Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Övervinn rädslan och bli en vass talare

Blir du kallsvettig av nervositet inför tanken på att hålla ett föredrag? Lugn – med några enkla knep kan du besegra scenskräcken.
Niklas Hallstedt Publicerad
TT/Nyhetsbyrån
Med några enkla knep kan du bli en lika vass talare som Martin Luther King. TT/Nyhetsbyrån

Tala är silver, tiga är guld, lyder ordspråket. Men frågan är om det fortfarande är giltigt. I dag ställs de flesta människor inför en mängd situationer där de faktiskt förväntas göra sin röst hörd, situationer där den som tiger lätt blir en förlorare.

Det gäller inte minst i arbetslivet. För somliga handlar det kanske framför allt om att göra sin åsikt hörd i gruppdiskussioner med kollegor, andra kanske måste sälja in idéer till utomstående. Men det kan också handla om att man måste äntra talarstolen inför större församlingar.

Att tala i grupp är långt ifrån något självklart för alla. Enligt en studie från Uppsala universitet upplever 24 procent av befolkningen starkt obehag av att tala inför en grupp.

– Det är en jättevanlig rädsla, vanligare än till exempel ormfobi eller rädsla för höga höjder. Det ser man också i internationella studier, säger Tomas Furmark, professor i psykologi vid Uppsala universitet.

Sannolikt finns det ett stort antal duktiga och kompetenta personer vars karriär aldrig tog fart just på grund av detta – de klarade inte att sticka ut.

En fjärdedel av befolkningen anstränger sig aktivt för att undvika att tala i grupp

För det är just vad det handlar om. I grunden spökar vår rädsla för att inte få höra till. När vi talar så syns vi, vi blir bedömda och granskade av andra. Kanske kommer de inte att gilla oss? Kanske blir vi uteslutna ur gemenskapen? Vi blir nervösa. Kroppen börjar leva sitt eget liv, vi börjar kanske stamma, svettas och rodna.

– Det normala är att känna en viss anspänning för att tala inför andra.

Få problem är dock olösliga. Som med de flesta av våra andra rädslor gäller det att utmana den. Den som är rädd för hundar kommer aldrig att kunna klappa en jycke så länge man går långa omvägar när en hund dyker upp. Tvärtom till och med – undviker man ett obehag kommer det bara att öka.

För att komma vidare måste man utsätta sig för det man räds. Först då får man möjlighet att uppleva hur det är och inse att det är en situation som går att hantera.

Tomas Furmarks viktigaste råd är att inte undvika situationer där man förväntas göra sin röst hörd.

– De flesta känner mest obehag i början, eller inför till exempel ett möte.

Och som åhörare kan du också göra en insats.

– Visa intresse, nicka, var med i presentationen. Det är samma princip som på en middag – hur får man till ett samtal med den tystlåtne personen bredvid?

BLI EN LIKA VASS TALARE SOM MARTIN LUTHER KING

  • Helt enkelt: Gör det! Närma dig det mest skrämmande gradvis. Börja med små grupper där du känner dig trygg. Det kommer att gå bättre och bättre.
  • Yttra dig i grupp så ofta som möjligt. Se det som träning. Du kan exempelvis bestämma dig för att alltid säga något, exempelvis ställa en fråga, under möten.
  • Ställ rimliga krav på dig själv. Allt du säger behöver inte vara extremt välformulerat och genomtänkt. Ibland kan det vara bra bara att yttra sig.
  • Fokusera på vad du talar om, inte på dina egna reaktioner. Blir du alltför vaksam på kroppens reaktioner riskerar de att förstärkas. Om du riktar uppmärksamheten utåt blir du mer närvarande.
  • Förbered dig ordentligt – i alla fall om du på förhand vet att du ska hålla en presentation eller ett tal. Känner man sig osäker på ämnet ökar nervositeten. Träna på talet hemma eller i bilen genom att läsa texten högt tills du klarar den utan att läsa innantill.
  • Undvik att prata för fort. Dra ned på tempot. Det gör din andning bättre och du blir mer avslappnad.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Fler får studiestöd för att skola om sig

Nu öppnar höstens ansökningsomgång till omställningsstudier. Betydligt fler beviljas stöd nu jämfört med när det infördes. Men fortfarande går hälften av pengarna tillbaka till staten på grund av för få behöriga sökande.
David Österberg Publicerad 1 oktober 2026, kl 09:29
Plugga som vuxen
Chansen att få stöd för att skola om sig har ökat. Men fortfarande använder CSN bara hälften av anslaget till omställningsstudiestödet. Colourbox

För fyra år sedan infördes omställningsstudiestödet, ett statligt studiestöd för vuxna i arbetslivet som vill vidareutbilda sig eller byta yrke. Den som beviljas stödet får möjlighet att plugga och behålla 80 procent av lönen. 

Hittills i år har CSN tagit emot drygt 34 000 ansökningar och räknar med ytterligare 18 000 under hösten. 

Årets anslag är 7,3 miljarder kronor, men bara 3,5 miljarder av dem kommer att betalas ut. Resten går tillbaka till statskassan. Anledningen är att många som söker får avslag.

Fler borde nyttja stödet, med tanke på de stora 
förändringar som just nu sker på arbetsmarknaden 

Omställningsstudiestödet kom till som en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, tycker att det är ett problem att så stor del av anslaget inte används, men tror att systemet behöver tid.

– Vi kan se att nyttjandet ökar, men hade gärna sett att det hade ökat ännu mer. Vi visste att det skulle ta tid att bygga upp det här. Dessutom hade stödet en del barnsjukdomar i form av exempelvis långa handläggningstider. De sjukdomarna är i allt väsentligt hanterade, säger han.

