Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Övervinn rädslan och bli en vass talare

Blir du kallsvettig av nervositet inför tanken på att hålla ett föredrag? Lugn – med några enkla knep kan du besegra scenskräcken.
Niklas Hallstedt Publicerad
TT/Nyhetsbyrån
Med några enkla knep kan du bli en lika vass talare som Martin Luther King. TT/Nyhetsbyrån

Tala är silver, tiga är guld, lyder ordspråket. Men frågan är om det fortfarande är giltigt. I dag ställs de flesta människor inför en mängd situationer där de faktiskt förväntas göra sin röst hörd, situationer där den som tiger lätt blir en förlorare.

Det gäller inte minst i arbetslivet. För somliga handlar det kanske framför allt om att göra sin åsikt hörd i gruppdiskussioner med kollegor, andra kanske måste sälja in idéer till utomstående. Men det kan också handla om att man måste äntra talarstolen inför större församlingar.

Att tala i grupp är långt ifrån något självklart för alla. Enligt en studie från Uppsala universitet upplever 24 procent av befolkningen starkt obehag av att tala inför en grupp.

– Det är en jättevanlig rädsla, vanligare än till exempel ormfobi eller rädsla för höga höjder. Det ser man också i internationella studier, säger Tomas Furmark, professor i psykologi vid Uppsala universitet.

Sannolikt finns det ett stort antal duktiga och kompetenta personer vars karriär aldrig tog fart just på grund av detta – de klarade inte att sticka ut.

En fjärdedel av befolkningen anstränger sig aktivt för att undvika att tala i grupp

För det är just vad det handlar om. I grunden spökar vår rädsla för att inte få höra till. När vi talar så syns vi, vi blir bedömda och granskade av andra. Kanske kommer de inte att gilla oss? Kanske blir vi uteslutna ur gemenskapen? Vi blir nervösa. Kroppen börjar leva sitt eget liv, vi börjar kanske stamma, svettas och rodna.

– Det normala är att känna en viss anspänning för att tala inför andra.

Få problem är dock olösliga. Som med de flesta av våra andra rädslor gäller det att utmana den. Den som är rädd för hundar kommer aldrig att kunna klappa en jycke så länge man går långa omvägar när en hund dyker upp. Tvärtom till och med – undviker man ett obehag kommer det bara att öka.

För att komma vidare måste man utsätta sig för det man räds. Först då får man möjlighet att uppleva hur det är och inse att det är en situation som går att hantera.

Tomas Furmarks viktigaste råd är att inte undvika situationer där man förväntas göra sin röst hörd.

– De flesta känner mest obehag i början, eller inför till exempel ett möte.

Och som åhörare kan du också göra en insats.

– Visa intresse, nicka, var med i presentationen. Det är samma princip som på en middag – hur får man till ett samtal med den tystlåtne personen bredvid?

BLI EN LIKA VASS TALARE SOM MARTIN LUTHER KING

  • Helt enkelt: Gör det! Närma dig det mest skrämmande gradvis. Börja med små grupper där du känner dig trygg. Det kommer att gå bättre och bättre.
  • Yttra dig i grupp så ofta som möjligt. Se det som träning. Du kan exempelvis bestämma dig för att alltid säga något, exempelvis ställa en fråga, under möten.
  • Ställ rimliga krav på dig själv. Allt du säger behöver inte vara extremt välformulerat och genomtänkt. Ibland kan det vara bra bara att yttra sig.
  • Fokusera på vad du talar om, inte på dina egna reaktioner. Blir du alltför vaksam på kroppens reaktioner riskerar de att förstärkas. Om du riktar uppmärksamheten utåt blir du mer närvarande.
  • Förbered dig ordentligt – i alla fall om du på förhand vet att du ska hålla en presentation eller ett tal. Känner man sig osäker på ämnet ökar nervositeten. Träna på talet hemma eller i bilen genom att läsa texten högt tills du klarar den utan att läsa innantill.
  • Undvik att prata för fort. Dra ned på tempot. Det gör din andning bättre och du blir mer avslappnad.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Sugen på ombyte? Då har du rätt att vara tjänstledig

Sugen på att plugga eller starta eget? I Sverige finns flera möjligheter att ta tjänstledigt från jobbet. En del är reglerade i lag, andra upp till arbetsgivaren.
Lena Michanek Publicerad 19 november 2026, kl 05:55
Översiktsbild av borggården vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm
Funderar du på att plugga, till exempel här vid Tekniska högskolan i Stockholm? Då har du sannolikt rätt till tjänstledighet. Foto: Jann Lipka

Flera typer av tjänstledighet är reglerat i olika lagar: 

• Tjänstledigt för studier regleras i en lag, som bland annat säger att du måste ha varit anställd minst sex månader i följd eller totalt tolv månader under de senaste två åren för att arbetsgivaren ska vara skyldig att bevilja tjänstledigheten. Sök i god tid, arbetsgivaren har rätt att skjuta upp ledigheten i upp till sex månader. Arbetsgivaren kan i regel inte säga ner till tjänstledighet för studier om lagkraven är uppfyllda. 

En särskild lag reglerar också rätten till tjänstledighet för SFI-studier. 

• Tjänstledigt för att starta eget regleras också i en lag, och samma premisser som för studier måste vara uppfyllda. En viktig skillnad är dock att tjänstledighet för att starta eget företag bara ger rätt till sex månaders tjänstledighet, medan studier kan pågå längre tid. Arbetsgivaren kan också säga nej till denna typ av tjänstledighet om verksamheten konkurrerar med eller skadar arbetsgivaren på annat sätt. 

