Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kollektivavtal minskar utvisningsrisk

Kompetensutvisningar har gett Sverige dåligt rykte. Atif Javed har ett tips till dem som liksom han sökt sig till Sverige för att arbeta: Välj ett företag med kollektivavtal.
Publicerad
Per Knutson
Atif Javed kommer från Pakistan och har eftersökt kemikompetens. Per Knutson

Atif Javed möter upp i sin vita labbrock på ALS laboratorium i Danderyd utanför Stockholm. Här pågår olika typer av miljöanalys. På en bänk står lådor uppradade med märkta plastpåsar som ser ut att innehålla jord och grus.

– En typisk uppdragsgivare kan vara en kommun som vill veta vad som finns i marken där det ska byggas en lekplats, förklarar han.

Ett 80-tal personer jobbar här med analyser av vatten, jord, luft och aska – grundelementen, och även grundämnena, är internationella. Det gäller även sammansättningen av analytiker, de kommer från ett 20-tal olika länder.

Atif Javed började plugga kemiteknik i Karlstad 2010. Då hade han redan läst kemi i fyra år på universitetet i Lahore i Pakistan, där han har sitt ursprung. Som yngsta son i en akademikerfamilj fick han ekonomiska möjligheter att komma till Sverige för att studera vidare.

– Studierna gick bra men jag pratade inte så bra svenska i början. Efter två år började jag dela ut tidningar samtidigt som jag pluggade. Då förstod jag att det var viktigt att företaget som jag jobbade på hade kollektivavtal. Det underlättade när jag sökte arbetstillstånd.

2015 fick han jobb på Cementa på Gotland, som processoperatör.

– Det var mitt första relevanta jobb. Innan jag tog det kollade jag att det fanns kollektivavtal, och det gjorde det.

Efter en tid på Cementa tog han arbetet på ALS, som har kollektivavtal, i stället för ett annat mer välbetalt jobb utan avtal.

– Jag tjänade lite mindre men kände mig trygg. Jag har en känsla av att Migrationsverkets handläggare granskar dem som jobbar på företag utan kollektivavtal extra noggrant men jag har inte hört talas om någon som har jobbat för ett företag med avtal som blivit kompetensutvisad.

Den 23 februari i år blev Atif Javed svensk medborgare, 31 år gammal. Han är gift och har en tvåårig son. Trots att han inte längre riskerar att bli kompetensutvisad kommer han att fortsätta jobba på företag med kollektivavtal.

– Om jag inte tar jobb med kollektivavtal är jag inte en bra förebild för andra invandrare.

Kompetensutvisningar drabbar personer med spetskompetens som kommer från ett utomeuropeiskt land för att jobba och som utvisas på grund av att arbetsgivaren gjort något mindre misstag, som att betala ut för låg semesterersättning eller betala in tjänstepension till fel bolag.

Enligt organisationen Diversifys undersökning förra året hade 575 svarande blivit eller riskerade att bli kompetensutvisade.

Ryktet om kompetensutvisningarna gör att attraktiv arbetskraft nu söker sig till andra länder än Sverige. Enligt Spotifys HR-chef Katarina Berg har det blivit svårt att locka de talanger som krävs för att företaget ska utvecklas efter en rad internationellt uppmärksammade kompetensutvisningar, skriver Svenskt Näringsliv.

Majoriteten av dem som kompetensutvisas blir enligt Diversify deprimerade och får ångest, sömnbesvär och högt blodtryck. Även deras barn och närstående drabbas.

Regeringen har föreslagit att ett nytt visum införs 2021, som ska göra det tryggare för utomeuropeiska arbetstagare att jobba i Sverige.

Text: Sofia Broomé

KRAV FÖR ARBETSTILLSTÅND

  • Giltigt pass.
  • Arbetsvillkor på minst samma nivå som svenska kollektivavtal.
  • Din lön är på minst samma nivå som svenska kollektivavtal.
  • Du måste arbeta så att lönen kommer upp till minst 13 000 kronor i månaden.
  • Din arbetsgivare ska teckna sjukförsäkring, livförsäkring, trygghetsförsäkring och tjänstepensionsförsäkring.
  • Berört fackförbund ska ha haft tillfälle att yttra sig.

Migrationsverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Tog upp kollegors sexköp – förlorade jobbet

Jobbresor med droger och sexköp. När Camilla uppmärksammade företagets vd på vad som försiggick på arbetsplatsen blev hon av med jobbet. Nu har saken avgjorts i domstol.
– Jag har fått upprättelse, säger hon.
Ola Rennstam Publicerad 16 december 2025, kl 06:00
Kvinna i Stockholm, anonymt fotograferad, i samband med artikel om uppsägning, arbetsrätt och dom i tingsrätten.
Har man rätt att framföra kritik och lyfta problem som anställd? I en ny dom slår Stockholms tingsrätt fast att Unionenmedlemmen "Camilla" inte agerade illojalt när hon upplyste bolagets vd om kollegors sexköp, droganvändning och en delägares tidigare ekonomiska brottslighet. Foto: Ola Rennstam.

Camilla hade en ansvarsfull position på ett kapitalförvaltningsbolag i centrala Stockholm där hon arbetat med administration i över tio års tid. Men i oktober 2023 blev hon plötsligt uppsagd.

– Arbetsgivaren hävdade att jag hade varit svår att samarbeta med, hade agerat illojalt och brutit mot det interna regelverket, berättar hon.

Unionen kopplades in och kunde konstatera att anklagelserna mot Camilla var antingen påhittade eller uppförstorade. Förbundet tog saken till domstol och krävde att uppsägningen skulle ogiltigförklaras.

