Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Humor höjer humöret på jobbet

Det finns ingen motsättning mellan fniss och effektivitet. Tvärtom kan humor höja kreativiteten.
Petra Rendik Publicerad
Två personer iförda björnkostymer gör high five.
Skratt skapar samhörighet, gemenskap och tillit, enligt Karin Adelsköld, ståuppare och föreläsare. Foto: Shutterstock

Enligt undersökningar skrattar vi sådär tre gånger om dagen på jobbet, och flest gånger garvar vi på lunchen. Kvinnor skrattar oftare än män. Tjänstemän något mindre, medan anställda inom vården tycks ha roligare. Kanske är det inte så konstigt, för där allvar råder är behovet av humor desto större.

Men trots det råder en uppfattning om att skratt och humor står i motsats till allvar, professionalitet och effektivitet, menar Karin Adelsköld, ståuppare och föreläsare. På jobbet ska vi jobba, inte tramsa.

– Och det är så synd för humor gör underverk med oss människor. Arbetslivet borde uppmuntra till mer trams och införa en humorstrategi.

Karin utsågs 2011 till Årets kvinnliga komiker på svenska stand up-galan. Vilket i sig är rätt roligt med tanke på att hon för drygt tio år sedan såg sig själv som rätt tråkig med noll erfarenhet av eller medfödd talang för att skämta. Men en ståuppkurs lärde henne hur humor är uppbyggd, vilka strukturer som finns. Hon lärde sig också att även det torraste kan bli något lustfullt och ännu mer respektingivande om man använder sig av humor.

– Jag är teknikjournalist i grunden, mer allvar finns inte. Teknikinformation är jättetråkigt, säger Karin, som började skriva om ämnet på ett lättsammare och roligare vis.

Det ledde till många fler uppdrag, teknikointresserade blev intresserade och hon utnämndes till hedersdoktor vid Lunds tekniska högskola.

I Sverige är vi bra på att förstå skrattet och dess betydelse – se bara på skrattyoga och sjukhusclowner – men när det gäller att studera humorns betydelse ur ett psykosocialt perspektiv har vi inte kommit lika långt som andra länder. I USA hålls kurser i humor & ledarskap, humor & HR och humor & kommunikation, berättar Karin.

Skratt skapar samhörighet, gemenskap och tillit

Nej, humor är inte trams. Humor är en effektiv och billig lösning för att bland annat komma åt den stressrelaterade ohälsan på jobbet. När vi skrattar händer massor i kroppen, endorfiner och serotonin frigörs och vi slappnar av. Skratt skapar samhörighet, gemenskap och tillit. När det blir stressigt kan skrattet få oss att landa lite mjukare.

Men vadå, ska vi alla bli ståuppare på jobbet nu också, finns det ingen hejd på vad arbetsgivarna kan kräva av oss? kanske du nu tänker.

Det är den allra vanligaste reaktionen Karin möter när hon föreläser om humor på olika arbetsplatser. Att behöva vara rolig känns övermäktigt. Men faktum är att alla kan lära sig att bli roligare, det är ingen egenskap du föds med. Karin är ju ett bra exempel på det.

– Det finns två komponenter som är bra att känna till. Den ena är igenkänning, den andra överraskning. Det kan vara något oväntat man säger eller gör. Och där har du svaret på frågan om man ska behöva vara rolig hela tiden. Nej, det ska man inte.

Tvärtom har torrbollen en fördel. För när den som aldrig skojar väl gör det blir det ofta roligare eftersom det är oväntat. Kollegan som nästan tvångsmässigt skojar om allt upplevs bara som jobbig.

Chefer har en viktig roll att fylla när det kommer till humor. För det är chefen som visar om det är okej att skämta och skratta på jobbet. Men får chefen skämta?

Ja absolut, menar Karin. Det finns studier som visar att en chef som vågar skämta och bjuda på sig själv upplevs som mer seriös och medmänsklig.

– Och just det där att skämta om sig själv är alltid ett säkert kort. Skämta aldrig nedåt, det gäller alla men särskilt chefen. Utgå från dig själv, det kanske inte alltid blir så lyckat men det blir i alla fall inte fel.

Skoja på jobbet - tänk på

  • Skämta inte hela tiden.
  • Skämta aldrig ”nedåt” (gäller inte bara chefen).
  • Skämta inte om någon annan, utgå från dig själv.
  • Skämta inte under bältet.

Så får chefen in humor på jobbet

  • Förstå vinsterna med skratt.
  • Bjud på dig själv och dina tillkortakommanden.
  • Fråga medarbetarna hur ni ska göra för att ha mer kul.
  • Fika tillsammans.
  • Googla ”office pranks” och få inspiration.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Tre strategier att bemästra motgång

Mod att möta motgångar är nyckeln till framgång. Tricket är att omvärdera synen på bakslag. Och att du själv som chef vågar kliva fram med dina fel och brister.
Publicerad 20 augusti 2025, kl 06:01
Dagens ledare behöver lämna komfortzonen och kliva in i modet för att kunna navigera i vår föränderliga och osäkra arbetsvärld. Det menar ledarskapsexperten Loa Lava Brynjulfsdottir. Illustration: Kati Mets

Floppar, fiaskon, platt fall och motgångar. Även okärt barn har många namn. Vi vet alla hur hemskt det känns att stå med brallorna nere efter ett snöpligt nederlag. Och att känna en svidande skam över att ha missat målet, gjort fel och varit otillräcklig.