• Militärtjänstgöring ger laglig rätt till tjänstledigt för vissa uppdrag inom försvaret, till exempel värnplikt.

Hemvärnssoldater kan få tjänstledigt 

En utbildning inom hemvärnet kan ge rätt till tjänstledigt enligt studieledighetslagen. Ofta ingår hemvärnssoldaten därefter ett avtal med försvaret som reglerar deltagande i övningar ett visst antal dagar per år och vid skarpa insatser. Då har man rätt till tjänstledigt enligt lagen om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret.  

• Politiska uppdrag ger laglig rätt att vara ledig i den omfattning som krävs för att det ska vara möjligt att klara uppdraget. 

• Fackliga uppdrag kopplat till den egna arbetsplatsen sker normalt på betald arbetstid. Om man har fackliga uppdrag som inte är kopplade direkt till den egna arbetsplatsen har man rätt att ta tjänstledigt utan lön. 

• Prova annat arbete vid sjukdom

Om du varit sjuk en längre tid kan du ha laglig rätt att ta tjänstledigt för att prova ett annat arbete. Det sker då i samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.  

• Vård av närstående kan ge rätt till tjänstledigt under förutsättning att man beviljas närståendepenning av Försäkringskassan.

Tjänstledigheter som är upp till arbetsgivaren 

Det finns också möjlighet att söka tjänstledigt för annat. Det kan handla om vad som helst, till exempel att man vill ha extra ledigt för att resa eller att man vill prova ett nytt jobb hos en annan arbetsgivare. 

Frågan är fri – och lika fri är arbetsgivaren att säga nej. 

Kompetensutveckling

Fler får studiestöd för att skola om sig

Nu öppnar höstens ansökningsomgång till omställningsstudier. Betydligt fler beviljas stöd nu jämfört med när det infördes. Men fortfarande går hälften av pengarna tillbaka till staten på grund av för få behöriga sökande.
David Österberg Publicerad 1 oktober 2026, kl 09:29
Plugga som vuxen
Chansen att få stöd för att skola om sig har ökat. Men fortfarande använder CSN bara hälften av anslaget till omställningsstudiestödet. Colourbox

För fyra år sedan infördes omställningsstudiestödet, ett statligt studiestöd för vuxna i arbetslivet som vill vidareutbilda sig eller byta yrke. Den som beviljas stödet får möjlighet att plugga och behålla 80 procent av lönen. 

Hittills i år har CSN tagit emot drygt 34 000 ansökningar och räknar med ytterligare 18 000 under hösten. 

Årets anslag är 7,3 miljarder kronor, men bara 3,5 miljarder av dem kommer att betalas ut. Resten går tillbaka till statskassan. Anledningen är att många som söker får avslag.

Fler borde nyttja stödet, med tanke på de stora 
förändringar som just nu sker på arbetsmarknaden 

Omställningsstudiestödet kom till som en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, tycker att det är ett problem att så stor del av anslaget inte används, men tror att systemet behöver tid.

– Vi kan se att nyttjandet ökar, men hade gärna sett att det hade ökat ännu mer. Vi visste att det skulle ta tid att bygga upp det här. Dessutom hade stödet en del barnsjukdomar i form av exempelvis långa handläggningstider. De sjukdomarna är i allt väsentligt hanterade, säger han.

AI och teknikutveckling ökar behovet av omskolning

Att systemet nu är bättre trimmat gör också att bland andra Unionen och omställningsorganisationen TRR ökar informationen om omställningsstudiestödet, enligt Martin Wästfelt.

– Fler borde nyttja stödet, med tanke på de stora förändringar som just nu sker på arbetsmarknaden i form av AI och teknikutveckling. Då är det en trygghet att det finns stora resurser till omställning.

Ska stärka ställningen på arbetsmarknaden

Under året har 63 procent av dem som sökt omställningsstudiestöd fått sina ansökningar beviljade, enligt CSN. Myndigheten har ingen färsk statistik på vilka de vanligaste anledningarna till avslag är. Förra året var det vanligaste skälet att den sökta utbildningen var för lång, följt av att utbildningen inte stärker personens ställning på arbetsmarknaden.

Martin Wästfelt tycker inte att reglerna för att få stödet är för hårda.

– Däremot är utbildningssystemet inte riktigt anpassat för de personer som har en anställning och behöver förstärka sin kompetens. Vi försöker påverka så att högskolor och universitet får resurser för att ha kurser som passar den som arbetar. 

Chansen att få omställningsstudiestöd har fyrdubblats

Anslaget till omställningsstudiestödet har ökat successivt sedan det infördes. Hittills har CSN varje år fått betala tillbaka en stor del på grund av för få behöriga sökande.  Samtidigt har andelen beviljade ansökningar ökat kraftigt sedan stödet infördes. I oktober 2022 godkändes bara 15 procent av ansökningarna.

Finns det en risk att politikerna sänker anslaget när de ser att det inte utnyttjas fullt ut?

– Vi ser inga sådana tecken. Trygghetsöverenskommelsen var väl förankrad hos alla åtta partier och alla är medvetna om att den här typen av reformer tar tid. Jag är övertygad om att nyttjandet kommer att öka. 

Plugga med lön

Som en del av uppgörelsen om nya las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 63 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.
  • Om du är under 40 år får inte utbildningen vara längre än 80 veckor.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK