Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Disk och politik orsakar dålig stämning

Varför blir det dålig stämning på jobbet? Några orsaker är havremjölk, disk och politik, enligt etnologer på Lunds universitet.
Oscar Broström Publicerad
Havredryck hälls upp i glas och odiskade koppar och glas vid diskbänk.
Havremjölk, disk, politik och att vara för privat kan orsaka dålig stämning på jobbet, enligt etnologer vid Lunds universitet som arbetar på en studie om just dålig stämning. Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT och Lars Pehrson/SvD/TT

Katarzyna Herd och Jakob Löfgren, etnologer vid Lunds universitet, har i en studie tittat närmare på kulturen på svenska arbetsplatser, genom intervjuer och enkäter, för att försöka förstå vad som skapar dålig stämning.

Enligt dem har svenska arbetsplatser en särskild prägel och kultur, som skiljer sig från många andra länder.

Men vad exakt är dålig stämning, begreppet som forskarna ville undersöka?

– Det var den första frågan vi ställde och folk har lite olika idéer om det, men ganska ofta säger folk att det är något som inte stämmer, att det är något i luften. Ingen säger något, men det är någonting, säger Katarzyna Herd.

”Lättare att påpeka odiskade muggar”

Vad som kan orsaka dålig stämning varierar, men tre vanliga grogrunder till konflikt som medverkande lyfte upp var: Att öppet ta politisk ställning, att vara allt för privat och även disken i fikarummet.

– Det är lättare att påpeka odiskade muggar än att diskutera större saker som är obekväma på jobbet. Att prata om politik är mer laddat i Sverige än i andra länder. Det handlar också om hur mycket av ditt privata du som ska visa sig på jobbet, säger Katarzyna Herd.

Något som också kan skapa en ansträngd arbetskultur, enligt flera medverkande, var märkligt nog havredryck/havremjölk.

– Det var inte som att alla pratade om havremjölk, men det var några stycken. Det kunde handla om att det finns för mycket, för lite eller att någon tog från en annan persons paket.

Katarzyna Herd tillägger att konflikten förmodligen handlar mindre om själva havredrycken, utan om att en individs personliga val – till exempel en diet – kan få den att känna sig mer eller mindre som en del av gruppen.

– Om du har en köttätare bland vegetarianer, eller en vegetarian bland köttätare, så kan det bli lite obekvämt att du inte följer ett mönster och passar in i gruppen.

”Då skapar man dålig stämning”

Den svenska arbets- och kontorskulturen är annorlunda än i många andra länder, konstaterar forskarna bakom studien.

De har båda två erfarenhet av att arbeta i Finland och menar att det finns en skillnad i kulturen där och här, trots att det är ett grannland. Katarzyna Herd är också uppvuxen i Polen.

Ett kännetecken för svenska arbetsplatser är en platt organisation, där allas röster räknas. Ett annat signum är en förmåga att inte ta i konflikter, utan hellre lägga locket på.

– I Sverige försöker många undvika dålig stämning och då skapar man dålig stämning. Du försöker undvika känslomässiga utbrott, men på grund av det kan du inte uttrycka dig och då skapar du dålig stämning, säger hon.

Skönt att chefen inte skriker

Flera medverkande i studien hade utländsk bakgrund, eller erfarenhet av att jobba i andra länder, och många av dem lyfte fram positiva aspekter med kulturen på svenska arbetsplatser.

– Det var många som påpekade att det är väldigt skönt folk inte skriker på varandra i Sverige. Att chefen inte kommer in och skäller ut dig inför andra, vilket är vanligt i andra länder.

Studierna ska mynna ut i två vetenskapliga artiklar, varav en ska publiceras inom kort, samt en populärvetenskaplig bok. Forskarna genomförde tio djupintervjuer med chefer och har analyserat 57 enkäter från svenska arbetsplatser.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Varning för snälla

Det kan säkert finnas genuint snälla människor. Men är man genuint snäll så är man det utan att göra väsen av sig. Det finns all anledning att vara på sin vakt mot folk som öppet och skamlöst utger sig för att vara snälla.
Johanna Rovira Publicerad 27 februari 2025, kl 05:59
Sektgoda, Godhetsknarkare och Flumsnälla. Alla är typer du gör bäst i att se upp för, skriver Johanna Rovira. Illustration: Olsson Ingers.

1. Infernaliskt snälla. Du har säkert mött de förment snälla som lägger huvudet på sned och inleder med:  Jag säger det här bara för att vara snäll/för att jag bryr mig … och sedan levererar ett diaboliskt påstående som får dig att vilja krypa ihop i fosterställning. De är i själva verket utpräglat ondsinta typer som mår bra på bekostnad av andras olycka. 

2. Hjärntvättade sektgoda. Antingen så är supersnälla av naturen extremt mottagliga för irrläror eftersom de snälltolkar allt till överdrift, eller så blir nyfrälsta snälla på grund av överproduktion av endorfiner. Oavsett orsak vet vi hur det slutar. Med katastrof och Koolaid. 

3. AI-modifierade: Stepfordfruar eller Musks Teslabot Optimus kan förvisso programmeras till foglighet, men det torde vara smidigare - och billigare - att helt enkelt sätta in ett lojalitetschip i kritiskt tänkande anställdas hjärnor. Förutom att bli ytterst tillmötesgående mot såväl kollegor som chefer, sätter de chippade alltid in i diskmaskinen och grumsar aldrig om kollektivavtal.

4. Godhetsknarkare: Går igång på snällhet och odlar med förkärlek myten om sig själva som hyvens individer genom att proklamera hur goda de är så fort tillfälle ges. De donerar gärna till bättre behövande, men bara om det syns på sociala medier och räddar kattungar enbart inför publik. Gränser mellan god och självgod är oerhört tunn. 

5. Flumsnälla. Visst är flumsnälla joviala, men det är ett kemiskt framkallat tillstånd. Folk knaprar antidepressiva som aldrig förr och forskare noterar att guppys som exponerats för lyckopiller blir mer sårbara för rovdjur. Det kan således inte uteslutas att läkemedelsindustrin (möjligtvis i samarbete med blodtörstiga utomjordingar) siktar på världsherravälde genom att förvandla oss alla till loja, goda underlydande.