Men vänta ett tag! Är det inte ett ganska stelbent och till och med förlegat sätt att se på misslyckanden? I synnerhet i arbetslivet där det allt oftare talas om psykologisk trygghet, lärandeprocesser och innovation.

Jo, menar Loa Lava Brynjulfsdottir, aktuell med boken Mod att möta motgångar – som ledare, medarbetare och team.

Foto: Marie-Therese Karlberg

– Dagens ledare behöver lämna komfortzonen och kliva in i modet för att kunna navigera i samtidens föränderliga och osäkra arbetsvärld. Mod att möta motgångar är nyckeln till framgång, säger Loa Lava Brynjulfsdottir, som är föreläsare och utbildare i ledarskap.

Men för att det ska vara möjligt behöver vi i grunden omvärdera synen på motgångar. Att misslyckas behöver inte vara ett hinder eller ett tecken på egen oförmåga, enligt henne.

Inte heller är det fråga om att undvika misslyckanden. De kommer ju vare sig vi vill eller inte.

– I stället handlar det om att möta motgångar med ett nyfiket förhållningssätt och utforska om det kan finnas en möjlighet till lärande. För att kunna lyckas och nå våra mål och visioner är det en förutsättning att testa, våga ta risker och att också misslyckas ibland, förklarar hon.

"Vi är inte tränade på att skaka av oss misslyckanden och skam"

Samtidigt är det lättare sagt än gjort att förvandla motgång till möjlighet. Även om det förvisso kan vara lärorikt är det ändå ofta tufft att misslyckas, inte minst i arbetslivet.

– Vi är inte tränade på att ta risker och inte heller på att skaka av oss känslan av misslyckande och skam, konstaterar Loa Lava Brynjulfsdottir.

Enligt henne krävs det i huvudsak att vi övar på två strategier för att kunna möta motgångar på ett lärande sätt:

1. Att träna upp ett dynamiskt tankesätt där vi hela tiden utvecklas, lär oss och slipar på våra färdigheter. Enligt det här synsättet är misslyckanden en del av utvecklingen där vi lär och utmanar oss själva.

Motsatsen är ett så kallat statiskt tankesätt, där ett misslyckande ses som en gräns och ett slut. Där ett misslyckande är något personligt och våra potentialer uppfattas som givna och därmed inte utvecklingsbara.

2. Att bli skamtålig, det vill säga att bygga upp vår resiliens mot motgångsskam. Och även att kunna återhämta oss från bakslag. Skam är en djupt mänsklig känsla som rör kärnan i vår identitet och självkänsla. I grunden handlar det om rädsla för att inte vara värd gemenskap, tillhörighet och kärlek. En förlamande skam kommer som ett brev på posten när vi misslyckas. Rädslan för att uppleva skam gör ofta att vi undviker att kliva fram och riskera en motgång.

Loa Lava Brynjulfsdottir framhåller att en chef har en bärande roll för att skapa ett dynamiskt förhållningssätt till motgång och för att förhindra att motgångsskammen slår till.

– Som ledare kan du normalisera motgångar och rädsla för att misslyckas genom att själv våga kliva fram och vara modig, mänsklig och sårbar, säger hon.

Misslyckanden en naturlig del av en lärandeprocess

Sårbarheten är, enligt henne, det modiga ledarskapets innersta kärna. Det ska inte förknippas med svaghet – tvärtom är det ett tecken på mänsklighet.

– Att vara modig är att acceptera sin rädsla och sårbarhet men ändå våga agera. Det innebär att du som chef kan erkänna att du gjort ett misstag eller har klantat dig. Och att du delar med dig av dina erfarenheter, tankar och känslor och kan be om ursäkt, förklarar hon.

När den som har mest makt i hierarkin visar vägen genom att berätta om sina motgångar minskar också stigmat för misslyckanden bland medarbetarna. Det modiga, mänskliga ledarskapet vilar på idén att misslyckanden är en naturlig del av lärandeprocessen, som sedan ligger till grund för att kunna justera riktning och mål för hela teamet.

– Den dynamiska synen på motgångar skapar i sin tur en trygg miljö där alla medarbetare vågar ta risker, testa och utvecklas, säger Loa Lava Brynjulfsdottir. 

Text: Gertrud Dahlberg

3 STRATEGIER

  • Gör tvärtom. Utvidga din komfortzon genom att exponera dig för det som känns jobbigt. Är du en person som gärna skjuter på uppgifter? Gör dem direkt. Är du rädd för att få ett nej och bli avvisad? Fråga ändå. När du upprepade gånger vågar gå emot och utmana dina egna rädslor växer också modet.
     
  • Släpp på perfektionskravet. Det är helt okej att göra fel ibland. Tänk dig att du kör ett pilotprojekt, ett slags betaversion där du provar dig fram. Det behöver inte vara perfekt.
     
  • Ta ett steg i taget. Det måste sällan fungera in i minsta detalj från start. Det mesta kan justeras och utvecklas efter hand.
     

ATT KOMMA IGEN EFTER ATT HA GÅTT PÅ PUMPEN

  •  Försök att gå in i känslan och sätt ord på hur det känns. Våga prata om det! Se motgången i vitögat, men undvik att fastna i meningslöst ältande.
     
  •  Identifiera dig inte med motgången. Att du har misslyckats betyder inte att du är misslyckad. Försök att se på vad som hänt med distans. Lite som att betrakta ett föremål på en konstutställning.
     
  •  Se motgången som ett lärande. Även om det svider har du troligen varit med om något som kan vara utvecklande.

Källa: Loa Lava Brynjulfsdottir