Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Kerstin fick nytt jobb vid 74 år

Passé vid 73? Inte Kerstin Håglin, 74 år, som precis börjat på ett nytt jobb.
– Folk blir väldigt provocerade av att jag fortfarande vill jobba, säger fastighetscontrollern Kerstin och uppmanar äldre att inte ge upp jobbsökandet.
Publicerad 9 juni 2021, kl 11:14
Shutterstock / Privat
"Jag älskar att jobba och vill fortsätta att göra det så länge jag bara kan," säger Kerstin Håglin, fastighetscontroller på Riksbyggen. Shutterstock / Privat

Grattis till nya jobbet Kerstin. Det är ju inte så vanligt att få ett nytt jobb vid 74-års ålder?
– Haha, nej jag har förstått det. Men jag älskar att jobba och vill fortsätta att göra det så länge jag bara kan.

Berätta om ditt nya arbete?
– Jag har ett konsultuppdrag som fastighetscontroller på Riksbyggen.

Hur gick det till när du fick jobbet?
– Jag är inskriven på bemanningsföretaget Jefferson Wells som fick frågan från Riksbyggen om en fastighetcontroller. De hittade mig och undrade om jag var intresserad eftersom jag hade arbetat med liknande arbetsuppgifter tidigare. Och det var jag ju såklart. Jag fick komma på intervju till Riksbyggen. Den kändes bra och så fick jag jobbet.  

Och ingen diskussion om din ålder?
– Nej varken från rekryteraren eller arbetsgivaren. Däremot får jag ofta kommentarer från utomstående, vänner, bekanta och grannar. Folk, och speciellt äldre, verkar bli väldigt provocerade av att jag fortfarande vill jobba.

Varför vill du jobba fortfarande?
– Ja, vad ska jag annars göra? Sova hela dagarna? Lösa korsord? Stå med huvudet nere i rabatten? Fika med andra pensionärer? Nej, det är inte jag. Jag älskar att jobba och gräva ner mig i mina Excelark och olika slags rapporter. Jag känner mig inte alls färdig med arbetslivet och skulle bli väldigt uttråkad om jag blev tvingad till att ta det lugnt.

Det låter som du är en aktiv kvinna?
– Ja, när det inte är pandemi tränar jag på Friskis tre gånger i veckan. Jag gillar att dansa, promenera i naturen och att spela piano. Jag är också ganska konstnärlig och bra på färg och form.

Hur är du som person?
– Målinriktad och driven, social (när det behövs) men annars lite av en ensamvarg. Sedan är jag väldigt envis och orädd.

Har du någonsin råkat ut för ålderism?
– Troligtvis har jag råkat ut för det utan att veta om det. För det är klart att jag har sökt jobb utan att få napp, men då har jag bara fortsatt att söka.

Hur är det med dina digitala kunskaper?
– Tack, de fungerar utmärkt. Jag är nyfiken, teknikintresserad och tycker inte att jag haft några större svårigheter att hänga med.

Det sägs att arbetsplatser med blandade åldrar på sina anställda är de mest kreativa och framgångsrika?
– Det stämmer. Jag har varit på en mängd arbetsplatser och kan säga att åldersblandning berikar, inte bara arbetsmiljön utan även arbetsprestation och resultat. Jag blandar mig lätt med yngre och tänker överhuvudtaget väldigt sällan på åldern.

Vad säger din familj om att du fortsätter att jobba?
– Mina två vuxna döttrar är mina största supportrar. De uppmuntrar mig och tycker att jag ska fortsätta att jobba så länge jag tycker det är roligt.

Vad är ditt bästa tips till äldre som vill fortsätta att arbeta som du gör?
– Ge inte upp jobbsökandet. Skriv in dig på ett bemanningsföretag och sök konsultuppdrag. Det är lättare att få som äldre än fasta tjänster.

Till sist. Vad är ditt bästa argument till att man som arbetsgivare ska anställa äldre?
– Åh, det finns massor. Äldre personer har stor och varierande erfarenhet, de är förbi småbarnsåren, plikttrogna och pålitliga.

Text: Katarina Markiewicz

 

Läs mer om äldre i arbetslivet:

Pension vid 65 stark norm

John Mellkvist kämpar mot ålderismen

De fortsatte jobba efter 65

Kerstin Håglin

Ålder: 74 år

Bor: I Gävle

Familj: Två vuxna döttrar och fyra barnbarn.

Yrke: Fastighetscontroller på Riksbyggen

Karriär: Hade en egen frisörsalong i 15 år. Därefter bytte hon karriär och blev civilekonom.

