Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Eddie Demir sitter i bilen mellan sju och åtta timmar per dag. Det sliter på kroppen.
– Att sitta ner hela dagarna blev lite av en chock för mig. Första året fick jag ont i ryggen. Man måste träna, annars får man snabbt ont i ryggen. Jag märker det redan efter en vecka.
Klockan är strax efter åtta på morgonen och det är dags för dagens andra lektion. Rebecka ska öva flygande och accelererande omkörningar och fokusera på att inte tappa fart på motorvägen. Ett lätt duggregn faller över Södertälje och Eddie påminner om vindrutetorkare och fläkt.
Vi lämnar parkeringen. Eddie Demir håller ständig koll på trafiken, tänker flera steg framåt, kollar efter cyklister i korsningar, uppmanar och påminner.
– I korsningen tar vi vänster. Blicken långt fram! Titta genom sidorutan! Avsökningar är A och O. Kom ihåg att blinka först efter infarten så att de andra bilisterna inte tror att du ska svänga in här. Tänk på att det är kort avstånd mellan första och andra rödljuset.
Rebecka kör koncentrerat, båda händerna på ratten.
För Eddie Demir var vägen till trafiklärare krokig. Tidigare drev han två restauranger och har dessutom varit tränare för Södertälje FK och Syrianska FC. Men tanken på yrket fanns redan när han själv tog körkort.
– Jag älskar att lära ut och instruera. Det finns inget bättre än när en elev är nöjd med en lektion. Jag tycker om att planera, att jobba med mål, fundera på hur vi ska ta oss framåt. Det var samma sak när jag var fotbollstränare.
Vi närmar oss en T-korsning och ska ta vänster. Eddie vill försäkra sig om att Rebecka planerar körningen i god tid.
– Vad är det här för korsning? En T-korsning och då gäller högerregeln, eller hur? Vi aktar oss för vänster och väjer för höger. Du kommer in som en drottning och behöver bara vänta på kungen.
Då och då vill Eddie att eleverna visar simultankapacitet. Och han gör det helst med glimten i ögat.
– När du har tid kan du väl vara snäll och sänka värmen, det är så himla varmt här, säger han.
Rebecka börjar genast greja med knapparna.
– Jag är inte Gud; du behöver inte göra det precis nu, gör det när du har möjlighet. Så, tack. Mycket bättre.
Vi kör in mot ett litet koloniområde. Eddie ber Rebecka att vända på valfri plats. Hon kör fram till en liten parkering och styr fronten mot de parkerade bilarna. Det blir trångt och närgånget och Eddie är inte riktigt nöjd.
– Varför ska du in och krångla där? Det fanns gott om plats att vända på andra ställen. Visst, det gick bra, men det var onödigt. Du är ju inte med i en Fast and furious-film, säger han och skrattar.
Målet med lektionerna är så klart att se till att eleverna blir bra bilförare och klarar uppkörningen. På Centralens trafikskola behöver eleverna i snitt mellan 13 och 15 lektioner för att få den efterlängtade lappen. Någon risk för att skolan behåller eleverna för länge finns inte, enligt Eddie Demir.
– Det är viktigt att skapa förtroende och tillit. Jag vill att de ska klara uppkörningen och blåser inte någon på en enda lektion. Elever tipsar varandra om körskolor och jag har hela familjer som har lärt sig att köra hos mig. Vi är måna om vårt goda rykte.
Vilka egenskaper bör en bra trafiklärare ha?
– Man behöver vara social, pedagogisk och lätt att ha att göra med. Jag tycker om att träffa folk och har lätt för att känna igen ansikten. Och med vissa av mina elever blir jag kompis på riktigt. Men det är ett ganska krävande arbete. Du behöver komma in i elevens huvud, förstå hur de är, hur de tänker. Tålamod är också bra. Privat har jag inte så mycket tålamod, men på jobbet har jag det.
Körlektionen närmar sig sitt slut och vi åker mot parkeringen. Ett lätt regn faller över Södertälje och Rebecka glömmer att slå på vindrutetorkarna.
– Hmm, har jag glömt att göra rent glasögonen?, säger Eddie och kisar genom rutan.
Rebecka förstår piken och snart är rutan fri från vatten.
Är det inte läskigt att åka bil med människor som inte kan köra bil?
– Vi har ju dubbelkommando, annars hade jag aldrig vågat det. Det händer ofta att jag använder dubbelkommandot och till och med tar tag i ratten. Men hittills har jag aldrig råkat ut för en olycka. Och riktiga nybörjare tar vi ju inte ut i trafiken.
Utanför trafikskolan sitter vi kvar i bilen en stund. Eddie går igenom lektionen och ber sedan Rebecka att själv reflektera över vad som gick bra och mindre bra.
Så skiljs de åt. Om tio minuter börjar nästa lektion.
Ingångslön: 23 200 kronor
Medellön: 28 400
Utbildning: Cirka 1,5 år på yrkeshögskola. Du måste vara minst 21 år och ha haft B-körkort i tre år för att bli trafiklärare.
Karriär: Det är möjligt att specialisera sig för att få hålla i exempelvis riskutbildning eller att undervisa elever som ska lära sig att köra MC, lastbil eller buss. En del trafiklärare startar egen skola.
Framtidsutsikter: Mycket goda. Konkurrensen om jobben är liten.
Olyckor: De flesta olyckor under övningskörning inträffar vid privat övningskörning, enligt Sveriges trafikskolors riksförbund.
