Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Så blir du mer omtyckt på jobbet
Det går att lära sig att bli mer gillad. Här är 12 tips på hur du får kollegor att uppskatta dig.
Ett medvetet leende som du plockar fram ser mer naturligt ut om du ler med stängd mun. Det tipset och många fler ger psykologen och författaren Björn Hedensjö i sin nya bok Omtyckta människor.
Boken kom till då Björn Hedensjö under en längre tid – både privat och i sitt yrke som psykolog – funderat på det här med likeability, det engelska uttrycket för det som gör att vissa människor blir mer omtyckta än andra.
– Det blev en 224 sidors handbok i sociala färdigheter, väldigt konkret om hur man ska göra för att relationer med andra ska funka så bra som möjligt.
Men är det betydelsefullt att vara omtyckt på jobbet?
– Fungerande relationer är viktiga för att vi ska må bra på arbetsplatsen, det finns gott om forskningsstöd för hur nära kopplade dåliga relationer är till exempelvis stress och depression. Dessutom blir vi mycket mer effektiva när vi är bra på att kommunicera. För individen öppnar det också upp en massa karriärdörrar om man är omtyckt.
Vad var den största insikten du fick efter att ha djupdykt i ämnet?
– Det var superintressant att lära mig att det faktiskt lönar sig att vara generös – även räknat i kronor och ören. Människor med en generös attityd – med pengar, tid, uppmärksamhet, tjänster, omtanke – belönas i livet med högre lön. Man tycker om generösa människor, och kommer då tipsa om personen till ett nytt jobb eller befordran. Det här visar på ett konkret sätt att inte bara omgivningen utan även individen vinner på att bygga sociala nätverk och att vara omtyckt.
Kan alla lära sig att bli omtyckta?
– Helt klart finns det några som kommer att ha det kämpigt, medan andra kan lära sig det fort. Vissa har det medfött – de kan läsa av sociala signaler hos andra och då brukar samspelet bli lättare. Men visst kan alla lära sig det och bli bättre. Och gudarna ska veta att det även gäller mig!
Bete dig. Uppför dig som om alla redan tycker om dig (fake it till you make it!). Fråga dig själv hur du beter dig i sammanhang där du känner dig trygg och omtyckt. Tar du med dig just det beteendet till jobbet blir det oftast en självuppfyllande profetia. Var glad och ”spela teater” som om du vore en självsäker person (din målbild). Öva på att plocka fram ett leende i situationer där du normalt inte skulle le. Tänk på att ett leende med stängd mun ser mest naturligt ut.
Spegla kollegan. Ha samma sittposition, använd liknande handgester, uttryck och tonläge. Detta kallas för aktiv spegling och är ett sätt att bokstavligen hamna i synk med en annan människa.
Var fokuserad. Lägg bort mobilen när du talar med kollegor, titta dem i ögonen, lyssna uppmärksamt och undvik att avbryta.
Undvik snobbism. Dömande attityder minskar effektivt chansen att bli gillad.
Humor och självdistans. Två egenskaper som ökar chansen att bli gillad enormt.
Ge riktat beröm. Alla mår bra av beröm, men försök att rikta det till en enskild kollega och inte till hela teamet, det ökar uppskattningen mest.
Stå upp för din åsikt. Forskning visar att en neutral hållning ofta ogillas mer än att stå upp för vad man tycker.
Beröring. Att vidröra en kollega ger en stark gillandeeffekt, såvida det inte uppfattas som påfluget eller kränkande. Lätt och snabb beröring på överarmen är en variant som oftast funkar bra.
Var positiv. Psykologisk forskning är entydig. En person som ägnar sig åt positiva beteenden – hälsar, ler, håller upp dörrar eller småpratar vid kaffeautomaten – bemöts nästan alltid med liknande beteenden.
Ställ frågor – och följdfrågor. Visa intresse för kollegors liv genom att ställa frågor och följdfrågor. Det ger mesta möjliga effekt i relation till insatsen och är ett enkelt sätt att få människor att känna sig sedda. Försök gärna att lägga på minnet detaljer eller namn ur deras berättelser. Det gör dig extra omtyckt.
Våga visa sårbarhet. Att vara människa är att vara svag och göra misstag ibland. Vi möter andra i vår gemensamma mänsklighet när vi öppnar upp oss.
Var generös. De flesta avskyr snålhet.
Bjud kollegan på en kaffe, erbjud dig att ta det där jobbiga kundsamtalet eller hjälpa till om kollegan har mycket att göra.
