Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Vad din lunch säger om dig – vilken matlådetyp är du?

Visa oss din matlåda och vi kan tala om vem du är. Det är naturligtvis ett fullständigt barockt påstående, det går självklart inte att avläsa vem man är utifrån vad man äter. Men det hindrar oss inte från att försöka.
Johanna Rovira Publicerad
Visa oss din matlåda och vi kan tala om vem du är. Från sous vide-gourmander till karnivorer och mathipstrar – vad säger din lunch om dig?
Din matlåda avslöjar mer än du tror! Är du en äventyrssökande gourmand eller en multitaskande wrappare? Upptäck vad din lunch säger om din personlighet. Foto: Colourbox/Jessica Gow/TT.

Sous vide-typen 

I början trodde man inte att kollegan som kom med sina små ynkliga bleka påsar var riktigt riktig, men med tiden har man vant sig och insett att sous vide (uttalas sovidd) är grejen för gourmanderna eller i alla fall för de som vill framstå som finsmakare. Sous vide-nissen har ofta spännande råvaror i sina små vakuumförpackade påsar (inte lika rafflande som äventyraren dock, se nedan) och tar dubbelt så lång tid på sig vid mikron som vi andra. Det som kommer ut på tallriken ser inte alltid så aptitligt ut, men vi förstår på kollegans övertydliga minspel att det smakar delikat. 

Karnivoren 

Känns igen på att hen alltid, oavsett om hen har pizzarester, söndagsstek eller köttfärssås, har några extra köttbullar i matlådan, utifall att. Karnivoren har totalt missat alla cancerlarm om rött kött och är rädd för att hen (eller ska vi vara riktigt ärliga är karnivoren i nio fall av tio en äldre han) kommer att drabbas av en omedelbar svältdöd och plågsam muskelförtvining om han inte får i sig nötkött till varje mål mat. Det kan finnas rester av grönsaker i karnivorens matlåda, men risken är överhängande att dessa petas undan för att ge plats åt mer kött. 

Jojobantaren

Nio gånger av tio består jojobantarens matlåda av kokt kyckling, broccoli och eventuellt nån tesked råris. Allt noga vägt innan det åkte ner i matlådan. Möjligtvis kan det finnas några slamsor linspasta och, beroende på vilken diet som trendar, är det inte helt omöjligt att lunchmaten består av ägg och bacon. Samt broccoli. 

Den tionde gången innehåller lådan pizza, genomdränkt av bearnaisesås och flankerad av en trind budapestbakelse. 

Flagellanten

Under medeltiden kunde flagellanterna späka sig genom att piska sig själva, men också genom att ”fasta, bära tungt eller nedsänka sig i vatten”. Nutidens flagellanter har tagit fasta på späkning genom fasta. I flagellantens matlåda hittar du därför ganska torftig mat. Antagligen bara vitt ris. Kanske någon enstaka böna har hittat vägen ner i lådan också, men aldrig någonsin kött. Det är lätt att förledas att tro att flagellanten har ekonomiska problem men så är nästan aldrig fallet. Den futtiga måltiden är bara ett annat sätt att späka sig innan vattnet har frusit till is, så vinterbad blir ett reellt alternativ. 

Wrapparen 

Det finns kollegor som anser sig för viktiga för att ha tid att fixa matlåda och för upptagna för att ta lunch. De intar med fördel sin lunch, eller vad man nu ska kalla det, framför datorn. I sakens natur ligger då att maten ska kunna ätas med ena handen för att wrapparen ska kunna multitaska genom att samtidigt knappa på datorn med andra handen. Matlådan behöver alltså inte nödvändigtvis innehålla en wrap, det kan lika gärna vara en hamburgare, en panini eller en matig macka. Wrapparen känns inte igen på innehållet i sin matlåda så mycket som på det oerhört snaskiga tangentbordet och mängden stavfel som oundvikligen uppstår när man försöker skriva och äta samtidigt. 

Rebellen

Det går inte att bevisa, men finns otaliga indicier som pekar på att innehållet i rebellens matlådor är resultatet av en noga utstuderad hämnd, riktad mot den luktkänsliga HR-chefen, för att denne insisterade på och genomdrev, aktivitetsbaserat kontor. Rebellen saknar sitt skrivbord och ägnar sig åt subversiv verksamhet genom att värma fisk i mikron, lägga knivarna åt fel håll i diskmaskinen och skala clementiner bakom ryggen på kollegor som hävdar att citrusallergener är luftburna. 

