Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Företag får stöd för kompetensutveckling

Arbetsgivare som får stöd vid korttidsarbete ska också få ersättning för att kompetensutveckla anställda under arbetsbefriad tid. Det föreslår regeringen i sin höstbudget. Bra, men ett försenat åtgärdspaket med många frågetecken, anser Unionen.
Lina Björk Publicerad
Magdalena Andersson presenterar budgeten.
Regeringen föreslår att arbetsgivare som korttidspermitterar anställda också ska få stöd för kompetensutveckling. Foto: Jessica Gow / TT

Enligt en enkät som Unionen låtit göra uppger ungefär hälften av de tillfrågade privatanställda tjänstemännen att de har genomfört kompetensutveckling de senaste tolv månaderna. Det är färre jämfört med de senaste åren där andelen legat runt sex av tio.

I regeringens höstbudget föreslår man att arbetsgivare som fått stöd vid korttidsarbete också ska kunna få ersättning för 60 procent av kostnaderna, för kompetensinsatser som genomförs under arbetsbefriad tid.

Ett välkommet förslag men stödet, som införs den 1 januari, kommer för sent anser Unionen.

– Då kommer många företag ha slutat använda sig av korttidsarbete och vi har missat ett viktigt fönster för kompetensutveckling. Vi är också oroliga att kostnadstaket per person kommer sättas alldeles för lågt, säger Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen i ett pressmeddelande.

Förbundet är också bekymrat över att det saknas tydliga besked om vad som gäller för systemet med korttidsarbete som helhet efter årsskiftet.

– Systemet behöver vara riggat för att det kan komma en ny dipp i ekonomin. Företagen måste kunna ha möjlighet att använda sig av korttidsarbete även under början på nästa år, säger Katarina Lundahl.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Vässa din kompetens på högskolan – 100 korta kurser för dig som jobbar

Sugen på att lära dig mer om AI? Eller vill du veta allt om underjordisk stadsplanering? Just nu finns över 100 korta kurser på högskolor och universitet som är anpassade för dig som jobbar.
David Österberg Publicerad 27 augusti 2026, kl 05:59
Läsa AI på högskolan
Över 100 kurser erbjuds av elva svenska lärosäten. De flesta kan läsas på distans vid sidan av arbetet. Colourbox

För ett par år sedan sjösatte regeringen sin satsning på korta kurser för yrkesverksamma. Elva högskolor och universitet fick extra pengar för att ta fram kurser anpassade för den som vill lära sig mer vid sidan av jobbet.

Satsningen har breddats till AI och kärnkraft

Inledningsvis var kurserna inriktade på grön omställning, men från i år har satsningen breddats till att också omfatta AI och kärnkraftsteknik.

Cecilia Johansson
Mikael Wallerstedt

– Förra året fick vi sammanlagt nästan 35 miljoner kronor för att arbeta med det här och i år får vi 61 miljoner kronor. 34 av dem går till grön omställning och kärnkraft och 27 går till AI, så det rör sig om ganska mycket pengar, säger Cecilia Johansson, forskare vid Uppsala universitet och samordnare för kurserna.

Totalt finns drygt 100 kurser och samtliga är öppna för alla. Kurserna motsvarar oftast två veckors studier, men ges vanligen över en längre studieperiod med låg studietakt. Just nu kan man gå kurser i allt från ciderproduktion och batteriteknik till kärnkraftsteknik och hur man lär ut AI till barn.

– En del är MOOC:ar (massive open online course) och dem kan man påbörja närsomhelst och andra har ett startdatum. Den absoluta majoriteten är på distans, men det finns några kurser som har något kurstillfälle på plats, säger Cecilia Johansson.

Inga högskolepoäng men möjlighet till intyg

Det finns inga formella krav på förkunskaper för att anmäla sig till en kurs. De flesta har dock rekommendationer kring vilka förkunskaper man behöver för att ta till sig kursen. De ger inga högskolepoäng men man kan få ett intyg på att man har gått kursen om man klarar ett avslutande kunskapsprov.

Är tanken att man ska bli bättre på det man redan kan eller att man ska bli sugen på att byta yrkesbana?

– Både och. Inom exempelvis kärnkraftsteknik kommer vi både att ha kurser som är mer av en introduktion till ämnet och andra som är nischade för folk som redan kan saker inom området.

Är det verkligen universitetens roll att kompetensutveckla yrkesverksamma? Borde inte arbetsgivarna ansvara för det?

– Det här är ju en arbetsmarknadspolitisk satsning, ett sätt att arbeta med kompetensförsörjning brett i Sverige. Det fina med de här kurserna är att de är öppna för alla, oavsett vilken arbetsplats man jobbar på. Men självklart kan även företag som ser behov av viss kompetens använda sig av kurserna. Det gynnar framför allt mindre företag, med mindre resurser.

Tekniska problem på kursplattformen

Kursutbudet finns på lärosätenas hemsidor (se faktaruta) men också samlat på plattformen learning4professionals.se.

– Tyvärr är plattformen knackig och vi jobbar på att få till en bättre teknisk lösning, säger Cecilia Johansson.

Elva lärosäten ger korta kurser för yrkesverksamma

Uppsala universitet

Chalmers

Kungliga tekniska högskolan

Lunds universitet

Linköpings universitet

Luleå tekniska universitet

Sveriges lantbruksuniversitet

Mälardalens universitet

Umeå universitet

Högskolan i Halmstad

Örebro universitet

Hela kursutbudet hittar du här 

https://learning4professionals.se/search?show=24