Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Övervinn rädslan och bli en vass talare

Blir du kallsvettig av nervositet inför tanken på att hålla ett föredrag? Lugn – med några enkla knep kan du besegra scenskräcken.
Niklas Hallstedt Publicerad
TT/Nyhetsbyrån
Med några enkla knep kan du bli en lika vass talare som Martin Luther King. TT/Nyhetsbyrån

Tala är silver, tiga är guld, lyder ordspråket. Men frågan är om det fortfarande är giltigt. I dag ställs de flesta människor inför en mängd situationer där de faktiskt förväntas göra sin röst hörd, situationer där den som tiger lätt blir en förlorare.

Det gäller inte minst i arbetslivet. För somliga handlar det kanske framför allt om att göra sin åsikt hörd i gruppdiskussioner med kollegor, andra kanske måste sälja in idéer till utomstående. Men det kan också handla om att man måste äntra talarstolen inför större församlingar.

Att tala i grupp är långt ifrån något självklart för alla. Enligt en studie från Uppsala universitet upplever 24 procent av befolkningen starkt obehag av att tala inför en grupp.

– Det är en jättevanlig rädsla, vanligare än till exempel ormfobi eller rädsla för höga höjder. Det ser man också i internationella studier, säger Tomas Furmark, professor i psykologi vid Uppsala universitet.

Sannolikt finns det ett stort antal duktiga och kompetenta personer vars karriär aldrig tog fart just på grund av detta – de klarade inte att sticka ut.

En fjärdedel av befolkningen anstränger sig aktivt för att undvika att tala i grupp

För det är just vad det handlar om. I grunden spökar vår rädsla för att inte få höra till. När vi talar så syns vi, vi blir bedömda och granskade av andra. Kanske kommer de inte att gilla oss? Kanske blir vi uteslutna ur gemenskapen? Vi blir nervösa. Kroppen börjar leva sitt eget liv, vi börjar kanske stamma, svettas och rodna.

– Det normala är att känna en viss anspänning för att tala inför andra.

Få problem är dock olösliga. Som med de flesta av våra andra rädslor gäller det att utmana den. Den som är rädd för hundar kommer aldrig att kunna klappa en jycke så länge man går långa omvägar när en hund dyker upp. Tvärtom till och med – undviker man ett obehag kommer det bara att öka.

För att komma vidare måste man utsätta sig för det man räds. Först då får man möjlighet att uppleva hur det är och inse att det är en situation som går att hantera.

Tomas Furmarks viktigaste råd är att inte undvika situationer där man förväntas göra sin röst hörd.

– De flesta känner mest obehag i början, eller inför till exempel ett möte.

Och som åhörare kan du också göra en insats.

– Visa intresse, nicka, var med i presentationen. Det är samma princip som på en middag – hur får man till ett samtal med den tystlåtne personen bredvid?

BLI EN LIKA VASS TALARE SOM MARTIN LUTHER KING

  • Helt enkelt: Gör det! Närma dig det mest skrämmande gradvis. Börja med små grupper där du känner dig trygg. Det kommer att gå bättre och bättre.
  • Yttra dig i grupp så ofta som möjligt. Se det som träning. Du kan exempelvis bestämma dig för att alltid säga något, exempelvis ställa en fråga, under möten.
  • Ställ rimliga krav på dig själv. Allt du säger behöver inte vara extremt välformulerat och genomtänkt. Ibland kan det vara bra bara att yttra sig.
  • Fokusera på vad du talar om, inte på dina egna reaktioner. Blir du alltför vaksam på kroppens reaktioner riskerar de att förstärkas. Om du riktar uppmärksamheten utåt blir du mer närvarande.
  • Förbered dig ordentligt – i alla fall om du på förhand vet att du ska hålla en presentation eller ett tal. Känner man sig osäker på ämnet ökar nervositeten. Träna på talet hemma eller i bilen genom att läsa texten högt tills du klarar den utan att läsa innantill.
  • Undvik att prata för fort. Dra ned på tempot. Det gör din andning bättre och du blir mer avslappnad.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Jobbade och krävs på tusentals kronor – regeln ändras inte

Flera personer som pluggar med omställningsstudiestöd har krävts på tiotusentals kronor av CSN. Anledningen är att de har jobbat några timmar medan de pluggat. Men Lotta Edholm (L), ansvarig minister, ser ingen anledning att ändra på reglerna.
David Österberg Publicerad 22 april 2026, kl 06:01
Alternativ bildtext.
Bildtext. Foto: Jessica Gow/TT/Fredrik Sandberg/TT.