Drömmer om: Styrelseuppdrag på äldre dar skulle vara roligt.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

9 skäl att inspireras av elitidrotten

Inom elitidrotten är man skicklig på att bygga team och få individer att prestera på topp. Här kan arbetslivet ha mycket att lära.
Lina Björk Publicerad 12 juni 2024, kl 06:02
Vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering är avgörande för att lyckas inom elitidrotten. Det är något för arbetslivet att ta efter, anser Markus Johannesson och Johan Fallby. Illustration: Jens Magnusson, Foto Annci Gustavsson

Både Markus Johannesson och Johan Fallby har bakgrund inom elitidrotten. Markus som fotbollsspelare, Johan inom bordtennis. Här har de mött miljöer som var varit stressiga, påfrestande och utmanande. De praktiska erfarenheterna, tillsammans med forskning från idrottspsykologi och kognitiv beteendeterapi, har de samlat i boken JAGET FÖRE LAGET. En handbok för chefer och ledare på alla nivåer, men även för medarbetare som vill leda sig själva.

Markus Johannesson

– Arbetslivet ställer höga krav på oss. Vi ska prestera, ofta med snabba puckar. En elitidrottare som ska vara i sitt livs form ägnar sig åt systematiska förberedelser. Ledare i arbetslivet kan eller gör inte på samma sätt – av olika anledningar – och vi tror att de kan dra nytta av den kunskapen, säger Markus Johannesson.

Det krävs systematik, träning och utvärdering för att uppnå maximalt resultat, menar duon.

– För att få till det måste vi titta på vår prestationsmiljö, alltså arbetsplatsen eller arenan där vi presterar. Här finns både fysiska, sociala och psykologiska faktorer som påverkar. Har ni all teknisk support som behövs, hur ser relationer och kommunikation ut och vilken motivation har medarbetarna? säger Johan Fallby.

Men prestationsmiljön innebär inte bara fysiska förutsättningar. För att prestera på topp behöver vi även må bra. Länge fanns en bild av elitidrottsmän som övermänniskor, starka och motståndskraftiga. Så ser verkligheten inte alltid ut.

Johan Fallby

– Även elitidrottare som presterar på topp mår dåligt ibland. Men det finns några skyddande faktorer. I en funktionell prestationsmiljö ges tillfälle att kombinera prestation och välmående. Det innebär exempelvis tid för återhämtning, goda relationer och funktionellt ledarskap, säger Johan Fallby.

I ett mer snabbspolande arbetsliv är vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering avgörande för att lyckas som ledare. Som hjälp på traven för ledare som vill skapa prestationsmiljöer har Markus Johannesson och Johan Fallby identifierat nio områden där arbetslivet skulle kunna inspireras av elitidrotten.

1.Träning, förberedelse och utvärdering.

Idrottare förbereder sig minutiöst i åratal för att nå elitnivå. De lägger tid på detaljer, förbereder sig med vila, kost och sömn, samt utvärderar både träning och tävling. Som chef kan du integrera samma metoder i arbetslivet.

2.En organisationskultur driven av kunskap.

Idrotten arbetar med specialister från vetenskapliga områden för att driva kunskapen i organisationen framåt. De jobbar tätt tillsammans för att skapa en kunskapsdriven organisation och dra nytta av varje individs kompetens maximalt.

3.Ett nära ledarskap.

Idrottsverksamhet bygger på nära samarbete mellan ledare och idrottare, där det läggs tid på både stora och små faktorer som påverkar prestationen på såväl kort som lång sikt. Det är klokt att prioritera feedback och utvärdering.

4.Psykiskt och fysiskt välmående. 

Idrottare lär sig hur de kan balansera belastning och återhämtning för att uppleva både fysisk och psykisk hälsa. Trots hårda påfrestningar går det att kombinera prestation och välmående.

5.Psykologisk flexibilitet.

Tränare och idrottare arbetar aktivt med att påverka psykologiska faktorer som har betydelse för hantering av stress, oro och ångestrelaterad problematik, både i vardagen och under tävling. Genom att förstå sig själv och teamet kan du träna på och acceptera dina reaktioner och beteenden.

6.Självkännedom och kunskap om prestation.

Genom självmedvetenhet och självständighet ökar du kunskapen om din egen och teamets prestation och utveckling.

7.Beteendemålsättning.

Resultatet styr verksamheten i både elitidrott och arbetsliv, men vägen dit går genom beteende- och processmål som bearbetas systematiskt på både kort och lång sikt.

8.Motivation och autonomi.

Tränare och idrottare förstår betydelsen av självbestämmande motivation, då idrottare behöver träna år efter år och fortsätta både i fram- och motgång. Genom att tillgodose de grundläggande behoven autonomi, kompetens och tillhörighet skapas förutsättning för utveckling.

9.Beteendeperspektiv.

Med ett beteendeperspektiv går det att specificera arbetssätt, metoder och prestation på detaljnivå för att synkronisera och effektivisera mål, kommunikation och ledarskap. Verksamheten får både ett gemensamt språk och riktning i verksamheten.