Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Humor höjer humöret på jobbet

Det finns ingen motsättning mellan fniss och effektivitet. Tvärtom kan humor höja kreativiteten.
Petra Rendik Publicerad
Två personer iförda björnkostymer gör high five.
Skratt skapar samhörighet, gemenskap och tillit, enligt Karin Adelsköld, ståuppare och föreläsare. Foto: Shutterstock

Enligt undersökningar skrattar vi sådär tre gånger om dagen på jobbet, och flest gånger garvar vi på lunchen. Kvinnor skrattar oftare än män. Tjänstemän något mindre, medan anställda inom vården tycks ha roligare. Kanske är det inte så konstigt, för där allvar råder är behovet av humor desto större.

Men trots det råder en uppfattning om att skratt och humor står i motsats till allvar, professionalitet och effektivitet, menar Karin Adelsköld, ståuppare och föreläsare. På jobbet ska vi jobba, inte tramsa.

– Och det är så synd för humor gör underverk med oss människor. Arbetslivet borde uppmuntra till mer trams och införa en humorstrategi.

Karin utsågs 2011 till Årets kvinnliga komiker på svenska stand up-galan. Vilket i sig är rätt roligt med tanke på att hon för drygt tio år sedan såg sig själv som rätt tråkig med noll erfarenhet av eller medfödd talang för att skämta. Men en ståuppkurs lärde henne hur humor är uppbyggd, vilka strukturer som finns. Hon lärde sig också att även det torraste kan bli något lustfullt och ännu mer respektingivande om man använder sig av humor.

– Jag är teknikjournalist i grunden, mer allvar finns inte. Teknikinformation är jättetråkigt, säger Karin, som började skriva om ämnet på ett lättsammare och roligare vis.

Det ledde till många fler uppdrag, teknikointresserade blev intresserade och hon utnämndes till hedersdoktor vid Lunds tekniska högskola.

I Sverige är vi bra på att förstå skrattet och dess betydelse – se bara på skrattyoga och sjukhusclowner – men när det gäller att studera humorns betydelse ur ett psykosocialt perspektiv har vi inte kommit lika långt som andra länder. I USA hålls kurser i humor & ledarskap, humor & HR och humor & kommunikation, berättar Karin.

Skratt skapar samhörighet, gemenskap och tillit

Nej, humor är inte trams. Humor är en effektiv och billig lösning för att bland annat komma åt den stressrelaterade ohälsan på jobbet. När vi skrattar händer massor i kroppen, endorfiner och serotonin frigörs och vi slappnar av. Skratt skapar samhörighet, gemenskap och tillit. När det blir stressigt kan skrattet få oss att landa lite mjukare.

Men vadå, ska vi alla bli ståuppare på jobbet nu också, finns det ingen hejd på vad arbetsgivarna kan kräva av oss? kanske du nu tänker.

Det är den allra vanligaste reaktionen Karin möter när hon föreläser om humor på olika arbetsplatser. Att behöva vara rolig känns övermäktigt. Men faktum är att alla kan lära sig att bli roligare, det är ingen egenskap du föds med. Karin är ju ett bra exempel på det.

– Det finns två komponenter som är bra att känna till. Den ena är igenkänning, den andra överraskning. Det kan vara något oväntat man säger eller gör. Och där har du svaret på frågan om man ska behöva vara rolig hela tiden. Nej, det ska man inte.

Tvärtom har torrbollen en fördel. För när den som aldrig skojar väl gör det blir det ofta roligare eftersom det är oväntat. Kollegan som nästan tvångsmässigt skojar om allt upplevs bara som jobbig.

Chefer har en viktig roll att fylla när det kommer till humor. För det är chefen som visar om det är okej att skämta och skratta på jobbet. Men får chefen skämta?

Ja absolut, menar Karin. Det finns studier som visar att en chef som vågar skämta och bjuda på sig själv upplevs som mer seriös och medmänsklig.

– Och just det där att skämta om sig själv är alltid ett säkert kort. Skämta aldrig nedåt, det gäller alla men särskilt chefen. Utgå från dig själv, det kanske inte alltid blir så lyckat men det blir i alla fall inte fel.

Skoja på jobbet - tänk på

  • Skämta inte hela tiden.
  • Skämta aldrig ”nedåt” (gäller inte bara chefen).
  • Skämta inte om någon annan, utgå från dig själv.
  • Skämta inte under bältet.

