Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Jobbsökarbuddy peppar dig i mål

Känns arbetssökandet motigt? Skaffa en jobbsökarkompis. Det gjorde Helena Tolf och Elisabeth de Brito efter en workshop för arbetssökande.
Publicerad 11 januari 2023, kl 16:00
Jobbsökarkompisarna Elisabeth de Brito och Helena Tolf framför en dator.
Elisabeth de Brito och Helena Tolf stöttar varandra i jobbsökandet. Foto: Fredrik Hjerling

På Linkedin hade Helena Tolf, som arbetat som Head of Category på en apotekskedja, sett ett inlägg om hur bra det var att skaffa en jobbsökarkompis, eller jobbsökarbuddy som det också kallas. Kort därefter lärde hon känna Elisabeth de Brito med ett förflutet som marknadsansvarig på ett stort byggbolag. Då kom hon att tänka på inlägget.

– Jag kände direkt att nu har jag hittat min jobbsökarkompis, säger Helena Tolf.

Elisabeth de Brito kände likadant och innan de skildes åt bytte de kontaktuppgifter.

Vi peppar ihop och växeldrar varandra i upp- och nedgångar. Det är toppen!

De bestämde att träffas ett par dagar i veckan på TRR:s kontor som båda har tillgång till.

– Vi börjar varje vecka med att sammanfatta vad som hänt och berätta vad vi har på gång. Sen jobbar vi med att leta annonser och uppdrag, skriva ansökningar och slipa på våra cv:n. Efter det lunchar vi ihop. Mellan träffarna hörs vi på telefon eller messar varandra.

Vara social viktigt när man är mellan jobb

Helena Tolf betonar hur viktig den sociala biten är när man befinner sig mellan jobb, att bara komma hemifrån, ha rutiner och träffa andra.

– Att vara mellan jobb är som att ha jobbsökarmotorn på 24/7. Känslomässigt är det en liten berg-och-dalbana och det förstår bara den som själv befinner sig där. Därför är det så bra med en jobbsökarkompis. Vi peppar ihop och växeldrar varandra i upp- och nedgångar. Det är toppen!

Helena Tolf och Elisabeth de Brito söker olika slags tjänster men tror att man kan vara jobbsökarkompisar även om man söker samma tjänst.

– Man måste se det från den positiva sidan. Att hjälpas åt och glädjas med varandra. Du får ju ett stort nätverk, för man vet aldrig var man hamnar i framtiden, resonerar Helena tolf.

Men vad händer den dagen någon av er hittar ett arbete?

– Jag kommer vara jätteglad om Elisabeth hittar ett arbete men samtidigt blir det tomt att förlora sitt bollplank.

Elisabeth de Brito håller med.

– Ja det kommer att vara dubbla känslor. Men vi kommer självklart att hålla kontakten.

Två kvinnor som skrattar och dricker kaffe ihop.
Paula Torberntsson och Sara Håff matchade ihop jobbsökarkompisar via sin podd "Hjälp jag är mellan jobb". Foto: Privat

Podd om jobbsökarbuddy

Paula Torberntssons och Sara Håff, personalansvarig respektive hälsocoach, har tidigare varit jobbsökarbuddies. De blev båda arbetslösa, en på grund av omorganisation den andra på grund av Coronapandemin.

Bristen på information om hur det är att vara mellan jobb gav Paula Torberntsson idén att starta podden ”Hjälp jag är mellan jobb”. I podden delar hon bland annat med sig av sin egen resa som arbetssökande.

– Jag bjöd in Sara till avsnitt 6 som handlade om fördelarna med en jobbsökarbuddy. I det avsnittet bad vi också poddens arbetssökande lyssnare att mejla in sina uppgifter så att även de fick en jobbsökarbuddy. Matchningen gjorde vi genom att de fick svara på ett antal värdebaserade frågor.

Paula Torberntsson berättar att de fick runt 40 anmälda deltagare som lärde känna varandra via zoom-möten.

I dag har både Paula och Sara hittat nya arbeten och podden produceras inte längre, men de välkomnar nya arbetssökande att höra av sig.

– Den som är intresserad och vill ta över stafettpinnen med podd och matchningar får gärna kontakta mig via Linkedin, säger Paula Torberntsson.

