Hoppa till huvudinnehåll
Klimat

80 miljoner jobb hotas av klimatet

Den globala uppvärmningen väntas leda till svårare arbetsförhållanden och lägre produktivitet. Totalt beräknas 80 miljoner heltidsjobb försvinna fram till 2030, visar en färsk rapport från den internationella arbetsorganisationen, ILO.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 5 juli 2019, kl 14:13
AP Photo/Sergei Grits/TT
En kvinna i Belarus (Vitryssland) fyller på sin vattenflaska i Minsk under värmeböljan i slutet av juni i år. AP Photo/Sergei Grits/TT

Enligt ILO:s prognos stiger den globala temperaturen med 1,5 grader fram till nästa sekelskifte. Temperaturökningen väntas leda till ökad värmestress. Med värmestress avses temperaturer som är så höga att vi påverkas fysiskt negativt. Det sker normalt vid temperaturer över 35°C i hög luftfuktighet. Att arbeta när det är varmare är en hälsorisk, och kan i extrema fall leda till värmeslag – vilken kan vara dödligt.

När arbetstagarnas fysik och arbetsförmåga försämras på grund av värmen påverkas produktiviteten och företagens ekonomi negativt – och arbetstillfällen försvinner. Om rapportförfattarna får rätt och den globala temperaturen stiger med 1,5 grader till nästa sekelskifte väntas 2,2 procent av den totala arbetstiden, motsvarande 80 miljoner heltidsjobb och 2 400 miljarder amerikanska dollar gå förlorade fram till 2030.

Jordbruket och byggbranschen väntas drabbas hårdast av de stigande temperaturerna. Exempel på andra utsatta branscher är turism, sport, transport samt vissa former av industriellt arbete.

Hårdast drabbas låglöneländer, där möjligheterna att snabbt anpassa sig till högre temperaturer är sämre. Asien och Västafrika är två särskilt utsatta regioner – 5 procent av arbetstiden, vilket motsvarar 43 respektive 9 miljoner arbetstillfällen – väntas försvinna på grund av klimatförändringarna fram till 2030.

För att hantera klimatförändringarna och skydda arbetstagarna efterfrågar rapportförfattarna större satsningar på att utforma, finansiera och genomföra nationella strategier för värmestress. Det behövs till exempel bättre varningssystem för kommande värmeböljor. Anpassning av arbetstider, klädkoder, utrustning samt användning av ny teknologi, mer arbeta i skuggan och återkommande pauser är andra exempel på hur de stigande temperaturerna kan hanteras.

Läs mer: Working on a warmer planet: The effect of heat stress on productivity and decent work

Klimat

”Bättre än att textilierna slängs"

Textilåtervinning är en del av den cirkulära ekonomin och den så kallade gröna omställningen. Men mest negativ miljöeffekt har produktionen av de kläder och hemtextilier vi köper.
Anita Täpp Publicerad 23 mars 2022, kl 06:00
Hög med gamla kläder i fabrikslokal.
Vi kastar årligen 7,5 kilo fullt användbara textilier per person och år i Sverige, enligt Naturvårdsverket. Men en del blir ändå återvunnet, som i Renewcells provanläggning i Kristinehamn. Foto: Alexander Donka

Varje år kastar vi i Sverige i genomsnitt 7,5 kilo fullt användbara textilier per person, enligt en studie från Naturvårdsverket.

När textilierna går upp i rök så ökar det också vårt utsläpp av växthusgaser.

Mest negativ miljöeffekt har dock produktionen av de kläder och hemtextilier vi köper. Enligt forskning står produktionsfasen för 80 procent av en textils totala miljö- och klimatpåverkan.

Innebär max tio procent mindre klimatpåverkan

Därför är inte textilåtervinning enda lösningen på problemet med vår textilkonsumtion, framhåller Yvonne Augustsson, textilexpert på Naturvårdsverket.

– Vid återvinning från textil till ny textilfiber får man fram en fibermassa som sedan går tillbaka till produktionen där den måste bearbetas – spinnas och färgas – för att bli ett användbart tyg igen. Produktionen blir alltså densamma förutom råvaran. Därför innebär återvinningen bara en minskad klimatpåverkan med fem till tio procent, säger hon.

Hur återvinningsprocessen med Renewcells teknik påverkar miljön kan Yvonne Augustsson inte uttala sig om.

– Men all sådan återvinning har olika slags miljöpåverkan, exempelvis beroende på vilken slags energi man använder och vilka kemikalier som används i processen. Fast återvinningen är ändå absolut bättre än att textilierna slängs.

"Vi behöver köpa färre nya kläder"

För att komma tillrätta med de stora miljöproblemen inom textilbranschen behövs fler åtgärder och det framför allt i produktionen, så att man exempelvis använder sig av andra energikällor där, påpekar Yvonne Augustsson.

– Sedan behöver vi ändra på vårt konsumtionsmönster så att vi köper färre nya kläder och använder våra gamla fler gånger. Och att vi köper mer second hand, hyr plagg vi använder mer sällan och använder gammal textil genom att sy om exempelvis.

Cirkulär ekonomi

Cirkulär ekonomi har beskrivits som en motsats till slit- och slängsamhället.
Vad begreppet mer konkret innebär finns det enligt Naturvårdsverket dock ingen absolut och tydligt vedertagen definition av.

Naturvårdsverket förklarar innebörden så här:

  • Produkter ska designas och produceras med en så liten miljöpåverkan som möjligt och för att kunna användas länge. Det kräver att produkterna har en sådan kvalitet och säkerhet att de kan återanvändas, liksom att de enkelt kan repareras, renoveras, moderniseras eller materialåtervinnas.
     
  • Mängden avfall ska minimeras. Produkter, komponenter och material ska i stället cirkuleras och används som råvara, medan biologiskt material, exempelvis matavfall, komposteras och rötas för utvinning