Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så gör du om chefen strular

Har du en dålig chef? Upplever du att den är orättvis, otydlig, vresig? Det kan ha sin förklaring. Men det betyder inte att du ska låta vantrivsel bli din vardag. Om du anser att chefen gör sig skyldig till något riktigt allvarligt, som kränkande särbehandling, är det extra viktigt att agera.
Anita Täpp Publicerad
Chef skäller på medarbetare.
Dålig chef? När man inte kommer överens med chefen ställs frågan om att stanna eller gå på sin spets. Men det kan vara möjligt att få till en bra relation. Foto: Colourbox

En ny chef kan vara rena drömmen. Eller mardrömmen. För ibland blir det inte som någon hade hoppats.

Det bästa är i så fall att prata om det. Våga ta mod till sig och diskutera med chefen om exempelvis relationerna och kommunikationen inte funkar. Ibland kan det ha att göra med chefens egen arbetsbelastning eller att hon eller han  inte har bra stöd från högre ort. Det är lättare att vara en bra chef om man får feedback från medarbetarna.

Men det är inte alltid det räcker. Kanske är det så illa att du funderar på att byta jobb? Om fler i arbetsgruppen mår dåligt så kan man dock välja att stanna kvar och försöka få till en bättre situation.  

– Då är det viktigt att man agerar på rätt sätt. Det är exempelvis bra om man är fler som är modiga nog att gå in till chefen och ta en diskussion med denne när det håller på att gå snett. Då finns det en chans att chefen är villig att ändra i sitt ledarskap, säger Gunilla Krieg, ombudsman på Unionen, som ger följande tips för att få till bättre arbetsmiljö:

  • Be om ett möte med chefen och informera tydligt om vilken agenda ni har.
     
  • Förbered mötet genom att skriva ned det ni kommer ta upp, med konkreta, daterade exempel på de beslut eller handlingar ni är kritiska mot och vilka följder ni anser att de får.
     
  • Om chefen går i försvarsställning eller inte lyssnar, påpeka att ni verkligen vill få framfört vad ni har att säga.
     
  • Diskutera vilka spelregler ni vill ha på jobbet. Att alla har rätt att bli behandlade med respekt och att en av chefens uppgifter är att ge bra förutsättningar för att kunna utföra arbetet och utvecklas på jobbet. Vi är ju varandras arbetsmiljö.
     
  • Be chefen dokumentera det som diskuteras på mötet så att ni båda har ett kvitto på vad ni har kommit överens om för att ni ska kunna jobba bättre tillsammans.
     
  • Om en chef inte kan tillstå några som helst brister - eller ber om ursäkt men sedan fortsätter i gamla hjulspår - är det viktigt att fortsätta att dokumentera allt som händer.
     
  • Ta kontakt en HR-ansvarig, högre chef eller facket. Med skriftlig och konkret information är en högre chef skyldig att agera om det gäller arbetsmiljöproblem, kränkande särbehandling eller diskriminering. (Vid sexuella trakasserier kan både diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen användas.) Saknas en facklig representant på jobbet kan ni i stället få stöd av Unionens regionkontor.
     
  • Om inte heller detta leder till någon förändring och anställda mår så dåligt att de sjukskrivs kan ett arbetsmiljöombud eller skyddsombud göra en så kallad
    6:6a-anmälan till Arbetsmiljöverket, vilket innebär att företaget utreds. Det kan i sin tur leda till en skarp tillsägelse.

– Då blir situationen på arbetsplatsen offentlig, vilket kan vara så obehagligt att företaget tar itu med problemet, säger Gunilla Krieg.