Lisa Melin.

– Det är först i samband med uppsägningen som vår medlem informeras om de saker som arbetsgivaren menar hon har gjort sig skyldig till. En arbetsgivare som har synpunkter på en medarbetare måste vara tydlig med vad som brustit och låta personen få en chans att ändra sig, säger Lisa Melin, förbundsjurist på Unionen, som företrätt Camilla.

Slog larm om droger och sexköp – blev uppsagd

Arbetsgivaren hävdar att Camilla agerat illojalt mot bolaget då hon gått runt och smutskastat kollegor genom att peka ut dem som kriminella, vilket i sin tur spridit oro bland personalen. 

Detta tillbakavisas av Unionen, som menar att företaget hittat på svepskäl för att göra sig av med henne.

– Vår bild är att hon har blivit en obekväm person när hon lyft problem och man har därefter försökt hitta grejer på henne, säger Lisa Melin och fortsätter:

– Det hon i själva verket har gjort är att, i samtal med den dåvarande vd:n, tagit upp att ett antal personer på arbetsplatsen använder droger och att det förekommit sexköp i samband med jobbresor utomlands. Hon har också lyft en oro över att en inflytelserik delägare är dömd för ekonomisk brottslighet.

Manliga chefer ska ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara”

Uppgifterna om att det skulle förekommit sexköp och narkotikabruk tillbakavisades av representanter från bolaget under huvudförhandlingen i Stockholms tingsrätt.

 framkom det även att arbetsmiljön på kapitalförvaltningsbolaget präglats av en grov och sexistisk jargong. Manliga chefer ska bland annat ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara” och haft öppna diskussioner om hur ”många gram de lagt in i brösten”. 

Camilla medger att hon varit en del av den råa jargongen men förnekar att hon gått över gränsen som vissa av de manliga cheferna. Att hennes sätt skulle lett till samarbetssvårigheter med kollegor och en extern part som företaget påstått stämmer inte heller, enligt Unionen.

Tingsrätten: Uppsägningen saknade sakliga skäl

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande i tvisten. På punkt efter punkt konstaterar domstolen att arbetsgivarens beskyllningar mot Camilla varit för vaga och saknat tillräcklig bevisning. Ingen av de omständigheter som företaget åberopat kan, var för sig, utgöra skäl för uppsägning, skriver tingsrätten i sin dom. 

Uppsägningen ska därför ogiltigförklaras.

– Tingsrätten går helt på vår linje och slår fast att arbetsgivaren inte hade sakliga skäl för uppsägningen. De har inte heller gjorts vad som krävs för att medvetengöra henne på de brister som man påstår har funnits, säger Lisa Melin.

Domstolen ger Unionen rätt – bolaget döms att betala

Tingsrättens dom är också tydlig med att Camilla inte har agerat illojalt eller överträtt sin kritikrätt när hon upplyste bolagets vd om sexköpen, narkotikan och delägarens tidigare ekonomiska brottslighet.

– Det är bra att tingsrätten slår fast att anställda har en kritikrätt och får lyfta problem. Det är också en påminnelse till andra företag om att man inte kan säga upp anställda så här lättvindigt, säger Lisa Melin.

Kapitalförvaltningsbolaget ska nu betala 135 000 kronor i skadestånd till kvinnan för brott mot lagen om anställningsskydd samt stå för Unionens rättegångskostnader på drygt 700 000 kronor. De ska även betala lön för hela perioden som tvisten pågått. 

Det är en upprättelse för mig och alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget.

Att tingsrätten valde att tro på Camillas version har stor betydelse för henne. 

– Domen känns verkligen som en upprättelse, inte bara för mig utan för alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget. Det var skönt att jag fick fram alla saker i tingsrätten som jag ville få sagt och fick göra min röst hörd, säger hon.

De nya reglerna i las, lagen om anställningsskydd, innebär att den som blir uppsagd och hamnar i tvist med sin arbetsgivare inte längre har rätt till lön under tiden som den juridiska processen pågår. Trots att det varit tufft för Camilla att vara utan lön under en lång period ångrar hon inte att hon tog fajten med hjälp av Unionen.

– Jag vill uppmana alla att våga stå upp för sina rättigheter och inte låta sig bli tystad. 

Bolaget: Vet vad vi gjort och inte gjort

Företaget har valt att inte överklaga tingsrättens dom. HR-chefen vill dock inte utveckla varför.

– Jag vet vad vi har gjort och inte gjort. Det här handlar om en medarbetare som vi har sagt upp på grund av grova samarbetssvårigheter men i övrigt vill jag inte kommentera. Tingsrättens utfall har blivit som de har blivit och det får vi ta, säger han till Kollega. 

I domen framkommer uppgifter om att det ska ha förekommit sexköp vid utlandsresor och medarbetare som använt narkotika, hur är er bild av det?

– Jag har inga kommentarer till de påståendena och vill inte lägga mig på den nivån, säger han.

Kollega har även sökt två av företagets före detta vd:ar och delägare som avböjt att kommentera.

Fotnot: Camilla heter egentligen något annat.

Vad är kritikrätt – och vad får du säga om din arbetsgivare?

I privata verksamheter går din lojalitet med arbetsgivaren före din yttrandefrihet.

Du har rätt att kritisera företaget internt och att påtala sådant som du tycker är fel.

Huvudregeln är att du ska framföra kritik till de ansvariga inom företaget eller till facket. 

Du har däremot ingen självklar rätt att gå utanför företaget med klagomål och synpunkter, till exempel till media. Detta är ofta reglerat i lojalitets­klausuler i anställnings­avtalen.
Källa: Vision och Unionen