Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Utlandsfödda riskerar mobbning på jobbet

Utlandsfödda löper större risk att utsättas för mobbning på jobbet. Det visar ny forskning från Linköpings Universitet.
– Mobbning kan skada en person allvarligt, men också den arbetsplats där detta kan pågå, säger Michael Rosander, biträdande professor i psykologi.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock
Utlandsfödda löper större risk att utsättas för mobbning på jobbet. Shutterstock

Forskare vid Linköpings Universitet har undersökt om utrikesfödda är i större risk att drabbas av mobbning på sin arbetsplats. 

I en ny studie drar de slutsatsen att så är fallet. 

För den som är född utomlands är risken att utsättas för mobbning dubbelt så hög som för en person född i Sverige. Om du dessutom är född i ett land med vitt skild kultur från Sveriges, ökar risken till fyra gånger så stor. Personer som kommer från Asien är mest utsatta, enligt studien.

– Våra resultat visar en ökad risk för mobbning för personer som arbetar i Sverige, men är födda i ett annat land. Resultaten visar också vikten av att ta itu med dessa frågor. Mobbning kan skada en person allvarligt, men också den arbetsplats där detta kan pågå, säger Michael Rosander, biträdande professor i psykologi vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, i ett pressmeddelande.

Personrelaterad mobbning

Mobbning på jobbet delas upp i två olika kategorier: Arbetsrelaterad och personrelaterad. 

Den arbetsrelaterade handlar om att till exempel bli fråntagen ansvar, få triviala arbetsuppgifter eller bli strängt övervakad under tiden du utför ditt arbete. Den personrelaterade mobbningen handlar, precis som det låter, om den du är.  

Forskarna kunde inte se att härkomst påverkade risken att bli utsatt för arbetsrelaterad mobbning, utan skillnaden finns i den personrelaterade mobbningen. 

– Man utsätts för det som vi kallar rovjaktsmobbning. Då kvittar det vad du gör. Det handlar helt enkelt om att man utsätts på grund av sin uppenbarelse, på grund av hur man ser ut. Det blev tydligt i studien att det är det här det handlar om, säger Michael Rosander. 

Undersökningen gick till så att forskarna ut ett frågeformulär. 1856 personer svarade på enkäten, av dem var 1 625 födda i Sverige, 229 utomlands. 

Läs mer om mobbning på jobbet:

Två i veckan dör av mobbning
Gör facket tillräckligt för mobbade?
Alla har en del i mobbning på jobbet
Fullt möjligt att förhindra mobbning

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Varning för snälla

Det kan säkert finnas genuint snälla människor. Men är man genuint snäll så är man det utan att göra väsen av sig. Det finns all anledning att vara på sin vakt mot folk som öppet och skamlöst utger sig för att vara snälla.
Johanna Rovira Publicerad 27 februari 2025, kl 05:59
Sektgoda, Godhetsknarkare och Flumsnälla. Alla är typer du gör bäst i att se upp för, skriver Johanna Rovira. Illustration: Olsson Ingers.

1. Infernaliskt snälla. Du har säkert mött de förment snälla som lägger huvudet på sned och inleder med:  Jag säger det här bara för att vara snäll/för att jag bryr mig … och sedan levererar ett diaboliskt påstående som får dig att vilja krypa ihop i fosterställning. De är i själva verket utpräglat ondsinta typer som mår bra på bekostnad av andras olycka. 

2. Hjärntvättade sektgoda. Antingen så är supersnälla av naturen extremt mottagliga för irrläror eftersom de snälltolkar allt till överdrift, eller så blir nyfrälsta snälla på grund av överproduktion av endorfiner. Oavsett orsak vet vi hur det slutar. Med katastrof och Koolaid. 

3. AI-modifierade: Stepfordfruar eller Musks Teslabot Optimus kan förvisso programmeras till foglighet, men det torde vara smidigare - och billigare - att helt enkelt sätta in ett lojalitetschip i kritiskt tänkande anställdas hjärnor. Förutom att bli ytterst tillmötesgående mot såväl kollegor som chefer, sätter de chippade alltid in i diskmaskinen och grumsar aldrig om kollektivavtal.

4. Godhetsknarkare: Går igång på snällhet och odlar med förkärlek myten om sig själva som hyvens individer genom att proklamera hur goda de är så fort tillfälle ges. De donerar gärna till bättre behövande, men bara om det syns på sociala medier och räddar kattungar enbart inför publik. Gränser mellan god och självgod är oerhört tunn. 

5. Flumsnälla. Visst är flumsnälla joviala, men det är ett kemiskt framkallat tillstånd. Folk knaprar antidepressiva som aldrig förr och forskare noterar att guppys som exponerats för lyckopiller blir mer sårbara för rovdjur. Det kan således inte uteslutas att läkemedelsindustrin (möjligtvis i samarbete med blodtörstiga utomjordingar) siktar på världsherravälde genom att förvandla oss alla till loja, goda underlydande. 

Jobbrelationer

Snälltolka – och få en bättre arbetsmiljö

Utgå ifrån att andra vill dig väl. Läs om mejlet som irriterade dig – denna gång med en vänlig röst. Om du börjar snälltolka på jobbet kommer din arbetsmiljö med all sannolikhet att förbättras.
Helena Ingvarsdotter Publicerad 26 februari 2025, kl 05:59
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör, Kollega.

Man ska vara snäll. Men hur gör man? Att ge en komplimang eller hjälpa till att bära något tungt räcker inte. Nu hörs allt oftare ett begrepp som försöker ringa in det där andra som ska till – nämligen att snälltolka.

Väldigt många människor verkar tro att de styrs av förnuftet och att de själva förhåller sig objektivt till omvärlden. Men i själva verket är våra känslor ständigt inblandade.

Vi känner glädje, ilska, skam, skuld och det påverkar våra reaktioner. Forskning visar att negativa känslor på jobbet kan leda till stora problem, till exempel om vi upplever att vi inte duger.

Det är ett slitet uttryck, men vi är varandras arbetsmiljö. Ett sätt att ta ansvar är att rannsaka hur vi tolkar andras ord och handlingar. För tolkar gör vi. Och tyvärr är det vanligt att vi fel- eller till och med fultolkar.

Vi är varandras arbetsmiljö

I stället borde vi snälltolka. Det handlar om att tro att den andre vill oss väl. Och att stå emot den första reaktionen. Kanske ställa en följdfråga innan vi exploderar. Fundera på om det finns någon förmildrande omständighet till agerandet. Avstå från att döma ut en person för snabbt.

Har du testat att läsa om ett mejl, som du först blev irriterad på, med en vänlig – eller åtminstone neutral – röst? Då upptäcker du förmodligen att du borde ge mejlaren en andra chans.

Självklart ska vi inte låta andra kränka oss. Men om vi lite oftare tänker oss in i den andra personens situation kommer vi att kunna rensa bort onödiga konfliktytor. Svälj din gliring eller taskiga kommentar, titta dig själv i spegeln – kanske har du själv sagt eller gjort något dumt någon gång?