Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Jobbsökarbuddy peppar dig i mål

Känns arbetssökandet motigt? Skaffa en jobbsökarkompis. Det gjorde Helena Tolf och Elisabeth de Brito efter en workshop för arbetssökande.
Publicerad 11 januari 2023, kl 16:00
Jobbsökarkompisarna Elisabeth de Brito och Helena Tolf framför en dator.
Elisabeth de Brito och Helena Tolf stöttar varandra i jobbsökandet. Foto: Fredrik Hjerling

På Linkedin hade Helena Tolf, som arbetat som Head of Category på en apotekskedja, sett ett inlägg om hur bra det var att skaffa en jobbsökarkompis, eller jobbsökarbuddy som det också kallas. Kort därefter lärde hon känna Elisabeth de Brito med ett förflutet som marknadsansvarig på ett stort byggbolag. Då kom hon att tänka på inlägget.

– Jag kände direkt att nu har jag hittat min jobbsökarkompis, säger Helena Tolf.

Elisabeth de Brito kände likadant och innan de skildes åt bytte de kontaktuppgifter.

Vi peppar ihop och växeldrar varandra i upp- och nedgångar. Det är toppen!

De bestämde att träffas ett par dagar i veckan på TRR:s kontor som båda har tillgång till.

– Vi börjar varje vecka med att sammanfatta vad som hänt och berätta vad vi har på gång. Sen jobbar vi med att leta annonser och uppdrag, skriva ansökningar och slipa på våra cv:n. Efter det lunchar vi ihop. Mellan träffarna hörs vi på telefon eller messar varandra.

Vara social viktigt när man är mellan jobb

Helena Tolf betonar hur viktig den sociala biten är när man befinner sig mellan jobb, att bara komma hemifrån, ha rutiner och träffa andra.

– Att vara mellan jobb är som att ha jobbsökarmotorn på 24/7. Känslomässigt är det en liten berg-och-dalbana och det förstår bara den som själv befinner sig där. Därför är det så bra med en jobbsökarkompis. Vi peppar ihop och växeldrar varandra i upp- och nedgångar. Det är toppen!

Helena Tolf och Elisabeth de Brito söker olika slags tjänster men tror att man kan vara jobbsökarkompisar även om man söker samma tjänst.

– Man måste se det från den positiva sidan. Att hjälpas åt och glädjas med varandra. Du får ju ett stort nätverk, för man vet aldrig var man hamnar i framtiden, resonerar Helena tolf.

Men vad händer den dagen någon av er hittar ett arbete?

– Jag kommer vara jätteglad om Elisabeth hittar ett arbete men samtidigt blir det tomt att förlora sitt bollplank.

Elisabeth de Brito håller med.

– Ja det kommer att vara dubbla känslor. Men vi kommer självklart att hålla kontakten.

Två kvinnor som skrattar och dricker kaffe ihop.
Paula Torberntsson och Sara Håff matchade ihop jobbsökarkompisar via sin podd "Hjälp jag är mellan jobb". Foto: Privat

Podd om jobbsökarbuddy

Paula Torberntssons och Sara Håff, personalansvarig respektive hälsocoach, har tidigare varit jobbsökarbuddies. De blev båda arbetslösa, en på grund av omorganisation den andra på grund av Coronapandemin.

Bristen på information om hur det är att vara mellan jobb gav Paula Torberntsson idén att starta podden ”Hjälp jag är mellan jobb”. I podden delar hon bland annat med sig av sin egen resa som arbetssökande.

– Jag bjöd in Sara till avsnitt 6 som handlade om fördelarna med en jobbsökarbuddy. I det avsnittet bad vi också poddens arbetssökande lyssnare att mejla in sina uppgifter så att även de fick en jobbsökarbuddy. Matchningen gjorde vi genom att de fick svara på ett antal värdebaserade frågor.

Paula Torberntsson berättar att de fick runt 40 anmälda deltagare som lärde känna varandra via zoom-möten.

I dag har både Paula och Sara hittat nya arbeten och podden produceras inte längre, men de välkomnar nya arbetssökande att höra av sig.

– Den som är intresserad och vill ta över stafettpinnen med podd och matchningar får gärna kontakta mig via Linkedin, säger Paula Torberntsson.