Mellan 2003 och 2013 skadades 1 270 personer lindrigt, 171 personer svårt och 12 personer avled vid övningskörning privat.
Under samma period skadades 192 personer lindrigt, 23 personer svårt och 2 personer avled vid övningskörning med trafikskola.
När man har gjort karriär, barnen är nästan vuxna och man har 15–20 år kvar i yrkeslivet – då kommer ofta tankarna på om det är dags att göra något helt annat i livet. Den stora frågan är bara vad. Det är vad Nicolas Jacquemot, doktor i ledarskap och författare, försöker svara på i sin nya bok Meningen med arbetslivet.
➧ I din bok uppmanar du oss till att vi ska våga drömma. Är vi dåliga på det?
– Många av oss är nog väldigt bra på att drömma och föreställa oss saker. Under en middag kan jag slänga ut frågan: ”Om ni inte jobbade med det ni gör, vad skulle ni göra i stället?” Jag tror att nästan alla skulle kunna svara, för de flesta av oss har en tanke. Vi kan drömma, men vi är också duktiga på att lista hindren och avfärda tankarna som orealistiska – att vi är för gamla och saknar rätt utbildning.
➧ Varför harvar vi på i gamla hjulspår trots drömmarna?
– För att man vet vad man har men inte vad man får. Ibland är det så att det inte är tillräckligt illa för att man ska våga kasta sig ut i något nytt. Även om du är trött på arbetsuppgifterna så trivs du med kollegor och gillar att vara en del av det sammanhang som jobbet ger. Det kan vara skönt att bara komma till jobbet, det trygga som du är duktig på. Det är verkligen inget dåligt med det. Men känner du att suget efter det nya är starkare än rädslan att lämna det gamla kan det vara tecken på att det är dags att söka dig vidare.
➧ Om jag känner så men utan att veta exakt vad jag vill – hur tar jag reda på det?
– Börja med att kartlägga dina önskningar – vad vill du ha mer eller mindre av i ditt arbetsliv? Fler utmaningar eller mindre stress? Jobba friare eller ha färre möten? Fokusera sedan på dina styrkor och tänk brett. Fråga en kollega som du känner förtroende för om vad hen tycker att du är bra på, och det kan vara andra saker än vad du själv tänkt. För att hitta drömjobbet ska du utgå från din passion. Hittar du inte det i jobbet, kolla vad du tycker om utanför jobbet. Gillar du naturen kanske du vill ha mer av det i ditt nästa jobb.
Börja med att kartlägga dina önskningar
➧ Hur ska man våga ta det första steget?
– Titta på delarna som jag just nämnde. Ofta vill man lite för mycket på en gång, ta i stället ett steg i taget. Visualisera målet, men skapa delmål på vägen. Du behöver inte ha bråttom.
➧ Kan man inte bara få vara nöjd, måste man vilja vidare?
– Alla behöver inte byta yrkesbana. Det råder ett slags utvecklingsstress i arbetlivet. Idealet är att du ska vilja vidare inom några år. Och ska du göra karriär är det nästan självklart att slutmålet är att bli chef. Men alla vill ju inte gå den vägen.
– Om man under ett utvecklingssamtal på jobbet får frågan var man ser sig själv om fem år och svarar ”här” kan man nästan få stämpeln som en person helt utan ambitioner. Fast det är lite dubbelt. För egentligen är du drömmen – arbetsgivare vill ju ha lojala och duktiga medarbetare. Man jag upplever ändå att den här normen har börjat bli ifrågasatt, särskilt när man är mitt i livet.
➧ Till sist: Vad är meningen med arbetslivet?
– Det är olika för olika personer. Men många som är mitt i livet börjar ofta fundera på vad som är nästa steg. Vi kan blicka bakåt och ändå ha många år kvar i arbetslivet. I medelåldern är det vanligt med tankar som ”Är detta allt jag ska göra resten av livet? Och gör jag verkligen vad jag vill?”.
– Vi reflekterar ofta kring vad vi vill ha mer eller mindre av i livet. För det är mycket som ändras, vi åldras, barnen blir äldre och flyttar hemifrån och man får mer tid över till annat. Dessutom förväntas vi jobba längre när pensionsåldern höjs. Några extra år i arbetslivet kan ge en möjlighet att studera eller växla karriär. Själv funderar jag som bäst på vad jag vill göra när jag är 60.
GÖR: Författare, kommunikationsrådgivare och doktor i ledarskap.
AKTUELL: Med nya boken ”Meningen med arbetslivet: handbok för dig som vill vidare”.
ANTAL YRKEN GENOM KARRIÄREN: 13.
SÅ MYCKET JOBBAR JAG PER DAG: 6–10 timmar – det varierar eftersom jag är egenföretagare.
➧ Identifiera vad du vill förändra i ditt liv. Vad vill du ha mer eller mindre av? Hur vill du att ditt arbetsliv ska se ut?
➧ Skapa en målbild. Hur ser målet ut? Föreställ dig känslan när du är på den plats du drömmer om.
➧ Staka ut vägen till hur du når målet. Vilka hinder ser du och hur tar du dig an dem? Gäller såväl yttre som inre, exempelvis självtvivel.
➧ Ta hjälp av andra – ensam är inte stark. Bygg nätverk.
➧ Inse att du har både styrkan och verktygen som krävs – skaffa dig kunskapen och erfarenheten.