Vad brukar en anmälan till Arbetsmiljöverket leda till?
– Om det handlar om någon enstaka anställd som tycker att chefen är omöjlig blir det ofta så att arbetsgivaren köper ut den personen. Det är svårare att köpa ut en hel arbetsgrupp. Å andra sidan vet jag arbetsgivare som i den  här situationen har lagt ned hela verksamheten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Så visar du empati med handling

Genom empati kan du hjälpa dig själv som chef och dina medarbetare att må bra. Och dessutom bidra till lönsamhet och innovation. Ett så kallat compassionfokuserat ledarskap bygger på medkänsla.
Gertrud Dahlberg Publicerad 8 april 2026, kl 06:01
Medkänslans magiska makt. Modernt ledarskap handlar allt mindre om självförverkligande och mer om att ha medkänsla, menar psykologerna Alexandra Thomas och Gabriela Jones. Illustration: Li Rosén

Vill du kunna leverera på topp och må bra? Lyfta både medarbetare och resultat? Ja, då finns det en kort och kärnfull fråga som du ständigt bör ställa dig: Hur kan jag som ledare bäst vara till hjälp? Den frågan är själva grundbulten i ett så kallat compassionfokuserat ledarskap, vars syfte är att sätta människan i centrum och främja en stöttande arbetskultur. Något som blir alltmer nödvändigt i vår svajiga samtid.

– Vi lever i en omvälvande, otrygg och polariserad tid för såväl människor som organisationer. Dessa påfrestningar triggar inte sällan individualism och konkurrens. För att kunna möta dagens komplexitet och oförutsägbarhet behövs en motvikt, där vi återknyter till varandra och aktiverar vår compassion, säger Alexandra Thomas, som är psykolog, specialist i organisationspsykologi.

Tillsammans med kollegan Gabriela Jones har Alexandra Thomas skrivit boken Compassionfokuserat ledarskap – en guide till den humana arbetsplatsen, som nyligen vunnit priset Årets HR-bok.

Där framhåller författarna att dagens ledare i högre grad än tidigare måste kunna ta till vara medarbetarnas kollektiva intelligens och innovationsförmåga för att skapa förutsättningar till ett meningsfullt och hållbart arbetsliv.

EMPATI I HANDLING

Compassion är en medfödd mänsklig förmåga som kan översättas med medkänsla. Men till skillnad från det svenska ordet innefattar begreppet inte en renodlad känsla. Compassion är ett aktivt val som leder till ett agerande – empati i handling. I dag är compassion ett etablerat och internationellt forskningsbegrepp.

Tidigare har många chefer strävat mot självförverkligande, ensamt presterande och att nå sin fulla potential. Men nu börjar ledarskapet vridas mot samarbete, tillit, trygghet och engagemang, skriver de i boken.

– Att leda med compassion är ett sätt att förverkliga sådana värden. Det innebär att du som ledare kan uppmärksamma och acceptera att dina medarbetare och du själv ibland har det kämpigt eller inte mår bra. Och att du då har en vilja att försöka förstå och att agera hjälpsamt, förklarar Alexandra Thomas.

Hon framhåller att forskning visar att samhörighet och vilja att arbeta tillsammans dessutom främjar lönsamhet. Till skillnad från otrygghet och härskarteknik, som skapar stress och leder till sämre resultat.

Chefer måste agera – inte bara känna empati

Men att leda med compassion ska inte viftas bort som något fluffigt och flummigt. Medkänslan är inte att förväxla med mesighet. Den bygger på aktiva handlingar, medvetna intentioner och kallas också ”empati i handling”. Syftet är bland annat att skapa resultat, välmående och konkurrensfördelar. Inte att vara snäll och omtyckt.

– Ett medkännande ledarskap är ofta ett krävande förhållningssätt. Det kan exempelvis vara att våga ge tuff men respektfull feedback till en medarbetare som inte levererat enligt förväntan.

– En compassionfokuserad ledare är aktivt modig och duckar inte. Men handlingen utgår i grunden från medkänsla och empati. En medarbetare som underlevererat kanske riskerar att få sparken om du inte ingriper i tid. Då är det snällaste du kan göra att vara rak och tydlig, menar Alexandra Thomas.

FEM FINA FÖRDELAR

1 Minskad stress och ökad resiliens, uthållighet.

Compassion stärker förmågan att möta motgångar med större lugn.

2 Ökad känsla av meningsfullhet och produktivitet.

Stärkt förmåga att vara produktiv även i utmanande situationer.

