- Det största problemet är att metoden med lönekartläggning fortsätter att minska. Det är den enda metod man har för att se om en löneskillnad endast är oförklarad eller diskriminerande. Det är inte förvånande att kartläggningarna minskar, vi har varit oroliga för det ända sedan lagändringen gjordes och tror att det var ett misstag, säger Unionens ordförande Cecilia Fahlberg.
I dag gör ungefär vart tredje företag en årlig kartläggning, jämfört med fler än hälften för fem år sedan. Unionen vill därför se en återgång till de strängare krav som fanns i jämställdhetslagen fram till 2008, med årliga krav på lönekartläggningar, i linje med den riksdagsmajoritet som förra sommaren röstade för att skärpa lagstiftningen. Men regeringen har inte agerat på omröstningen.
Problemet med att endast genomföra kartläggning vart tredje år är enligt Cecilia Fahlberg att man inte får någon rutin på det. Personal byts ut och man måste starta från ruta ett varje gång.
Den oförklarade löneskillnaden mellan kvinnor och män ligger i genomsnitt på 6,1 procent och har endast minskat med 0,2 procent sedan föregående år. Allra störst är skillnaden (9,6 procent) mellan tjänstemän i privat sektor. Att löneskillnaden är så stor mellan just privata tjänstemän tror Cecilia Fahlberg beror på att det är en väldigt stor bredd i befattningar och att alla mellanchefer inte fångas upp i statistiken.
Enligt undersökningen upptäcks och åtgärdas osakliga löneskillnader på vart fjärde företag som genomför lönekartläggning. Cecilia Fahlberg tror dock att det är lättare att upptäcka skillnader på företag som har kollektivavtal och en aktiv fackklubb.
- Rapporten visar att det i hög utsträckning är fackklubbarna som initierar att det görs lönekartläggningar. Dessutom är fackklubbarna med i löneförhandlingarna och våra förtroendevalda sitter med i kollektivavtalsförhandlingarna där det handlar om vilka överenskommelser vi gör för hur lönen ska sättas, till exempel att man ska omfattas av en lönerevision även som föräldraledig.
Unionen har krav på årlig löneanalys eller löneöversyn i flera av sina avtal, till exempel i teknikavtalet som är Unionens största avtalsområde. Dessutom har man krävt skrivningar om lönekartläggning och löneöversyn i nästan alla avtal, dock utan resultat.
Även om man inte kan bortse från det "gnetarbete" som lönekartläggningar innebär, tror Cecilia Fahlberg att man kan bidra till jämställda löner genom att se till att det blir fler kvinnliga chefer, att det finns föräldravänliga arbetsplatser och att kvinnor och män återfinns inom alla yrken och befattningar på arbetsmarknaden.
- Nu har vi en het arbetsmarknad för ingenjörer och yrken inom IT-branschen och det är viktigt att man söker sig till yrken där man kommer få hjälp av marknadskrafterna.
- Sedan borde tjejer tuffa till sig lite och begära hög ingångslön.
Kartläggning av löner
- Enligt diskrimineringslagstiftningen som kom 2008 ska samtliga företag genomföra lönekartläggningar minst vart tredje år.
- Företag med 25 anställda eller fler är dessutom tvungna att införa en handlingsplan för att komma till rätta med eventuella löneskillnader.
- Den tidigare jämställdhetslagen var strängare och krävde årliga lönekartläggningar från företag med tio eller fler anställda.
- Undersökningen har gjorts på 1 000 företag där Unionen har klubbar och svaren kommer från klubbföreträdare. Svaren speglar situationen på företagen under 2013 och genomfördes i januari i år.