Katarina Markiewicz

Så skaffar du en jobbsökarkompis

Paula Torberntssons tips:

1. Efterlys på Linkedin. Skriv helt enkelt ”Jag är mellan jobb och söker en sparringpartner”.

2. Kolla på Facebook, där olika yrkeskategorier annonserar ut lediga jobb i så kallade grupper, och efterlys där.

Karriär

Exitsamtal: Snygg sorti med värdefull feedback

En chans att vända blad, att göra sin röst hörd och förändra. Men också en risk att få dåliga referenser. Det finns både för- och nackdelar med exitsamtal, som blir allt vanligare i arbetslivet.
Publicerad 19 februari 2024, kl 06:02
En tecknad bild föreställande en kvinna som vinkar farväl på en avtackning på jobbet med kaffe och blommor.
Varför exitsamtal? Du lär dig hur du kan använda exitsamtalet för att ge och ta emot feedback, reflektera över din tid på företaget och avsluta din anställning på ett professionellt sätt. Illustration: Christina Hägerfors.

Exitsamtal, avslutande samtal, avgångssamtal eller engelskans offboarding är alla benämningar på ett slags intervju där du som anställd knyter ihop säcken och tackar för den tid som varit. En chans till en snygg sorti som är mer än kaffe, tårta och tacktal.

Sara Hägglund.
Sara Hägglund.

I den bästa av världar kan det bli en strukturerad avslutningsprocess som ger utrymme att uttrycka både ris och ros till arbetsgivaren du lämnar.

Sara Hägglund är ekonomikonsult och har nyligen haft ett exitsamtal när hon slutade på sitt tidigare arbete.

– Det var jättebra och en superviktig möjlighet att förklara varför jag valde att gå vidare till ett annat jobb. Att verkligen bli lyssnad på fick mig att må bra och jag tror även att mina synpunkter på sikt gynnar företaget, eftersom personalen är den allra största tillgången, säger Sara Hägglund.

Exitsamtal feedback för arbetsgivaren

Hon framhåller vikten av att känna sig trygg med den som håller i samtalet och att dessutom få vara anonym i rapporteringen.

– Det var en förutsättning för att jag skulle kunna säga vad jag verkligen tyckte och uttrycka kritik mot organisationen på olika sätt. Men mest hade jag positiva saker att säga. Jag trivdes bra på min förra arbetsplats, men kom så småningom till en platå där jag tyckte att min inlärningskurva och utveckling stannade av. Det tog jag också upp i exitsamtalet, förklarar Sara Hägglund.

HR-konsulten Ulrika Mattsson, som driver det egna företaget People and Business, har hållit många exitsamtal på flera olika företag. Även hon framhåller anonymiteten som en viktig och given grund för ett bra exitsamtal. Ibland händer det att medarbetaren inte vågar föra fram kritik av rädsla att få negativa referenser.

– Vid ett exitsamtal förklarar jag att det som kommit fram inte förs vidare direkt. Jag samlar i stället ihop och sammanställer synpunkter från flera samtal innan jag presenterar något för organisationen. På så sätt blir eventuella trender tydliga på gruppnivå, utan att någon enskild individ hängs ut. Dessutom brukar jag skicka ut en anonymiserad enkät när jag håller samtalen inom större organisationer. I mindre sammanhang går det i allmänhet att räkna ut vem som svarat eftersom det inte är så många som slutar, då är det inte så lämpligt, säger Ulrika Mattsson.

Anonymitet - en viktig faktor

Hon råder dig som erbjuds exitsamtal att tänka efter och gå på den egna magkänslan om det känns tryggt eller inte att ge information. Och sedan göra en avvägning och fråga dig själv: Finns det några risker för mig? Vad har jag att vinna? Kan det ge dåliga referenser? Är det i så fall värt det?

– Du har ingen skyldighet att informera, men för de flesta överväger fördelarna med att dela med sig. Generellt sett mår vi människor bra av att göra våra röster hörda och känna oss inkluderade. Ett exitsamtal kan också vara en hjälp för kollegorna som blir kvar att få det bättre – om företaget lyssnar på dina synpunkter. Men framför allt är det ett sätt att vända blad och gå vidare, säger Ulrika Mattsson.

Möjlighet till reflektion och insikt

För Sara Hägglund blev samtalet också en chans att ta sig tid och reflektera över de två och ett halvt år som hon arbetat i företaget hon lämnade.

– Det gjorde att jag till fullo insåg vad mycket bra jag och min grupp har åstadkommit. Jag kände mig stolt och slutade med huvudet högt. Efter exitsamtalet känns det också lättare att komma tillbaka till min tidigare arbetsgivare, om jag i framtiden skulle vilja det.

Text: Gertrud Dahlberg