Text: Katarina Markiewicz
Källa: Omtyckta människor – forskning, knepen och övningar som gör dig likeable av Björn Hedensjö (Polaris 2023).
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
När privatlivet kraschar - Peder om kollegornas stöd
De flesta har någon gång haft privata problem som påverkat jobbet. Men när är det okej att berätta om det för sina kollegor? Peder Nääs Sundemyr var öppen när han var i en långvarig kris – och möttes av stöd.
Peder Nääs Sundemyr och hans sambo Emma Ångström längtade efter barn. Efter att ha varit tillsammans i fem år tyckte de att det var dags att bilda familj. De blev gravida men fick missfall. Efter en tid blev Emma gravid på nytt. Även denna graviditet slutade dåligt.
– Då började vi bli oroliga och beslöt att göra en utredning. Men den visade ingenting, berättar han och förklarar att de inte hade några problem med att bli gravida, svårigheten låg i att behålla barnet. Sex missfall på fem år, varav en tvillinggraviditet, drabbades de av.
Peder Nääs Sundemyr minns situationen hemma som oerhört tuff – och svår att balansera med arbetslivet.
– Det var som en bergochdalbana av hopp och förtvivlan. Det blev värre och värre i takt med att längtan efter barn växte. Vardagsslitet, jobbet, nöjen, andra drömmar om framtiden – allt kändes tomt.
Problemen gick ut över jobbet
Han inser i dag att hans arbetsförmåga inte var på topp, men då såg han det inte eftersom han mådde så dåligt.
– Jag hade långa startsträckor, svårt att minnas, tappade bollar, var omotiverad, hade svårt med koncentrationen, var distraherad och hade ångest.
Situationen försvårades ytterligare då Peder Nääs Sundemyr i sin yrkesroll utöver kollegorna på jobbet även hade externa jobbkontakter som inte kände honom så väl.
– I efterhand har jag insett att många uppfattade mig som arrogant och ointresserad. Men det var bara ett uttryck för hur jag mådde. Folk dömer för snabbt. De reflekterar inte över att ens beteende kan handla om ett tillstånd man befinner sig i och inget annat.
Peder Nääs Sundemyr förstår att vissa väljer att lämna privata bekymmer hemma. Men då handlar det oftast om ett ”vanligt” dåligt mående och inte om en kris, menar han.
– I en kris spelar det väldigt liten roll hur mycket du biter ihop och försöker köra på som vanligt, även på kort sikt kan det göra mycket skada.
Inte självklart att berätta
Under de jobbiga åren arbetade Peder Nääs Sundemyr på två olika arbetsplatser där han var öppen med vad han och Emma gick igenom. Men det var inget självklart till en början.
– Jag ville ha kvar en plats i livet som var vanlig – min yrkesroll. Men det visade sig snabbt att det inte höll. Det kunde inte vara som vanligt, inte ens i närheten, så att hålla tyst kändes aldrig som ett val. Jag var tvungen att berätta eftersom jag inte fungerade som förväntat.
Han berättade först för chefen och därefter för sina kollegor. Chefen var förstående, inbjöd till samtal och anpassade hans arbetsuppgifter.
– Jag slapp en del jobbiga arbetsuppgifter och det sågs inte konstigt att jag var på så många vårdbesök med Emma. Kollegorna var också förstående och stöttande, några frågade hur de kunde avlasta mig.
Blev sjukskriven
Peder Nääs Sundemyr blev sjukskriven i kortare perioder eftersom han var tvungen att assistera Emma vid alla medicinska aborter som gjordes hemma.
– Alla missfall var så kallade uteblivna och det behövdes mediciner för att sätta i gång dem. De gjorde att Emma mådde jättedåligt även fysiskt och inte klarade sig på egen hand.
Men trots alla anpassningar fortsatte det att vara svårt för honom att inse hur pass mycket han klarade av.
– Det hände att jag lovade saker som jag sedan inte kunde hålla, trappade upp för snabbt och hemlighöll det. Det gjorde att jag mådde ännu sämre.
Behandlades annorlunda som man
Peder Nääs Sundemyr fick också uppleva hur annorlunda män som ”drabbas” av missfall behandlas. Han minns att många frågade hur det var med Emma, men inte hur han själv mådde.
– Jag var med om vårdbesök där jag som man knappt fick ögonkontakt. Såklart är det en uppenbar skillnad eftersom kvinnan är själva patienten. Det är hon som upplever allt det kroppsligt jobbiga. Men vi män behöver också få lite omsorg. En dröm har gått sönder och förlusten är ju densamma för oss båda.
