Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Disk och politik orsakar dålig stämning

Varför blir det dålig stämning på jobbet? Några orsaker är havremjölk, disk och politik, enligt etnologer på Lunds universitet.
Oscar Broström Publicerad
Havredryck hälls upp i glas och odiskade koppar och glas vid diskbänk.
Havremjölk, disk, politik och att vara för privat kan orsaka dålig stämning på jobbet, enligt etnologer vid Lunds universitet som arbetar på en studie om just dålig stämning. Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT och Lars Pehrson/SvD/TT

Katarzyna Herd och Jakob Löfgren, etnologer vid Lunds universitet, har i en studie tittat närmare på kulturen på svenska arbetsplatser, genom intervjuer och enkäter, för att försöka förstå vad som skapar dålig stämning.

Enligt dem har svenska arbetsplatser en särskild prägel och kultur, som skiljer sig från många andra länder.

Men vad exakt är dålig stämning, begreppet som forskarna ville undersöka?

– Det var den första frågan vi ställde och folk har lite olika idéer om det, men ganska ofta säger folk att det är något som inte stämmer, att det är något i luften. Ingen säger något, men det är någonting, säger Katarzyna Herd.

”Lättare att påpeka odiskade muggar”

Vad som kan orsaka dålig stämning varierar, men tre vanliga grogrunder till konflikt som medverkande lyfte upp var: Att öppet ta politisk ställning, att vara allt för privat och även disken i fikarummet.

– Det är lättare att påpeka odiskade muggar än att diskutera större saker som är obekväma på jobbet. Att prata om politik är mer laddat i Sverige än i andra länder. Det handlar också om hur mycket av ditt privata du som ska visa sig på jobbet, säger Katarzyna Herd.

Något som också kan skapa en ansträngd arbetskultur, enligt flera medverkande, var märkligt nog havredryck/havremjölk.

– Det var inte som att alla pratade om havremjölk, men det var några stycken. Det kunde handla om att det finns för mycket, för lite eller att någon tog från en annan persons paket.

Katarzyna Herd tillägger att konflikten förmodligen handlar mindre om själva havredrycken, utan om att en individs personliga val – till exempel en diet – kan få den att känna sig mer eller mindre som en del av gruppen.

– Om du har en köttätare bland vegetarianer, eller en vegetarian bland köttätare, så kan det bli lite obekvämt att du inte följer ett mönster och passar in i gruppen.

”Då skapar man dålig stämning”

Den svenska arbets- och kontorskulturen är annorlunda än i många andra länder, konstaterar forskarna bakom studien.

De har båda två erfarenhet av att arbeta i Finland och menar att det finns en skillnad i kulturen där och här, trots att det är ett grannland. Katarzyna Herd är också uppvuxen i Polen.

Ett kännetecken för svenska arbetsplatser är en platt organisation, där allas röster räknas. Ett annat signum är en förmåga att inte ta i konflikter, utan hellre lägga locket på.

– I Sverige försöker många undvika dålig stämning och då skapar man dålig stämning. Du försöker undvika känslomässiga utbrott, men på grund av det kan du inte uttrycka dig och då skapar du dålig stämning, säger hon.

Skönt att chefen inte skriker

Flera medverkande i studien hade utländsk bakgrund, eller erfarenhet av att jobba i andra länder, och många av dem lyfte fram positiva aspekter med kulturen på svenska arbetsplatser.

– Det var många som påpekade att det är väldigt skönt folk inte skriker på varandra i Sverige. Att chefen inte kommer in och skäller ut dig inför andra, vilket är vanligt i andra länder.

Studierna ska mynna ut i två vetenskapliga artiklar, varav en ska publiceras inom kort, samt en populärvetenskaplig bok. Forskarna genomförde tio djupintervjuer med chefer och har analyserat 57 enkäter från svenska arbetsplatser.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Tre strategier att bemästra motgång

Mod att möta motgångar är nyckeln till framgång. Tricket är att omvärdera synen på bakslag. Och att du själv som chef vågar kliva fram med dina fel och brister.
Publicerad 20 augusti 2025, kl 06:01
Dagens ledare behöver lämna komfortzonen och kliva in i modet för att kunna navigera i vår föränderliga och osäkra arbetsvärld. Det menar ledarskapsexperten Loa Lava Brynjulfsdottir. Illustration: Kati Mets

Floppar, fiaskon, platt fall och motgångar. Även okärt barn har många namn. Vi vet alla hur hemskt det känns att stå med brallorna nere efter ett snöpligt nederlag. Och att känna en svidande skam över att ha missat målet, gjort fel och varit otillräcklig.

Men vänta ett tag! Är det inte ett ganska stelbent och till och med förlegat sätt att se på misslyckanden? I synnerhet i arbetslivet där det allt oftare talas om psykologisk trygghet, lärandeprocesser och innovation.

Jo, menar Loa Lava Brynjulfsdottir, aktuell med boken Mod att möta motgångar – som ledare, medarbetare och team.