Äventyraren 

Egentligen skulle äventyraren vilja jobba som hajtränare eller bombtekniker, men eftersom hen nu de facto är tjänsteman inom privata sektorn, får hen leva ut sina fantasier och sitt behov av endorfinkickar genom sin matlåda. Här kan man hitta chiligryta med egenodlad Trinidad Moruga Scorpion (två mille på scovilleskalan), såväl som gryta på trafikdödad grävling, malörtspaj och vitlöksbrässerade mördarsniglar. Men lådan kan också innehålla laxpudding som fått fermentera en vecka eller två efter att ha blivit upplockad ur en container bakom Lidl. 

Mathipstern 

Skulle aldrig i livet vilja bli påkommen med en matlåda. Någon kan ju tolka matlådan som ett tecken på skral ekonomi eller någon annan svaghet, nej, mat ska ätas ute eller köpas ute på något hippt ställe och tas med in i personalmatsalen i sin originalförpackning. Det kan vara poké bowl,  vietnamesisk nudelsallad, korv från Taylors & Jones, pinsa och smaschburger – äsch, det är säkert maträtter som är helt ute, enligt mathipstern, som du lättast känner igen på den ängsliga blick som lyser igenom den illa påklistrade fasaden av kulturell överlägsenhet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Lunchlådans historia: Från matknyte till unicabox

Matlådan är uråldrig men har följt samhällsförändringar genom århundraden. Och innehållet likaså – från torkat kött till pastasallad. Är lunchboxens tid förbi? Tvärtom, menar mathistorikern Richard Tellström.
Lina Björk Publicerad 25 oktober 2024, kl 06:01
Matlådor staplade på varandra
Dina matrester speglar vem du är, menar mathistorikern Rickard Tellström. Foto: Claudio Bresciani/Pontus Lundahl/TT

Dina matrester skvallrar om vem du är. Det menar Richard Tellström, docent i måltidskunskap som har forskat kring matkultur genom tiderna. 

– Man kan titta på råvaror och tillagningssätt. Ju fler moment maten är tillagad i, desto högre samhällsklass och utbildningsnivå. Råvaror, att maten inte är halvfabrikat är också tecken på detsamma. Storleken på matlådan kan avslöja om du är singel eller lever ihop med någon, då singlar tenderar att äta lunch som sitt huvudmål. 

Vad är socialt oacceptabelt att ha i matlådan?

– Fisk eller saker som luktar illa när det värms upp. Men det är även ofint att kommentera vad kollegan har i matlådan. 

Vad har matlådan haft för betydelse?

Richard Tellström
Foto: Pontus Lundahl/TT

– Människan hade inte tagit sig ut ur Afrika och över kontinenter utan matlådan, så uråldrig är den. Matsäck gör oss rörliga, den gör att vi kan orka mer under arbetsdagen eftersom vi behöver äta ungefär var femte timme. I nutid har den haft betydelse för att vi kan reglera vår matkostnad.

Vilka samhällsförändringar syns i matlådan? 
– Dels vad den är gjord av: först tyg, trä, plåt och plast. Det speglar vår utveckling från bondesamhälle till industrialismens intåg. Dels hur vi äter vår matlåda: först kall, sedan med viss uppvärmning i värmeskåp till microns möjlighet att ta med fryst mat. 

Hur har matlådans status förändrats genom åren? 
– Det har sett lite olika ut mellan arbetare och tjänstemän. Matlådan har alltid haft stark status hos arbetare även om man tidigare gick hem och åt, medan många tjänstemän tidigare åt i lunchmatsal där maten var subventionerad av arbetsgivaren. När matsubventionen togs bort 1991 och matpriserna föll, så började fler tjänstemän att ta med sig lunchlåda. 

Är matlådans tid räknad?
– Tvärtom. Matlådan fick ett uppsving efter pandemin och aldrig förr har vi ätit så mycket medhavd mat de dagar vi är inne på kontoret. Dessutom är matpriserna så höga att en lunch på stan inte är prisvärd längre. 