Som om missfallen inte var nog råkade Peder Nääs Sundemyr ut för ytterligare en stor kris under samma period.
– Det var en närstående till mig som blev allvarligt psykiskt sjuk och fick sluten vård. Vid två tillfällen behövde jag åka i väg snabbt från jobbet för att leta eftersom hen hade försvunnit och var en fara för sig själv.
En chef förstod inte alls
Han berättar att han under den perioden hade en annan chef som inte alls visade samma förståelse.
– Till slut blev allt för mycket. Både kroppen och psyket stängde ner och jag slutade fungera på alla plan och blev sjukskriven på heltid. Efter det dröjde det många månader innan jag började jobba igen.
Peder Nääs Sundemyr kom aldrig tillbaka till sin gamla arbetsplats. Han fick ett nytt arbete där han arbetar än i dag. Och så äntligen – 2020 fick han och Emma en efterlängtad liten Bruno.
– Det var som om en förbannelse som lyftes. In i det sista vågade jag inte hoppas. Men så kom han till slut, det kändes overkligt. Eftersom vi i så många år varit inställda på att det var det här vi ville var det som att livet fortsatte efter att tiden frusit. I april 2022 fick Bruno en lillasyster, Iris. Henne vågade vi hoppas på.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
Peders råd till andra
➧ Sök vård. En kris är inte samma sak som dåligt mående och kan vara svår att klara av själv.
➧ Låtsas inte att allt är som vanligt på jobbet. Det tar för mycket kraft och fungerar inte i längden.
➧ Var öppen. Att hålla isär arbetslivet och det privata – särskilt vid en kris – är omöjligt. Livet kan inte segmenteras, det är ett och samma.
➧ Var öppen med vad du klarar av. Kanske behöver du vara deltidssjukskriven eller slippa vissa arbetsuppgifter.
➧ Lova inte för mycket. Det blir en ond spiral av stress som går ut över krishanteringen.
➧ När du pratar med chefen stanna inte vid ”det här har hänt och är jobbigt”. Berätta hur du mår, hur det påverkar dig, vad du klarar av och vilken hjälp du behöver av chef och kollegor.
Psykologen: ”Att dölja förvärrar”
Det är bättre att berätta hur man mår för dem man litar på, menar psykologen Alexandra Thomas.
Var går egentligen gränsen mellan jobb och det privata? Alexandra Thomas, psykolog och specialist i organisationspsykologi, tycker att gränsen i Peders och Emmas fall är väldigt tydlig, när Peder beskriver hur han först stänger av, börjar uppfattas som arrogant och till slut får allt svårare att fungera.
– Här genomsyras jobbet alltmer av de extrema påfrestningarna som paret går igenom. Men generellt är det svårt att säga var gränsen går, då det finns olika grader av både kris och psykisk ohälsa. I vissa fall kanske man själv inte märker, eller vill märka, hur långt det har gått.
– I sådana lägen blir relationen till en uppmärksam chef och omtänksamma kollegor, som kan ställa frågor och beskriva vad de ser, särskilt viktig. Ibland kanske inte tilliten är den bästa till den närmaste chefen, men att dölja sitt mående förvärrar bara situationen. Bättre då att sakligt berätta hur det ligger till och öppna upp mer för dem man litar på.
Alexandra Thomas menar att chef och arbetsgivare har skyldighet att anpassa arbetet till medarbetarens behov.
– Att som ledare visa förståelse och anpassa arbetsbördan efter förmåga ökar sannolikheten för att medarbetaren kommer tillbaka och börjar fungera som vanligt. Utöver att det signalerar ett människovänligt ledarskap skapar det lojala medarbetare och en arbetsplats där den anställda tillåts vara på jobbet med hela sig själv och sin livssituation.
Alexandra Thomas förespråkar ett så kallat compassion-fokuserat ledarskap.
– Det delas in i fyra steg, där både ledare och medarbetare uppmärksammar om en kollega inte verkar må bra. Därefter försöker man förstå orsaken och visar empati. Men det viktigaste är att inte fastna vid den empatiska reaktionen, utan även agera så att den andras situation förändras till det bättre.
Hennes råd till kollegor som märker att en medarbetare inte mår bra är att visa att man finns när kollegan är redo att öppna upp.
– Håll dig lugn och lyssna hellre än att prata. Ställ frågor, inte av nyfikenhet utan för att förstå så att du kan avlasta och stötta. Ta egna initiativ. Det räcker ofta med små handlingar, som att köpa lunch, hjälpa till med en trasslig utskrift eller bara ta en kaffe och lyssna.