AI och teknikutveckling ökar behovet av omskolning

Att systemet nu är bättre trimmat gör också att bland andra Unionen och omställningsorganisationen TRR ökar informationen om omställningsstudiestödet, enligt Martin Wästfelt.

– Fler borde nyttja stödet, med tanke på de stora förändringar som just nu sker på arbetsmarknaden i form av AI och teknikutveckling. Då är det en trygghet att det finns stora resurser till omställning.

Ska stärka ställningen på arbetsmarknaden

Under året har 63 procent av dem som sökt omställningsstudiestöd fått sina ansökningar beviljade, enligt CSN. Myndigheten har ingen färsk statistik på vilka de vanligaste anledningarna till avslag är. Förra året var det vanligaste skälet att den sökta utbildningen var för lång, följt av att utbildningen inte stärker personens ställning på arbetsmarknaden.

Martin Wästfelt tycker inte att reglerna för att få stödet är för hårda.

– Däremot är utbildningssystemet inte riktigt anpassat för de personer som har en anställning och behöver förstärka sin kompetens. Vi försöker påverka så att högskolor och universitet får resurser för att ha kurser som passar den som arbetar. 

Chansen att få omställningsstudiestöd har fyrdubblats

Anslaget till omställningsstudiestödet har ökat successivt sedan det infördes. Hittills har CSN varje år fått betala tillbaka en stor del på grund av för få behöriga sökande.  Samtidigt har andelen beviljade ansökningar ökat kraftigt sedan stödet infördes. I oktober 2022 godkändes bara 15 procent av ansökningarna.

Finns det en risk att politikerna sänker anslaget när de ser att det inte utnyttjas fullt ut?

– Vi ser inga sådana tecken. Trygghetsöverenskommelsen var väl förankrad hos alla åtta partier och alla är medvetna om att den här typen av reformer tar tid. Jag är övertygad om att nyttjandet kommer att öka. 

Plugga med lön

Som en del av uppgörelsen om nya las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 63 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.
  • Om du är under 40 år får inte utbildningen vara längre än 80 veckor.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK

Kompetensutveckling

Vässa din kompetens på högskolan – 100 korta kurser för dig som jobbar

Sugen på att lära dig mer om AI? Eller vill du veta allt om underjordisk stadsplanering? Just nu finns över 100 korta kurser på högskolor och universitet som är anpassade för dig som jobbar.
David Österberg Publicerad 27 augusti 2026, kl 05:59
Läsa AI på högskolan
Över 100 kurser erbjuds av elva svenska lärosäten. De flesta kan läsas på distans vid sidan av arbetet. Colourbox

För ett par år sedan sjösatte regeringen sin satsning på korta kurser för yrkesverksamma. Elva högskolor och universitet fick extra pengar för att ta fram kurser anpassade för den som vill lära sig mer vid sidan av jobbet.

Satsningen har breddats till AI och kärnkraft

Inledningsvis var kurserna inriktade på grön omställning, men från i år har satsningen breddats till att också omfatta AI och kärnkraftsteknik.

Cecilia Johansson
Mikael Wallerstedt

– Förra året fick vi sammanlagt nästan 35 miljoner kronor för att arbeta med det här och i år får vi 61 miljoner kronor. 34 av dem går till grön omställning och kärnkraft och 27 går till AI, så det rör sig om ganska mycket pengar, säger Cecilia Johansson, forskare vid Uppsala universitet och samordnare för kurserna.

Totalt finns drygt 100 kurser och samtliga är öppna för alla. Kurserna motsvarar oftast två veckors studier, men ges vanligen över en längre studieperiod med låg studietakt. Just nu kan man gå kurser i allt från ciderproduktion och batteriteknik till kärnkraftsteknik och hur man lär ut AI till barn.

– En del är MOOC:ar (massive open online course) och dem kan man påbörja närsomhelst och andra har ett startdatum. Den absoluta majoriteten är på distans, men det finns några kurser som har något kurstillfälle på plats, säger Cecilia Johansson.

Inga högskolepoäng men möjlighet till intyg

Det finns inga formella krav på förkunskaper för att anmäla sig till en kurs. De flesta har dock rekommendationer kring vilka förkunskaper man behöver för att ta till sig kursen. De ger inga högskolepoäng men man kan få ett intyg på att man har gått kursen om man klarar ett avslutande kunskapsprov.

Är tanken att man ska bli bättre på det man redan kan eller att man ska bli sugen på att byta yrkesbana?

– Både och. Inom exempelvis kärnkraftsteknik kommer vi både att ha kurser som är mer av en introduktion till ämnet och andra som är nischade för folk som redan kan saker inom området.

Är det verkligen universitetens roll att kompetensutveckla yrkesverksamma? Borde inte arbetsgivarna ansvara för det?

– Det här är ju en arbetsmarknadspolitisk satsning, ett sätt att arbeta med kompetensförsörjning brett i Sverige. Det fina med de här kurserna är att de är öppna för alla, oavsett vilken arbetsplats man jobbar på. Men självklart kan även företag som ser behov av viss kompetens använda sig av kurserna. Det gynnar framför allt mindre företag, med mindre resurser.

Tekniska problem på kursplattformen

Kursutbudet finns på lärosätenas hemsidor (se faktaruta) men också samlat på plattformen learning4professionals.se.

– Tyvärr är plattformen knackig och vi jobbar på att få till en bättre teknisk lösning, säger Cecilia Johansson.

Elva lärosäten ger korta kurser för yrkesverksamma

Uppsala universitet

Chalmers

Kungliga tekniska högskolan

Lunds universitet

Linköpings universitet

Luleå tekniska universitet

Sveriges lantbruksuniversitet

Mälardalens universitet

Umeå universitet

Högskolan i Halmstad

Örebro universitet

Hela kursutbudet hittar du här 

https://learning4professionals.se/search?show=24