Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Betald ledighet för studier kan bli möjligt nästa år
Upp till ett års ledigt från jobbet för att komma vidare i yrkeslivet med en ersättning motsvarande a-kassan. Det föreslås av en ny utredning.
Utredningen har bland annat tittat på vilka effekterna blir av att gå ned i arbetstid och jobba mindre, och konstaterar att detta inte är vägen att gå varken för att komma till rätta med de stressrelaterade sjukdomarna eller minska kompetensbristen på arbetsmarknaden.
I stället för att föreslå ett nytt friår eller ett system motsvarande det finska alterneringsåret, där det inte finns krav på den ledige, har man i stället landat i ett förslag där ledigheten ska användas till utbildning, validering, arbetspraktik, prova annat arbete eller driva företag.
– Syftet ska inte vara att vila upp sig. Det är inte ett effektivt sätt att komma åt problem med stress och psykisk ohälsa. Finns sådana problem måste de lösas på arbetsplatsen, sa utredaren Anders Wallner i samband med att utredningen överlämnades till regeringen på tisdagen.
– Vi tror att den här reformen skulle ge upphov till många solskenshistorier. Fler skulle våga ta steget att röra på sig under tryggare former.
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, som tog emot förslaget, var positiv i sina reaktioner.
Bland annat anser hon att det är intressant att utredningen konstaterar att minskad arbetstid inte är en lösning på problemet med stress i arbetslivet.
– Det här är ett tydligt nej till friår. Inte minst av jämställdhetsskäl, eftersom det skulle riskera att bli en kvinnofälla, sa Ylva Johansson som påpekade att det finns två perspektiv på utvecklingsledigheten.
Dels individens, som på det här viset själv får ta ansvar för sin utveckling för att förhindra framtida arbetslöshet eller sjukskrivning. Dels arbetsmarknadens, som erbjuds en konkret lösning på problemet med bristyrken.
– Att enbart utbilda de som är arbetslösa kommer inte att räcka. I stället måste många av dem som redan har jobb uppgradera sig till de bristyrken som finns, medan andra kan komma in på deras jobb.
Fakta
För att som anställd komma i fråga för utvecklingsledigt ska man ha jobbat i tio år och ha varit hos den senaste arbetsgivaren minst ett år, enligt förslaget. Dessutom måste man komma överens med arbetsgivaren om att man kan vara ledig, slutligen ska en utvecklingsplan godkännas av Arbetsförmedlingen. Ledigheten kan vara mellan tre och tolv månader lång. Ersättningen ska motsvara den a-kasseersättningen man skulle ha haft vid arbetslöshet. Utvecklingsledigheten kan i bästa fall införas 2019. Fullt utbyggd skulle den omfatta 20 000 personer per år. Arbetet som den utvecklingsledige lämnar skulle i sin tur ge jobb åt en arbetslös. I och med att det handlar om en förordning krävs inte en politisk majoritet för införandet.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Kraftigt kortade köer till studiestödet
Köerna för den som har sökt omställningsstudiestöd har varit långa. Men nu har CSN kortat handläggningstiden rejält.
För tre år sedan infördes det nya omställningsstudiestödet (se faktaruta). Starten kantades av problem eftersom betydligt fler ansökte om stödet än vad CSN hade räknat med. Handläggningstiderna var så långa att tusentals tvingades tacka nej till studieplatser.
Sedan dess har situationen blivit betydligt bättre, enligt Elina Andersson, kontorschef för omställningsstudiestödet på CSN.
– Just nu har vi en genomsnittlig handläggningstid på 48 dagar. När den var som längst var den 323 dagar, så den har sjunkit rejält, säger hon.
Myndigheten har bland annat byggt ett digitalt handläggningssystem och fått igenom regelförenklingar genom kontakt med regeringen.
– Dessutom har vi varit fler som har arbetat med handläggningen, säger Elina Andersson.