Vad hade du i lådan? 
 

1960
Husmanskost dominerar.
Matlåda: Potatis och pannbiff med lök

1970
Salladen gör entré och färdigrätterna introduceras. Populärt med crossovers som räkor och avokado, kyckling och banan.
Matlåda: Flygande Jakob 

1980
Saker på burk fortsatte att inspirera, som päronhalvor i ugn med choklad. Pastan börjar gå om potatisens i status.
Matlåda: Pastasallad

1990
Matprogram blir populära och fredagsmyset introduceras.
Matlåda: Tacopaj

2000
Surdegsbunkar i varje kök.
Matlåda: Couscous och haloumi 

Källa: Rickard Tellström

Jobbrelationer

Så påverkar distansarbete dina jobbrelationer

Nästan varannan svensk tycker hemmajobb påverkar relationerna på jobbet negativt. Det visar rapporten Arbetspusslet.
Elisabeth Brising Publicerad 14 augusti 2024, kl 06:01
Kontorsarbetare sitter i möte runt ett bord medan kollegor som arbetar på distans och syns på en skärm.
Distansjobb har blivit norm i kontorsarbetslivet. Men relationerna till kollegor och chefer försämras tycker 45 procent av de svenska hybridarbetarna. Foto: Shutterstock

60 procent av svenskarna arbetar hemma minst en dag i veckan. Men det fysiska kontoret är också viktigt för åtta av tio. Dit åker vi för att träffa våra kollegor och chefer, enligt en rapport från ISS Facility Services. 

84 procent anser att social interaktion i arbetet är viktigt eller mycket viktigt . Men nästan hälften, 45 procent, upplever också att deras relationer till kollegor blivit sämre av distansarbetet. 

En minde del, 20 procent, tycker även relationen till chefen påverkats till det sämre än tidigare. Här skiljer sig uppfattningen åt mellan olika åldrar. De under 41 år tycker relationen med chefen påverkats mer negativt av distansjobb än de över. 

Yngre gillar kontoret mer 

Hela 8 av 10  tycker fortsatt att den fysiska arbetsplatsen är fortsatt viktig enligt undersökningen. Men bara en tredjedel av de anställda över 41 år vill kalla på-plats-kontoret "mycket viktigt". 

Många i den äldre gruppen trivs med att jobba hemma, eftersom de tycker att distansen får dem att stressa mindre och fokusera mer effektivt. Bland de yngre kontorsarbetarna är gracerna mer jämt fördelade. Nästan varannan i åldersgruppen 18-40 år tycker att det fysiska kontoret är "mycket viktigt" för dem. 

Svårt för nyanställda och oerfarna

Enligt ISS väcker det nya hybridlandskapet knepiga frågor för arbetsgivare som: hur skapar man en gemensam företagskultur och ser till att kompetensöverföringen mellan äldre och yngre funkar?

– Tillfällena att dela erfarenheter och kompetens minskar när specifika grupper väljer att arbeta hemifrån. Som arbetsgivare innebär det ytterligare utmaningar där den fysiska arbetsplatsen måste stimulera möten mellan olika typer av medarbetare, säger Andreas Thorling, vd på ISS Sverige, i en kommentar. 

Så ser svenskarna på distansarbete

Fördelar med att jobba på plats

• En av de främsta fördelarna med att jobba på kontor är enligt åtta av tio det sociala umgänget med kollegorna.  

• 66 procent av svenskarna uppskattar kunskapsdelningen som sker på fysiska kontor. 

• En tredjedel känner att det är lättare att få rutiner i vardagen på kontoret.

• Elva procent känner sig mer nedstämda på distans. 

Fördelar med distansarbete

• En majoritet säger att det bästa med att jobba hemifrån är att de får mer arbetsro och att de slipper pendla. 

• Tre av fem som jobbar hemifrån säger att de passar på att göra hushållssysslor som att tvätta när de jobbar hemifrån. 

• En tredjedel tycker det bästa med att jobba hemifrån är att de kan spara in pengar på till exempel pendlings- och lunchkostnader. 

Många jobbar sjuka hemifrån

• En majoritet i enkäten säger att de jobbar hemifrån trots att de är sjuka eller har förkylningssymtom. Endast åtta procent gör aldrig det. 

