Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Hög tid att söka högskola

Förgyll din vardag genom att plugga till förgyllare - tandsköterska, trafiklärare eller lönespecialist. Till vårterminen 2017 har du möjlighet att öka din kompetens genom att söka in till nära 80 olika yrkesutbildningar.
Johanna Rovira Publicerad
Man vid dator tar sig för ansiktet.
Är du trött på ditt jobb? Drömmer du om att göra något helt annat, eller vill du bara uppdatera din kompetens? Det finns en rad olika utbildningar att välja bland! Foto: Colourbox

På måndag den 17 oktober är det sista dagen för att söka till vårens utbildningar på högskolor och universitet, för den vars jobb kanske gått i stå och som vill prova på något nytt. Men universitetsutbildningarna är inte enda vägen till ny kompetens och nytt jobb. Regeringen satsar stort på yrkeshögskolan och vill öka antalet platser. Till många av yrkesutbildningarna kan du söka även senare – sista ansökningsdatum varierar mellan de olika utbildningarna på Yrkeshögskolan.

Utbildningarna är skräddarsydda i nära samarbete med arbetslivet och ska matchas mot arbetsmarknadens behov, vilket innebär att det dyker upp nya utbildningar när det råder brist på vissa yrkesgrupper och att det försvinner utbildningar när behovet sinat.

Just nu tycks det finnas behov av såväl möbeltapetserare och yrkesbiodlare som vvs-ingenjörer och trädbildhuggare. Väntar du med att studera till hösten 2017 så ökar utbudet av utbildningar på yrkeshögskolan ytterligare – regeringen har avsatt pengar för motsvarande 6 000 platser på Yrkeshögskolan under 2017.

Yrkeshögskolan tycks ha bra koll på framtida bristyrken - enligt Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, hade nio av tio studenter som tagit examen från Yrkeshögskolan sysselsättning ett år senare och sju av tio hade fått jobb redan före examen.

Att plugga på yrkeshögskolan är oftast gratis och du har rätt till studielån från CSN. Som Unionenmedlem har du också möjlighet att söka studiestöd  för bland annat litteratur- och materialkostnader med upp till 3 200 kr per termin - totalt 12 800 kr.

Tjänstledighet

Enligt studieledighetslagen har du rätt till tjänstledighet för studier om du varit anställd hos samma arbetsgivare i minst sex månader. Arbetsgivaren kan skjuta på den begärda ledigheten i upp till sex månader om det finns goda skäl.

Lämnar du in en ledighetsansökan sex månader i förväg kan arbetsgivaren inte vägra dig tjänstledigt. Ansökan är inte bindande – skriv så här: Under förutsättning att jag kommer in på den sökta kursen begär jag härmed om studieledigt från och med ...

Efter din studieledighet är du garanterad att få samma eller likvärdiga arbetsuppgifter och anställningsvillkor som du skulle ha haft om du inte varit ledig.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Därför lönar sig kompetensutveckling – särskilt för tacksamma medarbetare

Kompetensutveckling lönar sig. Åtminstone för de företag som har tacksamma anställda som tror på karma och ser utbildning som en gåva. Det visar en rapport från IFAU.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2026, kl 06:04
Anställda räcker upp handen under en intern utbildning, en form av kompetensutveckling som enligt IFAU kan öka produktiviteten.
Kompetensutveckling som betalas av arbetsgivaren kan öka produktiviteten – särskilt bland medarbetare som ser utbildningen som en investering att återgälda, enligt en rapport från IFAU. Foto: Viktoria Bank/TT

Arbetsgivare i Sverige är tämligen njugga när det gäller att vidareutbilda sina anställda, visar undersökningar. Men att snåla in på anställdas utbildning kan vara att bita sig själv i svansen. Kompetensutveckling bekostad av arbetsgivaren tycks nämligen vara en god affär för företagen, enligt en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads – och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.  

IFAU: Kompetensutveckling ökade produktiviteten med 8–9 procent

Enligt ett fältexperiment med några år på nacken, gjort på ett nederländskt callcenter, ökade produktiviteten med i snitt 8–9 procent bland den slumpvis utvalda grupp som fick gå en veckas intern vidareutbildning. De utbildade blev såväl snabbare som mer effektiva och effekten höll i sig i cirka fem veckor. 

Ett gäng kursdeltagare stack dock ut som betydligt mer flyhänta och flitiga än sina kollegor.  De var de anställda som i en enkätundersökning före kursen, svarat att de tror på principen att belöna gott med gott. 

Tacksamma medarbetare ökade produktiviteten mest

Anställda som uppfattar den av arbetsgivaren betalda kursen som en vänlig handling anstränger sig helt enkelt lite mer för att återgälda favören. Den positiva effekten höll dessutom i sig längre hos de tacksamma anställda som tror på karma. 

Att det är lönsamt att satsa på medarbetare som lägger stor vikt vid reciprocitet, som det kallas, kan utnyttjas av arbetsgivarna, hintar rapporten.  Hur man ska kunna undvika att kasta pärlor för svin och identifiera just de anställda som ser det som sin moraliska skyldighet att lägga manken till lite extra efter vad de uppfattar som en gåva, framgår dock inte. 

Däremot verkade det som att de kollegor som blev utan utbildning, och möjligen fick dra ett tyngre lass när deras medarbetare satt vid skolbänken, presterade något sämre. Den effekten är dock inte statistiskt säkerställd, menar rapporten. 

Fakta: Vad är reciprocitetsprincipen?

Reciprocitetsprincipen är ett sociologiskt begrepp som handlar om att besvara en positiv handling med en positiv, och en negativ handling med en negativ.