Så får chefen in humor på jobbet

  • Förstå vinsterna med skratt.
  • Bjud på dig själv och dina tillkortakommanden.
  • Fråga medarbetarna hur ni ska göra för att ha mer kul.
  • Fika tillsammans.
  • Googla ”office pranks” och få inspiration.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Därför kan ett nej till AW bli dyrköpt för karriären

Nu börjar trivseltalibanernas högsäsong. Det ska sommarfestas, tävlas, after workas och umgås med kollegor till varje pris. Att tacka nej kan vara riskfyllt för din karriär.
Johanna Rovira Publicerad 5 juni 2026, kl 05:59
Två som sjunger karaoke
Två kollegor tar ton på karaoken under en after work – men bakom det lättsamma umgänget kan det finnas en social press att delta för att inte hamna utanför på jobbet. Foto: Sandra Lund

Under maj och juni får trivseltalibanerna, de socialt utsvultna kollegorna, något hetsigt i blicken och insisterar på sociala aktiviteter som aldrig förr. Vid sidan av vanliga AW:n föreslås femkamper, tävlingar, minigolfturneringar, picknickar, sommarfester och en hel radda andra umgängesformer. Detta kan skapa en social press hos anställda som tycker 40 timmar i veckan räcker mer än nog för att umgås med kollegorna. 

Anneli Matsson är doktor i socialt arbete och forskar kring organisationspolitik vid Göteborgs universitet. Hon menar att den som konsekvent tackar nej till frivillig samvaro med kollegorna bör vara medveten om att det har ett pris. 

– Man ska naturligtvis inte behöva bli orättvist behandlad för att man inte är med på olika sociala jippon, men man bör vara medveten om att sociala aktiviteter är viktiga för att positionera sig och visa kollegorna vem man är, säger hon. 

Syns du inte finns du inte

Hennes och andras forskning visar att flertalet beslut på jobbet fattas utanför mötesrummet och om man är för anonym för sina kollegor och sina chefer är risken stor att man hamnar utanför de cirklar där man har möjlighet att påverka olika beslut.

– Det kanske underlättar om man ser aktiviteterna som en strategi för att nätverka och bli någon som kollegorna känner sig trygga med, säger Anneli Matsson. 

Nina Jansdotter, beteendevetare och författare, är inne på samma linje: 

– Det borde vara okej att tacka nej till aktiviteter, det ska inte vara obligatoriskt att delta, men du riskerar att hamna utanför om du avstår. Kollegorna kan känna att du tar avstånd, uppfattar dig som finare än dem, få för sig att du anser att de inte duger.  

Så säger du nej utan att stänga dörren

Hon menar att om man absolut inte orkar eller vill delta i gruppens aktiviteter utanför jobbet, så får man försöka hitta andra sätt att få till gemenskap med kollegorna.

– Om du missar en del av det sociala behöver du hämta hem det, anstränga dig mer på andra sätt. Tacka nej på ett sätt som öppnar upp för att du gärna är med en annan gång eller var med i 45 minuter. Visa intresse för AW:n i efterhand, även om du inte var med, är hennes tips. 

Ett annat tips är att välja de aktiviteter som du är med på med omsorg. After work kan vara problematiskt eftersom det förekommer alkohol. Är du nykter alkoholist eller av andra skäl känner dig obekväm när folk dricker, ska du kunna avstå utan att behöva tala om varför. 

Gemenskap på rätt villkor

Anneli Matsson menar att det finns bättre och sämre typer av aktiviteter. Handlar det till exempel om saker som är direkt förnedrande bör man sätta ned foten och förklara att man gärna är med på gemensamma aktiviteter, men inte förnedring.  

– Man kan också ifrågasätta om tävlingar hit och dit är bästa sättet att umgås – konkurrens har man tillräckligt av i arbetslivet ändå. För att skapa psykologisk säkerhet på jobbet ska vara aktiviteter eller upplevelser som alla mår bra av och som leder till att man får något att prata om. Varför inte gå ut tillsammans och krama träd? 

Därför spelar relationerna på jobbet roll

19% känner sig ensamma eller isolerade på jobbet.

60% anser att vänner på jobbet är lika viktiga som vänner utanför jobbet.

75% håller med om att vänner ökar välbefinnandet på jobbet.

67%  av de som har en nära vän på jobbet känner sig glada på jobbet

44% av de som saknar en nära vän på jobbet känner sig glada på jobbet.

25% av dem som inte är så sociala på jobbet har börjat fundera på nästa steg i karriären jämfört med 12% av de som är mycket sociala.

Källa: Undersökningen The Power of Socialisation från Compass Group