Foto: Marie-Therese Karlberg

– Dagens ledare behöver lämna komfortzonen och kliva in i modet för att kunna navigera i samtidens föränderliga och osäkra arbetsvärld. Mod att möta motgångar är nyckeln till framgång, säger Loa Lava Brynjulfsdottir, som är föreläsare och utbildare i ledarskap.

Men för att det ska vara möjligt behöver vi i grunden omvärdera synen på motgångar. Att misslyckas behöver inte vara ett hinder eller ett tecken på egen oförmåga, enligt henne.

Inte heller är det fråga om att undvika misslyckanden. De kommer ju vare sig vi vill eller inte.

– I stället handlar det om att möta motgångar med ett nyfiket förhållningssätt och utforska om det kan finnas en möjlighet till lärande. För att kunna lyckas och nå våra mål och visioner är det en förutsättning att testa, våga ta risker och att också misslyckas ibland, förklarar hon.

"Vi är inte tränade på att skaka av oss misslyckanden och skam"

Samtidigt är det lättare sagt än gjort att förvandla motgång till möjlighet. Även om det förvisso kan vara lärorikt är det ändå ofta tufft att misslyckas, inte minst i arbetslivet.

– Vi är inte tränade på att ta risker och inte heller på att skaka av oss känslan av misslyckande och skam, konstaterar Loa Lava Brynjulfsdottir.

Enligt henne krävs det i huvudsak att vi övar på två strategier för att kunna möta motgångar på ett lärande sätt:

1. Att träna upp ett dynamiskt tankesätt där vi hela tiden utvecklas, lär oss och slipar på våra färdigheter. Enligt det här synsättet är misslyckanden en del av utvecklingen där vi lär och utmanar oss själva.

Motsatsen är ett så kallat statiskt tankesätt, där ett misslyckande ses som en gräns och ett slut. Där ett misslyckande är något personligt och våra potentialer uppfattas som givna och därmed inte utvecklingsbara.

2. Att bli skamtålig, det vill säga att bygga upp vår resiliens mot motgångsskam. Och även att kunna återhämta oss från bakslag. Skam är en djupt mänsklig känsla som rör kärnan i vår identitet och självkänsla. I grunden handlar det om rädsla för att inte vara värd gemenskap, tillhörighet och kärlek. En förlamande skam kommer som ett brev på posten när vi misslyckas. Rädslan för att uppleva skam gör ofta att vi undviker att kliva fram och riskera en motgång.

Loa Lava Brynjulfsdottir framhåller att en chef har en bärande roll för att skapa ett dynamiskt förhållningssätt till motgång och för att förhindra att motgångsskammen slår till.

– Som ledare kan du normalisera motgångar och rädsla för att misslyckas genom att själv våga kliva fram och vara modig, mänsklig och sårbar, säger hon.

Misslyckanden en naturlig del av en lärandeprocess

Sårbarheten är, enligt henne, det modiga ledarskapets innersta kärna. Det ska inte förknippas med svaghet – tvärtom är det ett tecken på mänsklighet.

– Att vara modig är att acceptera sin rädsla och sårbarhet men ändå våga agera. Det innebär att du som chef kan erkänna att du gjort ett misstag eller har klantat dig. Och att du delar med dig av dina erfarenheter, tankar och känslor och kan be om ursäkt, förklarar hon.

När den som har mest makt i hierarkin visar vägen genom att berätta om sina motgångar minskar också stigmat för misslyckanden bland medarbetarna. Det modiga, mänskliga ledarskapet vilar på idén att misslyckanden är en naturlig del av lärandeprocessen, som sedan ligger till grund för att kunna justera riktning och mål för hela teamet.

– Den dynamiska synen på motgångar skapar i sin tur en trygg miljö där alla medarbetare vågar ta risker, testa och utvecklas, säger Loa Lava Brynjulfsdottir. 

Text: Gertrud Dahlberg

3 STRATEGIER

  • Gör tvärtom. Utvidga din komfortzon genom att exponera dig för det som känns jobbigt. Är du en person som gärna skjuter på uppgifter? Gör dem direkt. Är du rädd för att få ett nej och bli avvisad? Fråga ändå. När du upprepade gånger vågar gå emot och utmana dina egna rädslor växer också modet.
     
  • Släpp på perfektionskravet. Det är helt okej att göra fel ibland. Tänk dig att du kör ett pilotprojekt, ett slags betaversion där du provar dig fram. Det behöver inte vara perfekt.
     
  • Ta ett steg i taget. Det måste sällan fungera in i minsta detalj från start. Det mesta kan justeras och utvecklas efter hand.
     

ATT KOMMA IGEN EFTER ATT HA GÅTT PÅ PUMPEN

  •  Försök att gå in i känslan och sätt ord på hur det känns. Våga prata om det! Se motgången i vitögat, men undvik att fastna i meningslöst ältande.
     
  •  Identifiera dig inte med motgången. Att du har misslyckats betyder inte att du är misslyckad. Försök att se på vad som hänt med distans. Lite som att betrakta ett föremål på en konstutställning.
     
  •  Se motgången som ett lärande. Även om det svider har du troligen varit med om något som kan vara utvecklande.

Källa: Loa Lava Brynjulfsdottir