Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Disk och politik orsakar dålig stämning

Varför blir det dålig stämning på jobbet? Några orsaker är havremjölk, disk och politik, enligt etnologer på Lunds universitet.
Oscar Broström Publicerad
Havredryck hälls upp i glas och odiskade koppar och glas vid diskbänk.
Havremjölk, disk, politik och att vara för privat kan orsaka dålig stämning på jobbet, enligt etnologer vid Lunds universitet som arbetar på en studie om just dålig stämning. Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT och Lars Pehrson/SvD/TT

Katarzyna Herd och Jakob Löfgren, etnologer vid Lunds universitet, har i en studie tittat närmare på kulturen på svenska arbetsplatser, genom intervjuer och enkäter, för att försöka förstå vad som skapar dålig stämning.

Enligt dem har svenska arbetsplatser en särskild prägel och kultur, som skiljer sig från många andra länder.

Men vad exakt är dålig stämning, begreppet som forskarna ville undersöka?

– Det var den första frågan vi ställde och folk har lite olika idéer om det, men ganska ofta säger folk att det är något som inte stämmer, att det är något i luften. Ingen säger något, men det är någonting, säger Katarzyna Herd.

”Lättare att påpeka odiskade muggar”

Vad som kan orsaka dålig stämning varierar, men tre vanliga grogrunder till konflikt som medverkande lyfte upp var: Att öppet ta politisk ställning, att vara allt för privat och även disken i fikarummet.

– Det är lättare att påpeka odiskade muggar än att diskutera större saker som är obekväma på jobbet. Att prata om politik är mer laddat i Sverige än i andra länder. Det handlar också om hur mycket av ditt privata du som ska visa sig på jobbet, säger Katarzyna Herd.

Något som också kan skapa en ansträngd arbetskultur, enligt flera medverkande, var märkligt nog havredryck/havremjölk.

– Det var inte som att alla pratade om havremjölk, men det var några stycken. Det kunde handla om att det finns för mycket, för lite eller att någon tog från en annan persons paket.

Katarzyna Herd tillägger att konflikten förmodligen handlar mindre om själva havredrycken, utan om att en individs personliga val – till exempel en diet – kan få den att känna sig mer eller mindre som en del av gruppen.

– Om du har en köttätare bland vegetarianer, eller en vegetarian bland köttätare, så kan det bli lite obekvämt att du inte följer ett mönster och passar in i gruppen.

”Då skapar man dålig stämning”

Den svenska arbets- och kontorskulturen är annorlunda än i många andra länder, konstaterar forskarna bakom studien.

De har båda två erfarenhet av att arbeta i Finland och menar att det finns en skillnad i kulturen där och här, trots att det är ett grannland. Katarzyna Herd är också uppvuxen i Polen.

Ett kännetecken för svenska arbetsplatser är en platt organisation, där allas röster räknas. Ett annat signum är en förmåga att inte ta i konflikter, utan hellre lägga locket på.

– I Sverige försöker många undvika dålig stämning och då skapar man dålig stämning. Du försöker undvika känslomässiga utbrott, men på grund av det kan du inte uttrycka dig och då skapar du dålig stämning, säger hon.

Skönt att chefen inte skriker

Flera medverkande i studien hade utländsk bakgrund, eller erfarenhet av att jobba i andra länder, och många av dem lyfte fram positiva aspekter med kulturen på svenska arbetsplatser.

– Det var många som påpekade att det är väldigt skönt folk inte skriker på varandra i Sverige. Att chefen inte kommer in och skäller ut dig inför andra, vilket är vanligt i andra länder.

Studierna ska mynna ut i två vetenskapliga artiklar, varav en ska publiceras inom kort, samt en populärvetenskaplig bok. Forskarna genomförde tio djupintervjuer med chefer och har analyserat 57 enkäter från svenska arbetsplatser.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Expert: Du måste inte berätta om fängelsedom för barnen

Det är alltid okej att sätta gränser och säga: Det här är privat. Det menar Selene Cortes, generalsekreterare för Bufff, Barn och ungdom med förälder eller familjemedlem i fängelse.
Publicerad 30 mars 2026, kl 11:00
Selene Cortes från Bufff ger råd om hur man pratar med barn om en anhörigs fängelsedom.
Att vara öppen kan minska stress och ensamhet – men det är alltid okej att sätta gränser, säger Selene Cortes på Bufff. Foto: Colourbox

Enligt Selene Cortes vill många som uppsöker Bufff ha hjälp med hur de ska prata med sina barn om frihetsberövandet.