För ett par veckor sedan berättade Kollega om Robert Toth som studerat med omställningsstudiestöd, OSS. Han fick ett återkrav från CSN på 56 000 kronor eftersom han jobbat 24 timmar under studietiden.

Och Robert Toth är långt ifrån ensam om att krävas på stora belopp efter några timmars arbete under studierna. Flera läsare har hört av sig till Kollega med liknande berättelser. 

Att det är otydligt vad som gäller blir tydligt när Kollega granskar de ärenden som kommit in till Överklagandenämnden för studiestöd, ÖKS (se faktaruta). Ett tiotal personer har begärt att nämnden ändrar på CSN:s beslut om återkrav. Flera av dem har bara arbetat några timmar under studietiden. 

En person har fått ett återkrav på drygt 14 000 kronor efter att ha jobbat 8 timmar och 15 minuter under en period. Återkravet var riktigt, anser ÖKS och avslog överklagandet. En annan tog, under studietiden, ut fem semesterdagar från det jobb hon var tjänstledig från och krävdes därför på nästan 26 000 kronor. Även det återkravet var korrekt, enligt ÖKS. 

Okej att jobba 7 timmar

Men det händer också att ÖKS går på de klagandes linje. Att kräva tillbaka studiemedel från en person som jobbat 7 timmar var fel, enligt ÖKS. Det var också fel att skicka återkrav till en person som jobbat två timmar under sin praktik, enligt nämnden.

När CSN fattar beslut om återkrav gör de det med stöd i lagen om omställningsstudiestöd. I den står att den som har arbetat för mycket ska betala tillbaka pengar till CSN.

Men i förarbetet, alltså den utredning som låg till grund för lagen, står också att CSN inte ska kräva tillbaka pengar om en studerande endast arbetat ”ett fåtal timmar” under studietiden. Frågan är vad det betyder. 

När förslaget var ute på remiss ville CSN att regeringen skulle precisera vad ”ett fåtal timmar” betyder:

”CSN vill att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet tydligare framgår vad som avses med arbete ett fåtal timmar mer än vad som tidigare anmälts till CSN. Mer specifikt vill CSN veta om det rör sig om ett fåtal timmars arbete per dag, vecka eller månad.”

Någon sådan precisering blev det dock aldrig. I stället har ÖKS tolkat vad ”ett fåtal timmar” betyder – och den tolkningen är strikt. Enligt ÖKS räcker det att någon har jobbat mer än en procent av en heltid för att CSN ska ha rätt att kräva tillbaka pengar. Det betyder exempelvis att den som pluggar på heltid i fem månader maximalt får jobba åtta timmar under den tiden.

Tillåtet att jobba när man pluggar

För den som studerar med vanligt studiemedel gäller helt andra regler. Den som pluggar på heltid på universitet kan maximalt få 4 120 kronor i studiebidrag och 9 472 kronor i studielån i månaden. Den studerande förutsätts då plugga 40 timmar i veckan, motsvarande ett heltidsjobb. Trots det är det tillåtet att jobba vid sidan om studierna. Under en termin får en student tjäna 114 676 kronor utan att det påverkar rätten till studiemedel.

 Den som tjänar 150 kronor i timmen kan med andra ord jobba 38 timmar i veckan utan att det påverkar rätten till studiemedel.