Försäkringskassans handläggningstider påverkade
Tidigare i år påverkade CSN:s handläggningstid negativt av Försäkringskassans handläggningstid. Försäkringskassan skickar information om den sökandes inkomst till CSN, så att de kan bedöma hur mycket stöd en person har rätt till.
– Glädjande nog går vi nu i takt med Försäkringskassan. När Försäkringskassan har snurr på sina handläggningstider innebär det att våra handläggningstider inte påverkas negativt, så just nu funkar det jättebra.
Pengarna går tillbaka till staten
Under läsåret 2024/2025 fick 13 100 personer omställningsstudiestöd. Det är 62 procent fler än läsåret innan. Ansökningsomgången för nästa termin startade den 1 oktober och hittills har drygt 5 500 personer sökt stödet.
– De jobbar vi med just nu. Skillnaden mot tidigare är att vi inte har en svans av gamla ansökningar att beta av. Det gör också att den genomsnittliga handläggningstiden sjunker.
Budgetanslaget till omställningsstudiestödet har ökat successivt sedan det infördes och är strax under fem miljarder för 2025. Pengarna skulle räcka till ungefär 30 000 personer – men så många har inte beviljats stödet eftersom många sökande inte uppfyller kraven. Pengarna som inte används går tillbaka till statskassan.
Högst andel på Gotland
Andelen av befolkningen i samma åldrar som studerade med omställningsstudiestöd var högst på Gotland, följt av Halland, Jämtland och Västra Götaland. CSN har inte gjort någon analys av varför andelen skiljer sig åt mellan olika delar av Sverige.
Omställningsstudiestödet
Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Här är några av de viktigaste:
- Du ska vara mellan 27 och 62 år.
- Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
- Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
- Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.
CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.
Källa: CSN och PTK
Vill skapa en humanitär korridor till Gaza
Unionenmedlemmen Marita Rodriguez har fått tjänstledigt för att delta i konvojen Global Sumud Flotilla vars syfte är att bryta blockaden mot Gaza och skapa en humanitär korridor.
Var befinner du dig just nu?
– Ombord på en liten segelbåt, Selvaggia, på väg till Gaza i en flottilj, Global Sumud Flotilla, som försöker bryta den illegala israeliska blockaden av Gaza. Vi har också med oss viss humanitär hjälp ombord och målet är att skapa en humanitär korridor. Häromnatten blev vi attackerade av drönare, men vi hade tur, det blev inga större skador, det var bara väldigt skrämmande.
Varför är du ombord?
– Av kärlek. Min far var politiskt aktiv och blev mördad i Chile. När jag ser politiska rörelser som blivit oerhört kriminaliserade ser jag honom och viljan att förändra. Men också på grund av min sons härliga leende – jag kan inte stillatigande se på hur andra barn lider. Lidandet i Gaza måste få ett slut.
Gör du det här i tjänsten?
– Nej, jag fick tjänstledigt. Min chef ansåg att missionen är viktig och såg resan som kompetensutveckling. Jag kommer att ta med mig massa värdefull kunskap om organisation överlag när jag kommer hem. Om jag kommer hem.
Vad är Global Sumud Flotilla:
Ett internationellt initiativ som består av över 50 fartyg med tusentals deltagare från mer än 44 länder. Konvojen avseglade i slutet av augusti, och utsattes för drönarattacker natten till den 24 september. Italien och Spanien har skickat ut stridsfartyg för beskydd av konvojen. Ett femtontal deltagare från Sverige finns med ombord på olika skepp.
Uttalande från utrikesdepartementet med anledning av GSF:
Utrikesdepartementet avråder sedan tio år från alla resor till Gaza. Avrådan är en signal om att säkerhetsläget är allvarligt och att enskilda noggrant bör tänka över sitt beslut att resa. Sverige har inte några möjligheter att bistå konsulärt till havs.
Källa: Utrikesdepartementet.
