Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Fortsatt höjd a-kassa

Den generösare a-kasseersättning som infördes i samband med coronapandemin blir kvar i ytterligare två år. Det föreslår regeringen i höstbudgeten.
Niklas Hallstedt Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Regeringen och samarbetspartierna föreslår att de höjda nivåerna i a-kassan ska ligga kvar fram till 2022. Fredrik Sandberg / TT

I april höjdes taket i a-kassan tillfälligt från 910 till 1 200 kronor per dag, motsvarande cirka 20 000 respektive 26 000 kronor i månaden. Höjningen var sagd att tas bort i januari 2021.

Men nu vill regeringen att den förlängs ytterligare två år, till och med 2022. I höstbudgeten motiveras förslaget bland annat med att arbetslöshetsförsäkringen har en roll att spela för den ekonomiska återhämtningen genom att upprätthålla hushållens köpkraft.

Läs mer: Efter höjningen - så mycket mer får en arbetslös i a-kassa

Takbeloppet 1 200 kronor gäller för de första hundra dagarna av arbetslöshet, därefter sänks det till 1 000 kronor.

Regeringen vill också att taket för grundbeloppet – den ersättning som går att få om man inte uppfyller kravet på medlemskap i en a-kassa – ligger kvar på 510 kronor per dag.

Samtidigt föreslås att de lättnader som infördes i arbetsvillkoret behålls tillfälligt, vilket ger de som varit timanställda eller arbetat deltid större möjlighet att få ersättning när de förlorar jobbet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

Kvinna mörkade arbetstid – krävs på halv miljon av Unionens a-kassa

Ett återkrav från Unionens a-kassa på 520 000 kronor riktas mot en kvinna som inte redovisat hur mycket hon arbetat och därför fått för hög ersättning. Nu ger förvaltningsrätten a-kassan rätt.
Lena Michanek Publicerad 12 augusti 2026, kl 06:00
fasaden på Unionens a-kassa, sedlar och mynt
Ett återkrav från Unionens a-kassa på över en halv miljon kronor har prövats i domstol. Förvaltningsrätten slår fast att kvinnan ska betala tillbaka ersättning som betalats ut felaktigt. Foto: Mats Thorén/Shutterstock

Kvinnan, som överklagade a-kassans beslut om återkrav, menar att hon inte gjort något fel och varit noggrann med sin tidrapportering. Hon riktar också kritik mot a-kassans hantering av ärendet.  

Unionens a-kassa anser dock att kvinnan systematiskt tidrapporterat fel till sin egen fördel och därmed fått ersättning hon inte har rätt till.

Av domen i förvaltningsrätten framgår det att kvinnan bland annat uppgett för a-kassan att hon varit behovsanställd eller helt arbetslös under perioder då hon i själva verket haft en deltidsanställning på 25 procent, vilket har bekräftats av arbetsgivaren. Kvinnan har även haft andra anställningar där tidredovisningen varit bristfällig.

A-kassan medverkade till felaktig utbetalning

Förvaltningsrätten konstaterar att a-kassan delvis har medverkat till att pengar felaktig betalats ut genom att tilldela kvinnan nya ersättningsperioder utan att ta hänsyn till deltidsanställningen, men att detta redan har beaktats genom reglering av återkravet.

Kvinnans överklagande avvisas därmed av förvaltningsrätten och återbetalningskravet kvarstår. Domen kan överklagas till kammarrätten.