Lagen om omställningsstudiestöd stiftades under den förra regeringen. I dag är det Lotta Edholm (L) som är ansvarig minister för stödet. Hon vill inte ställa upp på en intervju, men skickar skriftliga svar.

”(…) Tanken med stödet är att täcka det inkomstbortfall som blir följden av minskat arbete till förmån för studier. Den som börjar studera och inte minskar sitt arbete i motsvarande omfattning drabbas ju inte av ett inkomstbortfall och därför är det rimligt att de inte heller kan få lön och kompletterande omställningsstudiestöd som tillsammans uppgår till mer än motsvarande heltid.”

I lagtexten står att CSN inte ska skicka återkrav om en studerande arbetat "ett fåtal timmar". Lagen preciserar inte vad "ett fåtal timmar" innebär. ÖKS har slagit fast att det är maximalt en procent av en heltid. Är det en rimlig tolkning av lagen? 

”Jag kan som statsråd inte uttala mig om hur en myndighet tolkar lagstiftningen men jag noterar att det finns viss flexibilitet i systemet.”

Och hur har det då gått för Robert Toth? Han har nyligen lämnat in en stämning till EU-domstolen och hoppas att den ska pröva hans ärende.

För att betala av skulden till CSN har han tvingats ta ett banklån.

Kompetensutveckling

Därför lönar sig kompetensutveckling – särskilt för tacksamma medarbetare

Kompetensutveckling lönar sig. Åtminstone för de företag som har tacksamma anställda som tror på karma och ser utbildning som en gåva. Det visar en rapport från IFAU.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2026, kl 06:04
Anställda räcker upp handen under en intern utbildning, en form av kompetensutveckling som enligt IFAU kan öka produktiviteten.
Kompetensutveckling som betalas av arbetsgivaren kan öka produktiviteten – särskilt bland medarbetare som ser utbildningen som en investering att återgälda, enligt en rapport från IFAU. Foto: Viktoria Bank/TT

Arbetsgivare i Sverige är tämligen njugga när det gäller att vidareutbilda sina anställda, visar undersökningar. Men att snåla in på anställdas utbildning kan vara att bita sig själv i svansen. Kompetensutveckling bekostad av arbetsgivaren tycks nämligen vara en god affär för företagen, enligt en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads – och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.  

IFAU: Kompetensutveckling ökade produktiviteten med 8–9 procent

Enligt ett fältexperiment med några år på nacken, gjort på ett nederländskt callcenter, ökade produktiviteten med i snitt 8–9 procent bland den slumpvis utvalda grupp som fick gå en veckas intern vidareutbildning. De utbildade blev såväl snabbare som mer effektiva och effekten höll i sig i cirka fem veckor. 

Ett gäng kursdeltagare stack dock ut som betydligt mer flyhänta och flitiga än sina kollegor.  De var de anställda som i en enkätundersökning före kursen, svarat att de tror på principen att belöna gott med gott. 

Tacksamma medarbetare ökade produktiviteten mest

Anställda som uppfattar den av arbetsgivaren betalda kursen som en vänlig handling anstränger sig helt enkelt lite mer för att återgälda favören. Den positiva effekten höll dessutom i sig längre hos de tacksamma anställda som tror på karma. 

Att det är lönsamt att satsa på medarbetare som lägger stor vikt vid reciprocitet, som det kallas, kan utnyttjas av arbetsgivarna, hintar rapporten.  Hur man ska kunna undvika att kasta pärlor för svin och identifiera just de anställda som ser det som sin moraliska skyldighet att lägga manken till lite extra efter vad de uppfattar som en gåva, framgår dock inte. 

Däremot verkade det som att de kollegor som blev utan utbildning, och möjligen fick dra ett tyngre lass när deras medarbetare satt vid skolbänken, presterade något sämre. Den effekten är dock inte statistiskt säkerställd, menar rapporten. 

Fakta: Vad är reciprocitetsprincipen?

Reciprocitetsprincipen är ett sociologiskt begrepp som handlar om att besvara en positiv handling med en positiv, och en negativ handling med en negativ.