Katarina Markiewicz

Så skaffar du en jobbsökarkompis

Paula Torberntssons tips:

1. Efterlys på Linkedin. Skriv helt enkelt ”Jag är mellan jobb och söker en sparringpartner”.

2. Kolla på Facebook, där olika yrkeskategorier annonserar ut lediga jobb i så kallade grupper, och efterlys där.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

9 skäl att inspireras av elitidrotten

Inom elitidrotten är man skicklig på att bygga team och få individer att prestera på topp. Här kan arbetslivet ha mycket att lära.
Lina Björk Publicerad 12 juni 2024, kl 06:02
Vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering är avgörande för att lyckas inom elitidrotten. Det är något för arbetslivet att ta efter, anser Markus Johannesson och Johan Fallby. Illustration: Jens Magnusson, Foto Annci Gustavsson

Både Markus Johannesson och Johan Fallby har bakgrund inom elitidrotten. Markus som fotbollsspelare, Johan inom bordtennis. Här har de mött miljöer som var varit stressiga, påfrestande och utmanande. De praktiska erfarenheterna, tillsammans med forskning från idrottspsykologi och kognitiv beteendeterapi, har de samlat i boken JAGET FÖRE LAGET. En handbok för chefer och ledare på alla nivåer, men även för medarbetare som vill leda sig själva.

Markus Johannesson

– Arbetslivet ställer höga krav på oss. Vi ska prestera, ofta med snabba puckar. En elitidrottare som ska vara i sitt livs form ägnar sig åt systematiska förberedelser. Ledare i arbetslivet kan eller gör inte på samma sätt – av olika anledningar – och vi tror att de kan dra nytta av den kunskapen, säger Markus Johannesson.

Det krävs systematik, träning och utvärdering för att uppnå maximalt resultat, menar duon.

– För att få till det måste vi titta på vår prestationsmiljö, alltså arbetsplatsen eller arenan där vi presterar. Här finns både fysiska, sociala och psykologiska faktorer som påverkar. Har ni all teknisk support som behövs, hur ser relationer och kommunikation ut och vilken motivation har medarbetarna? säger Johan Fallby.

Men prestationsmiljön innebär inte bara fysiska förutsättningar. För att prestera på topp behöver vi även må bra. Länge fanns en bild av elitidrottsmän som övermänniskor, starka och motståndskraftiga. Så ser verkligheten inte alltid ut.

Johan Fallby

– Även elitidrottare som presterar på topp mår dåligt ibland. Men det finns några skyddande faktorer. I en funktionell prestationsmiljö ges tillfälle att kombinera prestation och välmående. Det innebär exempelvis tid för återhämtning, goda relationer och funktionellt ledarskap, säger Johan Fallby.

I ett mer snabbspolande arbetsliv är vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering avgörande för att lyckas som ledare. Som hjälp på traven för ledare som vill skapa prestationsmiljöer har Markus Johannesson och Johan Fallby identifierat nio områden där arbetslivet skulle kunna inspireras av elitidrotten.

1.Träning, förberedelse och utvärdering.

Idrottare förbereder sig minutiöst i åratal för att nå elitnivå. De lägger tid på detaljer, förbereder sig med vila, kost och sömn, samt utvärderar både träning och tävling. Som chef kan du integrera samma metoder i arbetslivet.

2.En organisationskultur driven av kunskap.

Idrotten arbetar med specialister från vetenskapliga områden för att driva kunskapen i organisationen framåt. De jobbar tätt tillsammans för att skapa en kunskapsdriven organisation och dra nytta av varje individs kompetens maximalt.

3.Ett nära ledarskap.

Idrottsverksamhet bygger på nära samarbete mellan ledare och idrottare, där det läggs tid på både stora och små faktorer som påverkar prestationen på såväl kort som lång sikt. Det är klokt att prioritera feedback och utvärdering.

4.Psykiskt och fysiskt välmående. 

Idrottare lär sig hur de kan balansera belastning och återhämtning för att uppleva både fysisk och psykisk hälsa. Trots hårda påfrestningar går det att kombinera prestation och välmående.

5.Psykologisk flexibilitet.

Tränare och idrottare arbetar aktivt med att påverka psykologiska faktorer som har betydelse för hantering av stress, oro och ångestrelaterad problematik, både i vardagen och under tävling. Genom att förstå sig själv och teamet kan du träna på och acceptera dina reaktioner och beteenden.

6.Självkännedom och kunskap om prestation.

Genom självmedvetenhet och självständighet ökar du kunskapen om din egen och teamets prestation och utveckling.

7.Beteendemålsättning.

Resultatet styr verksamheten i både elitidrott och arbetsliv, men vägen dit går genom beteende- och processmål som bearbetas systematiskt på både kort och lång sikt.

8.Motivation och autonomi.

Tränare och idrottare förstår betydelsen av självbestämmande motivation, då idrottare behöver träna år efter år och fortsätta både i fram- och motgång. Genom att tillgodose de grundläggande behoven autonomi, kompetens och tillhörighet skapas förutsättning för utveckling.

9.Beteendeperspektiv.

Med ett beteendeperspektiv går det att specificera arbetssätt, metoder och prestation på detaljnivå för att synkronisera och effektivisera mål, kommunikation och ledarskap. Verksamheten får både ett gemensamt språk och riktning i verksamheten.