Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Transvestism positivt i arbetslivet

Att ”komma ut” som transvestit på jobbet kräver mod. Men de som har vågat har mest fått positiva reaktioner från kollegorna, samtidigt som det bidragit till att könsordningen på arbetsplatsen har luckrats upp, enligt en svensk studie.
Anita Täpp Publicerad 25 september 2014, kl 11:29

Av de tio manliga transvestiter som ingick i studien var endast tre öppna med sin transvestism på jobbet. Och för dem hade det tagit lång tid innan de vågade ta det steget.

- Det tar mycket energi att försöka dölja den här sidan hos sig själv. En berättade att han blev utbränd av att försöka dölja sin transvestism, och upplevde det som en befrielse när han till slut kom ut. Då kunde han vara sann mot sig själv och behövde inte längre vara rädd för att bli avslöjad, säger professor Torkild Thanem, som tillsammans med docent Louise Wallenberg, vid Stockhoms universitet står bakom studien.

De tre som var öppna med sin transvestism på arbetsplatsen hade upplevt att kollegorna oftast reagerat positivt på det. Visst hade de också fått uppleva negativa reaktioner. En hade exempelvis råkat ut för att en mångårig arbetskamrat inte längre ville ha med honom att göra.

- Men majoriteten var positiv och vi fann att de här männens öppenhet bidrog till att den traditionella könsordningen på arbetsplatsen luckrades upp och gjorde fler genusuttryck möjliga. Flera av deras kollegor hade exempelvis sagt att de nu börjat fundera över sina egna fördomar och sin egen genusidentitet, säger Torkild Thanem.

Han tror att en bidragande orsak till att könsordningen luckrades upp är att det inte var så viktigt för dem att bli sedda som kvinnor på jobbet. I stället har de kombinerat feminina, maskulina och genusneutrala beteenden. Man lackade kanske naglarna, hade hål i öronen, färgade håret och satte upp det i en hästsvans, men klädde inte nödvändigtvis helt om till kvinna.

- Ingen försökte ändra på rösten eller kroppsspråket, och en sa att om han skulle göra det så skulle han inte känna att han var samma person längre, säger Torkild Thanem.

- Att uppfattas som kvinna hade kanske varit mer viktigt i början, men senare blev det viktigare att kunna uttrycka flera sidor av sin personlighet och identitet, för att kunna vara sann mot sig själv.

Men majoriteten i studien höll sin transvestism hemlig för kollegorna på arbetsplatsen.

- Att vara transvestit har länge varit väldigt stigmatiserat. Därför är många transvestiter oroliga över vilka konsekvenser det skulle få om de skulle ”komma ut”, säger Torkild Thanem.

Han berättar att många mår dåligt av att försöka dölja det.

- Det tar mycket energi att undertrycka en sådan viktig del av sig själv. En av dem vi intervjuade i studien uttryckte det som att när han var man på jobbet och försökte dölja sin transvestism så kände han det som att han bar en mask som dolde hans verkliga jag.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström