Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Större löneklyfta på grund av coronan

Risken är stor att pandemin leder till ökade löneskillnader mellan kvinnor och män. Det visar en ny undersökning av de löneanspråk som akademiker ställer när de ska anställas.
Niklas Hallstedt Publicerad 10 november 2020, kl 09:01
Shutterstock
Medan kvinnor tycks underskatta sig själva, överskattar männen i stället sig i sina löneanspråk. Shutterstock

Pandemin har slagit hårt mot arbetsmarknaden. Det gäller även för akademiker, för första gången någonsin går över 100 000 av dem arbetslösa.

Det påverkar också de löneanspråk som ställs, visar en undersökning från rekryteringsfirman Jurek. I undersökningen har över 6 000 akademiker tillfrågats om sina löneanspråk både under första kvartalet i år, det vill säga före pandemin, och andra kvartalet.

Bland unga akademiker, ännu inte fyllda 30, sänktes löneanspråken bland män med 2 procent, bland kvinnor med 4 procent.

Det finns färre jobb att söka och de som drabbas hårdast är just unga akademiker. Rapporten visar att de är beredda att gå ned i lön för att komma in i arbetslivet, kommenterar Shervin Razani, vd och grundare av Jurek, som inte är överraskad över skillnaderna mellan könen.

– Våra rapporter visar dessvärre tendenser till att kvinnor tycks underskatta sig själva, medan männen i stället överskattar sig själva.

Bland akademikerna mellan 30 och 45 år ser det annorlunda ut. Här begärde både kvinnor och män högre lön andra kvartalet. Något som kan förklaras med att det ofta handlar om människor som har mer eller mindre trygga anställningar, enligt Shervin Razani.

– Är man redan inne i arbetslivet och ska byta jobb under Q2 vågar man kräva minst en likvärdig lön. De har en helt annan förhandlingsposition.

Men går man upp i åldrarna förändras mönstret. Män i åldern 55-60 år begärde 9,4 procent mer i lön andra kvartalet, de jämngamla kvinnorna begärde bara 0,7 procent högre lön.

Enligt Rosanna Ryrberg, marknadschef på Jurek, innebär det att lönegapet i anspråken då var uppe i närmare 10 000 kronor.

– Det här är något vi uppmärksammat även i våra tidigare rapporter. Det händer något efter fyllda 50. Vi sitter inte på svaren, utan kan bara spekulera. Män sitter på chefspositioner i betydligt större utsträckning än kvinnor, något som är ett problem i sig. Ett antagande är därför att män söker sig till mer specialiserade tjänster som erbjuder en högre lön, och det blir extra tydligt i dessa pandemitider.

Även bland de över 60 år finns en liknande skillnad. Här begärde männen 5 procent högre lön samtidigt som kvinnorna var beredda att sänka sina löner med drygt 2 procent. Rosanna Ryrberg kommenterar iakttagelsen:

– Dessvärre är ålderism ett problem vi uppmärksammat i tidigare rapporter. Dessutom ser vi att diskrimineringen är ännu större när det kommer till äldre kvinnor. Är man runt 60 år är man ju fortfarande för ung för att gå i pension, men söker man inte en chefsposition eller ett arbete som kräver senior kunskap och erfarenhet så anses personer över 60 år inte lika värdefulla när det kommer till lönesättning. Det är en orättvisa som vi på Jurek tycker är otroligt viktig att lyfta och skapa debatt kring.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström

Jämställdhet

Män vabbar allt mindre

Män vabbar allt mindre – och vab-dagarna sjunker totalt sett i Sverige. Det visar ny statistik från Försäkringskassan.
Noa Söderberg Publicerad 12 januari 2024, kl 13:03
Kvinna torkar näsan på förkylt småbarn.
Svenska män vabbar allt mindre. För andra året i rad minskar antalet svenska män som tar ut vab-dagar. Det visar färska siffror från Försäkringskassan. Foto: Martina Holmberg/TT.

Vabbandet har blivit mer jämställt sedan 2009 – men nu går utvecklingen i motsatt riktning för andra året i rad. Ny statistik från Försäkringskassan visar att andelen av vab-dagarna som utbetalats till män återigen sjunker med 0,6 procentenheter.

De senaste två åren har det gått bakåt för jämställdheten, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan, i ett pressmeddelande.

Statistiken visar också att vab-dagarna minskade totalt sett, från 8,6 miljoner dagar 2022 till knappt 8 miljoner dagar 2023. Trots inflationen sjönk därför det utbetalade beloppet med 1,8 procent.

Män vabbar mindre än kvinnor

Det ökade vabbandet vid skolstart på hösten som vi sett de senaste åren var inte lika tydligt 2023, det var mer i nivå med hur det såg ut innan pandemin, säger Försäkringskassans analytiker Charlotte Limé i pressmeddelandet.

Siffrorna skiljer sig åt i olika delar av landet. Utvecklingen mot mindre jämställdhet sker dock i samtliga län förutom två: Kalmar, där männens andel av vabbandet ligger still, och Kronoberg, där det har ökat med 0,3 procentenheter.

På andra sidan finns Västerbotten, där männens andel av vab-dagarna minskade med 1,4 procentenheter under 2023.