Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Barnprat på jobbet kan göra ont

Patientföreningen Barnlängtan, som jobbar för att öka kunskapen om ofrivillig barnlöshet, får många samtal och mejl från personer som tycker att det är jobbigt med barnprat på arbetsplatsen. Man känner sig ifrågasatt och tvingas ljuga.
Ola Rennstam Publicerad
Illustration: Kristian Ingers
Illustration: Kristian Ingers

– Många ofrivilligt barnlösa får kommentarer av omgivningen som till exempel om det inte är dags snart och att man måste skynda sig innan man blir för gammal. Jag önskar att fler tänkte på att om någon är över 30 och inte har barn så finns en anledning till det som man måste förstå att man inte har med att göra. Oavsett om det är frivillig barnlöshet eller ej, säger Hannah Palm, ordförande.

– Det är norm i samhället att en kvinna vill ha barn och ska ha barn. Många väljer att säga att de väntar när de i själva verket har försökt under lång tid.

Föreningen ger stöttning till barnlösa som hör av sig och är ledsna.

– Många känner skuld när de inte kan glädjas över kollegan som väntar barn och alla pratar om magen. Är livet orättvist så får man vara ledsen. För hon som har den där magen har ju fått allt hon velat. Hon kan glädjas åt sig själv, säger Hannah Palm.

Det kan vara jobbigt att höra småbarnsföräldrar beklaga sig över att de är trötta eller att barnen är jobbiga.

Läs mer: Dina barn jobbar inte här!

– De känner att kollegorna faktiskt har fått det finaste man kan få. Det kan också vara sårande när folk glatt berättar att de blev gravida på första försöket.

Hannah Palms råd är att vara öppen med sin ofrivilliga barnlöshet.

– Då kan du bemöta fördomar och förklara. Då brukar de konstiga kommentarerna upphöra. Många tror till exempel att det bara är att göra provrörsbefruktningar eller adoptera men så enkelt är det inte. När jag träffar nya människor i jobbet brukar jag tänka på att inte fråga om de har barn, de berättar själva utan att man behöver ta upp det.

Nyckeln är att skapa ett inkluderande arbetsklimat med samtalsämnen där alla kan bidra, enligt Hannah Palm.

– Jobba med all sorts inkluderande så behöver inte ofrivilligt barnlösa känna sig träffade. Men det gäller egentligen lika mycket om det bara pratas fotboll och en sitter tyst. Det bör man vara uppmärksam på både som chef och kollega.

Läs mer: "Jag erkänner"

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Så bemöter du en foliehatt på jobbet

Ledningen är ond, alla är emot mig, min chef motarbetar mig. Konspirationsteorier kan frodas i det lilla och det stora. Så motverkar du dem, enligt folkbildaren och ufo-experten Clas Svahn.
Lina Björk Publicerad 6 oktober 2025, kl 06:01
Foliehattar och Clas Svahn. Så sprids konspirationsteorier på arbetsplatsen – och så kan du som chef eller kollega förebygga dem, enligt experten Clas Svahn.
Har du kollegor som är övertygade om att chefen är en ondsint rymdvarelse och ledningsgruppen egentligen bara är ute efter att sätta dit de anställda? Konspirationsteorier gror där maktlöshet slagit rot. Men det finns saker att göra, säger folkbildaren Clas Svahn. Foto: Shutterstock/Stefan Svensson

En konspirationsteori är just en teori, men har en förmåga att sprida sig. Indicier görs till bevis och något påstås vara sant, för att vi inte vet säkert att det är falskt.  Hos vissa blir bristen på information ett tecken på att konspirationen faktiskt existerar. Även på jobbet kan myter och teorier få fart. 

Varför uppstår konspirationsteorier på arbetsplatsen?

– Konspirationsteorier skapas för att det finns ett underskott av det man vill veta. Ofta beror det på att exempelvis ledningen inte berättar allt de vet och då skapas en alternativ bild. Även om man försöker rätta till felet i efterhand så hjälper det inte. Då har man skapat en misstanke och människor tror att det som berättats är ytterligare en dimridå, säger Clas Svahn.  

Finns det ett behov av konspirationsteorier på jobbet för att skapa gemenskap? 

– Det finns alltid ett behov av att vara som alla andra och höra till en grupp. Men de bubblorna som skapas av detta är inte av godo. När jag jobbade som skyddsombud så träffade jag anställda som hävdade att de hade ledningen emot sig. Det berodde oftast på att de inte hade tillgång till ledningens öra. Det fanns ingen som såg dem eller lyssnade. Det skapades ett vi och dem, en yttre fiende. Det gav en känsla av gemenskap men orsakade också polarisering mellan grupper. 

Vilka medarbetare är mest sårbara för konspirationer?

Kan mina kollegor ha egenskaper som gör dem mer sårbara för konspirationsteorier? 

– Ja, människor som upplever sig maktlösa, som inte blir lyssnade på eller sedda har större benägenhet att fastna i alternativ information. Som chef och ledare är det viktigt att skapa aktiviteter som svetsar samman gruppen. Att vara en närvarande och omtänksam ledare är väl investerad tid. 

Hur ska jag bemöta en foliehatt till kollega?

– Det är tufft. De som är mest förlorade i konspirationsteorier är svåra att rubba. Jag träffade en kvinna som trodde att jorden var platt för några månader sedan. Ingenting jag sa bet på hennes övertygelse, det var bara ytterligare bevis för att allt var en stor sammansvärjning. Fakta är sällan lösningen, däremot om man kan visa andra ”plattjordare” som erkänt att de haft fel, kan det få effekt. 

Så kan chefer och kollegor bemöta konspirationsteorier

Hur kan en arbetsplats motverka konspirationsteorier?

– Var transparent och informera om förändringar. Och som ledning – var närvarande och tillgängliga. När jag växte upp gick det att få tag på Olof Palme på telefon. Ska man få tag på ett företag i dag hamnar man i bästa fall hos en pressavdelning, i värsta fall hos en AI-styrd chatt. Samhället har blivit mer stängt i dag och när det inte går att få tag på dem som sitter på svaren beger man sig någon annanstans. Konspirationsteorier är den maktlösas sätt att hantera situationen.