Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Distansjobbare mer ilskna än sina kollegor

Distansarbetare är oftare förbannade än sina kollegor. Det visar en världsomspännande Gallupundersökning.
Johanna Rovira Publicerad
En katt som ligger på en dator
Anställda som jobbar hemma har mindre tålamod med sina kollegor. Foto: Shutterstock

Det är inte bara produktiviteten  som ökar när vi distansarbetar – irritationen tycks också öka. Drygt en fjärdedel, 27 procent av distansarbetare världen över, upplever ilska större delen av arbetsdagen. Bland de som jobbar på arbetsplatsen är det bara 19 procent som blir purkna dagligen, visar årets globala Gallupundersökning som bygger på svar från över 120 000 anställda. 

Det finns förstås geografiska skillnader på jobbhumöret. I Kanada och USA är förhållandet omvänt. Där är hemmajobbarna faktiskt något mindre irriterade än de som befinner sig på kontoret enligt undersökningen. I Latinamerika råder ingen skillnad mellan de två kategorierna anställda. 

På europeisk nivå bekänner 21 procent av deltagarna som jobbar hemifrån att aggressionen tagit överhanden större delen av dagen. Bara 13 procent av kollegorna på kontoret har samma upplevelse. 

Trasslande teknik och usel uppkoppling inte den enda källan till indignationen hos distansarbetare. Känslan av utanförskap och proximity bias (att chefen favoriserar de som jobbar på kontoret) är andra faktorer som får distansarbetare att tappa humöret, enligt mediesajten tlnt.se.

Fridsamma nordbor

Anställda i Sverige är, oavsett om de jobbar på kontoret eller hemifrån, ganska saktmodiga, internationellt sett. Bara var tionde erkänner att de härsknar till på daglig basis. Våra kollegor i Norden, åtminstone i Norge, Island och Finland, tycks ha ännu mer sinnesro – i Finland verkar bara fem procent uppröras över kollegor, kunder eller något annat jobbrelaterat. 

Annat är det i Armenien, där de anställda antingen är mer ärliga när de besvarar enkäter, mer hetlevrade eller kanske har större anledning att förbanna sitt arbete. Oberoende av orsak går drygt hälften av de tillfrågade armenierna i taket någon gång under arbetsdagen. 

Hemjobbare mer engagerade

Tjuriga distansarbetare världen över kan dock trösta sig med att de också är mer engagerade i sitt jobb än sina mer fridsamma kollegor på kontoret. 30 procent av hemmajobbarna är engagerade jämfört med 21 procent av anställda som jobbar från arbetsplatsen. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Expert: Du måste inte berätta om fängelsedom för barnen

Det är alltid okej att sätta gränser och säga: Det här är privat. Det menar Selene Cortes, generalsekreterare för Bufff, Barn och ungdom med förälder eller familjemedlem i fängelse.
Publicerad 30 mars 2026, kl 11:00
Selene Cortes från Bufff ger råd om hur man pratar med barn om en anhörigs fängelsedom.
Att vara öppen kan minska stress och ensamhet – men det är alltid okej att sätta gränser, säger Selene Cortes på Bufff. Foto: Colourbox

Enligt Selene Cortes vill många som uppsöker Bufff ha hjälp med hur de ska prata med sina barn om frihetsberövandet.

– Vi brukar råda att berätta så tidigt som möjligt – barn märker när något inte stämmer. Var ärlig, ljug inte, men anpassa informationen efter barnets ålder och betona att det inte är barnets fel.

Generalsekreteraren menar att det inte finns några krav på att berätta allt för alla.

– Fundera på vem som behöver veta och varför. Det är alltid okej att sätta gränser och säga: Det här är privat. Välj den nivå av öppenhet som känns trygg och hållbar för just dig. Många upplever att vald öppenhet minskar stress och ensamhet, men beslutet är alltid individuellt.

 

Fördomar och stigma kring anhöriga i fängelse kan försvåra

Hon menar att om öppenheten landar väl och det finns förståelse kommer det att innebära en avgörande skillnad.

– Tyvärr vet vi att det inte alltid gör det. Att det finns fördomar och stigma som i stället kan försvåra. Därför spelar arbetsgivaren en stor roll för hur livet för familjen som finns kvar på utsidan kommer att bli.

Vad gäller öppenhet på arbetsplatsen råder Bufff att välja en trygg person, till exempel en chef eller HR, och dela det som är nödvändigt för att få förståelse och rimliga anpassningar.

Stöd på jobbet – våga berätta för rätt person

– Den som är kvar hemma bär ofta ett stort ansvar, praktiskt, känslomässigt och ekonomiskt. Vi möter många som försöker ”hålla ihop allt” själva, samtidigt som belastningen är mycket stor. Att själv få stöd är också ett sätt att vara en bättre vuxen för exempelvis sina barn. Skam och tystnad kan ibland förvärra situationen.

Vald och trygg öppenhet kan minska ensamhet och göra det lättare att få stöd.

– Det finns hjälp att få, man behöver inte klara allt själv.

/Katarina Markiewicz

Det här gäller på jobbet när en anhörig sitter i fängelse

Finns det någon lagstiftning som reglerar vad som gäller när en anställds familjemedlem frihetsberövas?

– Nej, det finns ingen särskild ledighetslag som ger dig rätt att vara ledig för att till exempel besöka en anhörig i fängelset eller för att stötta en vuxen person vid polisförhör. Det är till och med så att om du blir kallad som vittne av domstol är du skyldig att inställa dig – och kan bli hämtad av polis om du inte kommer eller drabbas av vite – samtidigt som det inte finns någon lag som ger dig rätt att vara ledig från arbetet.

– Det enda som finns är förordning om ersättning av allmänna medel till vittnen (1982:805). Den ger dig rätt att få ersättning för inkomstbortfall när du vittnar.

Hur ska man då göra när man behöver vara ledig i ett sådant läge?

– I det akuta skedet när en anhörig blir frihetsberövad brukar många bli sjukskrivna när förhör sker och därefter få ledigt utan lön. Jag har dock aldrig stött på att ett vittne inte har fått ledigt av sin arbetsgivare för att inställa sig.

Vad säger kollektivavtalen?

– Många kollektivavtal innehåller bestämmelser om permission, men det är inte uttryckligen fastslaget vad som gäller när ens partner blir frihetsberövad. Bestämmelserna är ofta öppna och ger en möjlighet till någon dags ledighet med lön för plötsliga och oförutsägbara händelser. Här får man ta en diskussion med sin arbetsgivare.

Den 1 januari utökades rätten att vabba om du behöver möten med socialtjänsten. Syftet med mötet ska då vara ”att utreda om ditt barn behöver skydd eller stöd enligt socialtjänstlagen, till exempel efter en orosanmälan”, skriver Försäkringskassan på sin webbplats.

Föräldrapenning vid rättegång går inte att få. Då måste du ta semester, uppger Försäkringskassan till Kollega.

Källa: Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen, Försäkringskassan.