Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Humor höjer humöret på jobbet

Det finns ingen motsättning mellan fniss och effektivitet. Tvärtom kan humor höja kreativiteten.
Petra Rendik Publicerad
Två personer iförda björnkostymer gör high five.
Skratt skapar samhörighet, gemenskap och tillit, enligt Karin Adelsköld, ståuppare och föreläsare. Foto: Shutterstock

Enligt undersökningar skrattar vi sådär tre gånger om dagen på jobbet, och flest gånger garvar vi på lunchen. Kvinnor skrattar oftare än män. Tjänstemän något mindre, medan anställda inom vården tycks ha roligare. Kanske är det inte så konstigt, för där allvar råder är behovet av humor desto större.

Men trots det råder en uppfattning om att skratt och humor står i motsats till allvar, professionalitet och effektivitet, menar Karin Adelsköld, ståuppare och föreläsare. På jobbet ska vi jobba, inte tramsa.

– Och det är så synd för humor gör underverk med oss människor. Arbetslivet borde uppmuntra till mer trams och införa en humorstrategi.

Karin utsågs 2011 till Årets kvinnliga komiker på svenska stand up-galan. Vilket i sig är rätt roligt med tanke på att hon för drygt tio år sedan såg sig själv som rätt tråkig med noll erfarenhet av eller medfödd talang för att skämta. Men en ståuppkurs lärde henne hur humor är uppbyggd, vilka strukturer som finns. Hon lärde sig också att även det torraste kan bli något lustfullt och ännu mer respektingivande om man använder sig av humor.

– Jag är teknikjournalist i grunden, mer allvar finns inte. Teknikinformation är jättetråkigt, säger Karin, som började skriva om ämnet på ett lättsammare och roligare vis.

Det ledde till många fler uppdrag, teknikointresserade blev intresserade och hon utnämndes till hedersdoktor vid Lunds tekniska högskola.

I Sverige är vi bra på att förstå skrattet och dess betydelse – se bara på skrattyoga och sjukhusclowner – men när det gäller att studera humorns betydelse ur ett psykosocialt perspektiv har vi inte kommit lika långt som andra länder. I USA hålls kurser i humor & ledarskap, humor & HR och humor & kommunikation, berättar Karin.

Skratt skapar samhörighet, gemenskap och tillit

Nej, humor är inte trams. Humor är en effektiv och billig lösning för att bland annat komma åt den stressrelaterade ohälsan på jobbet. När vi skrattar händer massor i kroppen, endorfiner och serotonin frigörs och vi slappnar av. Skratt skapar samhörighet, gemenskap och tillit. När det blir stressigt kan skrattet få oss att landa lite mjukare.

Men vadå, ska vi alla bli ståuppare på jobbet nu också, finns det ingen hejd på vad arbetsgivarna kan kräva av oss? kanske du nu tänker.

Det är den allra vanligaste reaktionen Karin möter när hon föreläser om humor på olika arbetsplatser. Att behöva vara rolig känns övermäktigt. Men faktum är att alla kan lära sig att bli roligare, det är ingen egenskap du föds med. Karin är ju ett bra exempel på det.

– Det finns två komponenter som är bra att känna till. Den ena är igenkänning, den andra överraskning. Det kan vara något oväntat man säger eller gör. Och där har du svaret på frågan om man ska behöva vara rolig hela tiden. Nej, det ska man inte.

Tvärtom har torrbollen en fördel. För när den som aldrig skojar väl gör det blir det ofta roligare eftersom det är oväntat. Kollegan som nästan tvångsmässigt skojar om allt upplevs bara som jobbig.

Chefer har en viktig roll att fylla när det kommer till humor. För det är chefen som visar om det är okej att skämta och skratta på jobbet. Men får chefen skämta?

Ja absolut, menar Karin. Det finns studier som visar att en chef som vågar skämta och bjuda på sig själv upplevs som mer seriös och medmänsklig.

– Och just det där att skämta om sig själv är alltid ett säkert kort. Skämta aldrig nedåt, det gäller alla men särskilt chefen. Utgå från dig själv, det kanske inte alltid blir så lyckat men det blir i alla fall inte fel.

Skoja på jobbet - tänk på

  • Skämta inte hela tiden.
  • Skämta aldrig ”nedåt” (gäller inte bara chefen).
  • Skämta inte om någon annan, utgå från dig själv.
  • Skämta inte under bältet.

Så får chefen in humor på jobbet

  • Förstå vinsterna med skratt.
  • Bjud på dig själv och dina tillkortakommanden.
  • Fråga medarbetarna hur ni ska göra för att ha mer kul.
  • Fika tillsammans.
  • Googla ”office pranks” och få inspiration.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Varning för snälla

Det kan säkert finnas genuint snälla människor. Men är man genuint snäll så är man det utan att göra väsen av sig. Det finns all anledning att vara på sin vakt mot folk som öppet och skamlöst utger sig för att vara snälla.
Johanna Rovira Publicerad 27 februari 2025, kl 05:59
Sektgoda, Godhetsknarkare och Flumsnälla. Alla är typer du gör bäst i att se upp för, skriver Johanna Rovira. Illustration: Olsson Ingers.

1. Infernaliskt snälla. Du har säkert mött de förment snälla som lägger huvudet på sned och inleder med:  Jag säger det här bara för att vara snäll/för att jag bryr mig … och sedan levererar ett diaboliskt påstående som får dig att vilja krypa ihop i fosterställning. De är i själva verket utpräglat ondsinta typer som mår bra på bekostnad av andras olycka. 

2. Hjärntvättade sektgoda. Antingen så är supersnälla av naturen extremt mottagliga för irrläror eftersom de snälltolkar allt till överdrift, eller så blir nyfrälsta snälla på grund av överproduktion av endorfiner. Oavsett orsak vet vi hur det slutar. Med katastrof och Koolaid. 

3. AI-modifierade: Stepfordfruar eller Musks Teslabot Optimus kan förvisso programmeras till foglighet, men det torde vara smidigare - och billigare - att helt enkelt sätta in ett lojalitetschip i kritiskt tänkande anställdas hjärnor. Förutom att bli ytterst tillmötesgående mot såväl kollegor som chefer, sätter de chippade alltid in i diskmaskinen och grumsar aldrig om kollektivavtal.

4. Godhetsknarkare: Går igång på snällhet och odlar med förkärlek myten om sig själva som hyvens individer genom att proklamera hur goda de är så fort tillfälle ges. De donerar gärna till bättre behövande, men bara om det syns på sociala medier och räddar kattungar enbart inför publik. Gränser mellan god och självgod är oerhört tunn. 

5. Flumsnälla. Visst är flumsnälla joviala, men det är ett kemiskt framkallat tillstånd. Folk knaprar antidepressiva som aldrig förr och forskare noterar att guppys som exponerats för lyckopiller blir mer sårbara för rovdjur. Det kan således inte uteslutas att läkemedelsindustrin (möjligtvis i samarbete med blodtörstiga utomjordingar) siktar på världsherravälde genom att förvandla oss alla till loja, goda underlydande.