• Var sjätte svensk jobbar hemifrån trots att de är sjuka för att de inte är tillräckligt sjuka för att sjukanmäla sig, men inte tillräckligt friska för att gå till kontoret.

• 52 procent jobbar hemma trots sjukdom för att underlätta jobbet framöver för sig själv. En majoritet anser att arbetsbördan blir högre när de kommer tillbaka för att ingen avlastar dem vid sjukdom.

• Fyra av tio svenskar jobbar ibland trots sjukdom för att de inte vill få lägre inkomst genom karensdag och sjukavdrag. 

Om ISS enkät och rapport 
Undersökningen som ligger till grund för rapporten Arbetspusslet är genomförd av Novus på uppdrag av ISS Facility Services AB och presenterades 2023. Totalt har 1 050 svenska kontorsarbetare med möjlighet till hemarbete, i åldrarna 18–79 år deltagit i undersökningen via en webbenkät. 

Jobbrelationer

7 sätt att bli en bättre talare

Rösten är vårt viktigaste uttrycksmedel för att skapa förtroende och motivation. Här är sju tips för att bli en bra talare – och behålla publikens intresse genom hela presentationen.
Publicerad 15 februari 2024, kl 06:04
Tecknad illustration av en kvinna i en talarstol som pratar inför publik.
Att tala inför folk kan kännas svårt. Här är 7 tips hur du använder din röst för att skapa förtroende och motivation. Illustration: Colourbox.

1.  HITTA RÄTT TEMPO

Karismatiska talare pratar ofta i ett lite snabbare tempo än normalt, vilket får dem att låta passionerade och självsäkra. Att hitta balansen kan dock vara svårt. Talar du för snabbt kan du låta nervös eller stressad, talar du för långsamt kan du låta uttråkad eller nonchalant.

 

2.  VÅGA VILA I PAUSEN

 Undvik utfyllnadsord som ”ööh” och ”liksom”. De stjäl fokus och du riskerar att åhörarna tappar intresset. Att i stället våga landa i pauser inger en känsla av självförtroende och ger lyssnarna möjlighet att processa det du sagt.

 

3. SPELA IN DIG SJÄLV

För att kunna jobba med din röst måste du lära känna den. Spela in dig själv och lyssna på hur du låter. Ge dig själv feedback, både positiv och negativ. Tänk på hur du använder melodi och tempo. Låter du uttråkad, nervös eller självsäker?

 

4. VÄRM UPP RÖSTEN

Värm upp rösten varje morgon för att få en god rösthälsa och bättre talteknik. En enkel övning är att använda ljudande konsonanter. Ta ett djupt andetag genom näsan och ljuda ut ett ”V” på ton tills luften tar helt slut. Det spelar ingen roll vilken ton du väljer, men du kommer att låta ungefär som en dammsugare. Repetera övningen tre gånger.

 

5. ANVÄND RÖSTENS VERKTYGSLÅDA

Tempo, talmelodi, paus, volym, tonalitet och betoning. Det är några av de verktyg du kan jobba med för att låta mer indragande och skapa dynamik när du pratar.

 

6. ANVÄND HÄNDERNA

Människor som pratar med händerna upplevs som mer trovärdiga. Gestikulera för att poängtera de ord som är viktigast. Tänk på att rörelserna ska kännas naturliga, inte överdrivna – spara dina ”jazzhands” till aw:n.

 

7. TALA PASSIONERAT

Det handlar inte bara om vad du säger – utan om hur. Håll en hög energinivå – tala med passion och ha ett öppet, självsäkert kroppsspråk. Då kan du få vem som helst att bli intresserad av vad du har att säga. Att låta det minsta ointresserad eller osäker smittar av sig på stämningen.

 

FÄLLOR ATT SE UPP MED!

Undvik att dricka kaffe, te och annat vätskedrivande precis innan presentationen, det torkar dessutom ut stämbanden. Känner du dig trött i rösten eller är hes ska du absolut inte viska – det skadar rösten mer. Känner du dig ofta trött i rösten bör du kontakta en sång[1]pedagog som kan hjälpa dig att hitta rätt talteknik.

Text: Vera Viksten

KÄLLA: Cecilia Brändström, röstcoach