– Vi brukar råda att berätta så tidigt som möjligt – barn märker när något inte stämmer. Var ärlig, ljug inte, men anpassa informationen efter barnets ålder och betona att det inte är barnets fel.

Generalsekreteraren menar att det inte finns några krav på att berätta allt för alla.

– Fundera på vem som behöver veta och varför. Det är alltid okej att sätta gränser och säga: Det här är privat. Välj den nivå av öppenhet som känns trygg och hållbar för just dig. Många upplever att vald öppenhet minskar stress och ensamhet, men beslutet är alltid individuellt.

 

Fördomar och stigma kring anhöriga i fängelse kan försvåra

Hon menar att om öppenheten landar väl och det finns förståelse kommer det att innebära en avgörande skillnad.

– Tyvärr vet vi att det inte alltid gör det. Att det finns fördomar och stigma som i stället kan försvåra. Därför spelar arbetsgivaren en stor roll för hur livet för familjen som finns kvar på utsidan kommer att bli.

Vad gäller öppenhet på arbetsplatsen råder Bufff att välja en trygg person, till exempel en chef eller HR, och dela det som är nödvändigt för att få förståelse och rimliga anpassningar.

Stöd på jobbet – våga berätta för rätt person

– Den som är kvar hemma bär ofta ett stort ansvar, praktiskt, känslomässigt och ekonomiskt. Vi möter många som försöker ”hålla ihop allt” själva, samtidigt som belastningen är mycket stor. Att själv få stöd är också ett sätt att vara en bättre vuxen för exempelvis sina barn. Skam och tystnad kan ibland förvärra situationen.

Vald och trygg öppenhet kan minska ensamhet och göra det lättare att få stöd.

– Det finns hjälp att få, man behöver inte klara allt själv.

/Katarina Markiewicz

Det här gäller på jobbet när en anhörig sitter i fängelse

Finns det någon lagstiftning som reglerar vad som gäller när en anställds familjemedlem frihetsberövas?

– Nej, det finns ingen särskild ledighetslag som ger dig rätt att vara ledig för att till exempel besöka en anhörig i fängelset eller för att stötta en vuxen person vid polisförhör. Det är till och med så att om du blir kallad som vittne av domstol är du skyldig att inställa dig – och kan bli hämtad av polis om du inte kommer eller drabbas av vite – samtidigt som det inte finns någon lag som ger dig rätt att vara ledig från arbetet.

– Det enda som finns är förordning om ersättning av allmänna medel till vittnen (1982:805). Den ger dig rätt att få ersättning för inkomstbortfall när du vittnar.

Hur ska man då göra när man behöver vara ledig i ett sådant läge?

– I det akuta skedet när en anhörig blir frihetsberövad brukar många bli sjukskrivna när förhör sker och därefter få ledigt utan lön. Jag har dock aldrig stött på att ett vittne inte har fått ledigt av sin arbetsgivare för att inställa sig.

Vad säger kollektivavtalen?

– Många kollektivavtal innehåller bestämmelser om permission, men det är inte uttryckligen fastslaget vad som gäller när ens partner blir frihetsberövad. Bestämmelserna är ofta öppna och ger en möjlighet till någon dags ledighet med lön för plötsliga och oförutsägbara händelser. Här får man ta en diskussion med sin arbetsgivare.

Den 1 januari utökades rätten att vabba om du behöver möten med socialtjänsten. Syftet med mötet ska då vara ”att utreda om ditt barn behöver skydd eller stöd enligt socialtjänstlagen, till exempel efter en orosanmälan”, skriver Försäkringskassan på sin webbplats.

Föräldrapenning vid rättegång går inte att få. Då måste du ta semester, uppger Försäkringskassan till Kollega.

Källa: Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen, Försäkringskassan.