lönar sig kompetensutveckling – särskilt för tacksamma medarbetare

Kompetensutveckling lönar sig. Åtminstone för de företag som har tacksamma anställda som tror på karma och ser utbildning som en gåva. Det visar en rapport från IFAU.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2026, kl 06:04
Anställda räcker upp handen under en intern utbildning, en form av kompetensutveckling som enligt IFAU kan öka produktiviteten.
Kompetensutveckling som betalas av arbetsgivaren kan öka produktiviteten – särskilt bland medarbetare som ser utbildningen som en investering att återgälda, enligt en rapport från IFAU. Foto: Viktoria Bank/TT

Arbetsgivare i Sverige är tämligen njugga när det gäller att vidareutbilda sina anställda, visar undersökningar. Men att snåla in på anställdas utbildning kan vara att bita sig själv i svansen. Kompetensutveckling bekostad av arbetsgivaren tycks nämligen vara en god affär för företagen, enligt en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads – och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.  

IFAU: Kompetensutveckling ökade produktiviteten med 8–9 procent

Enligt ett fältexperiment med några år på nacken, gjort på ett nederländskt callcenter, ökade produktiviteten med i snitt 8–9 procent bland den slumpvis utvalda grupp som fick gå en veckas intern vidareutbildning. De utbildade blev såväl snabbare som mer effektiva och effekten höll i sig i cirka fem veckor. 

Ett gäng kursdeltagare stack dock ut som betydligt mer flyhänta och flitiga än sina kollegor.  De var de anställda som i en enkätundersökning före kursen, svarat att de tror på principen att belöna gott med gott. 

Tacksamma medarbetare ökade produktiviteten mest

Anställda som uppfattar den av arbetsgivaren betalda kursen som en vänlig handling anstränger sig helt enkelt lite mer för att återgälda favören. Den positiva effekten höll dessutom i sig längre hos de tacksamma anställda som tror på karma. 

Att det är lönsamt att satsa på medarbetare som lägger stor vikt vid reciprocitet, som det kallas, kan utnyttjas av arbetsgivarna, hintar rapporten.  Hur man ska kunna undvika att kasta pärlor för svin och identifiera just de anställda som ser det som sin moraliska skyldighet att lägga manken till lite extra efter vad de uppfattar som en gåva, framgår dock inte. 

Däremot verkade det som att de kollegor som blev utan utbildning, och möjligen fick dra ett tyngre lass när deras medarbetare satt vid skolbänken, presterade något sämre. Den effekten är dock inte statistiskt säkerställd, menar rapporten. 

Fakta: Vad är reciprocitetsprincipen?

Reciprocitetsprincipen är ett sociologiskt begrepp som handlar om att besvara en positiv handling med en positiv, och en negativ handling med en negativ.