3 Bättre relationer. Compassion främjar sociala och hjälpsamma beteenden, vilket leder till bättre samarbete.

4 Stärkt psykologisk trygghet. Compassion skapar en kultur av trygghet och tillhörighet. Det leder till bättre prestationer och kreativitet.

5 Ökad stabilitet. Compassion i ledarskapet minskar sjukfrånvaro och personalomsättning, vilket stärker organisationens långsiktiga stabilitet. 

I det dagliga arbetet visar sig compassion genom små stöttande gester. Främst genom att försöka förstå och inse att vi alla är mänskliga och ofullkomliga. Det innebär att kunna möta medarbetare genom att lyssna öppet och nyfiket och ställa frågan om hur du bäst kan vara till hjälp. Lika viktigt är att du visar dig själv samma vänliga omsorg, självmedkänsla.

– Den gör också att du känner mer samhörighet med andra som har det svårt. Något som är centralt för ett compassionfokuserat ledarskap.

Självmedkänsla hjälper även dig som ledare att bli mindre självkritisk och bättre på att förstå dina egna tankar och känslor, menar Alexandra Thomas.

En annan bärande idé är förmågan till självreglering. Det innebär att kunna förhålla sig till känslor i stället för att reagera impulsivt utan att reflektera. Men det betyder inte att du ska trycka undan eller kontrollera det du känner så att du exempelvis aldrig visar att du blir arg eller ledsen.

Självreglering - tänk så här

I en vardaglig situation kan självreglering se ut så här, beskriver Alexandra Thomas:

Under ett möte blir du kritiserad för ett misstag du gjort. Blodet kokar och du vill omedelbart försvara dig. Men i stället för att gå till aggressivt motangrepp tar du några djupa andetag. Kanske går du undan ett litet tag för att lugna ner dig. Du frågar dig själv: Varför känner jag mig så triggad? Måste jag verkligen bita ifrån eller finns det något annat sätt?

Kanske kommer du fram till att det bästa är att i lugn ton fortsätta diskussionen och tillstå att du gjort fel. Kanske behöver du berätta hur du resonerat, så att ni alla kan lära er av ditt misstag.

Men är inte det här att vika ned sig och bli trampad på? Nej, menar hon, det mest hjälpsamma är att skapa en tillåtande dialog.

– Om du inte hade självreglerat dig och i stället blivit arg kanske dina medarbetare tystnat, känt sig otrygga och rädda. Känslor som inte bidrar till kreativitet eller resultat.

Släpp prestigen och reflektera 

Självreglering och att ha koll på sina känslor är en av de viktigaste delarna i ett compassionfokuserat ledarskap.

– När ledare och medarbetare vågar visa sig sårbara, visar att de kan ändra sig och erkänner när de gjort fel, händer det något. Det skapar öppenhet och ofta drag under galoscherna i hela organisationen, säger Alexandra Thomas.

Att släppa prestigen och reflektera över sig själv som ledare kräver mod och är en ständig process av eftertanke.

Och det är något som efterfrågas alltmer, inte minst av yngre generationer.

– 2025 års Gallupundersökning visar att de mest uppskattade ledaregenskaperna är hopp, tillit, compassion och stabilitet. Sådana värden lägger grunden för ett på lång sikt hållbart, fungerande arbetsliv. 

VÄSSA DIN KOMPETENS

  • Ta som vana att sätta ett mål för dagen. Fråga dig exempelvis vad du vill uppnå eller vad du vill att medarbetarna ska känna efter ett möte med dig.
  • Stäm under dagen av med dig själv: Gör jag rätt sak just nu? Hur mår jag just nu?
  • När dagen är slut, försök att se hur väl du lyckats hålla dig till din intention och ställ dig frågor som: I vilka situationer höll jag mig till min intention? När nådde jag fram? Vad kunde jag ha gjort annorlunda?
  • Kom ihåg att ingenting är kört. I ett compassionfokuserat ledarskap befinner sig både du och medarbetarna i ständigt lärande och utveckling.
    Källa: Gabriela Jones och Alexandra Thomas.