Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
- Det har inte varit speciellt svårt. Det handlar om att bredda synfältet och att leta efter andra typer, både vad gäller kvinnor och män, för att få in annan kompetens. Vi är förvånade över trögheten hos de privata bolagen, sade finansmarknadsminister Peter Norman vid ett SNS-seminarium om jämställdhet i bolagsstyrelser.
Förutom att män och kvinnor nu utgör hälften var av ledamöterna i de statliga bolagen, har andelen kvinnliga styrelseordföranden ökat till 42 procent, att jämföra med mellan tre och fyra procent i det privata näringslivet. Trots att man passerat 40-strecket säger Peter Norman att man vill ha upp andelen kvinnor ytterligare.
Magnus Johansson på Finansdepartmentet är ansvarig för rekrytering av styrelseledamöter i de statliga bolagen. Han håller med ministern om att det visst går att hitta kompetenta kvinnor.
- Det är väldigt skickligt av oss att hitta kvalificerade kvinnor när de inte finns, säger Magnus Johansson.
För att få in fler kvinnor säger han att man måste vara genuint övertygad om att jämställdhet spelar roll och att det krävs resurser. Tillsammans med en kollega jobbar han heltid med att hitta rätt kompetens till bolagen. I stället för att bara rekrytera en gång om året håller man koll på vad som händer i bolagen året runt.
Ett vanligt problem är enligt honom ett slags moment 22, där bolagen ofta vill ha styrelseledamöter som tidigare varit vd, ordförande eller styrelseledamot tidigare och att det är lätt att se sig själv i spegeln när man rekryterar.
- Det gäller att någon vågar ge personen en chans. Med flera män än kvinnor i styrelsen är sannolikheten större att man väljer andra män som man redan känner. Det är då man behöver hjälp, annars tar man in sin före detta kollega, säger Magnus Johansson.
Dessutom säger han att man måste vara ihärdig eftersom kvinnor är mer noggranna när de överväger ett styrelseuppdrag, medan män har en tendens att tack ja direkt.
Peter Norman erkänner att det är ett dilemma att politiker överhuvudtaget ska lägga sig i hur ägarna sköter sina styrelser, å ena sidan bör man låta ägarna bestämma men å andra sidan menar han att styrelseuppbyggnaden ger effekt på jämställdheten i övriga samhället.
- Kvotering är inte bara är en viktig symbolfråga, en jämn könsfördelning sipprar ner på ledningsnivå och man ska inte marginalisera kvoteringsfrågan, säger finansmarknadsministern.
Under 15 år ökade andelen kvinnor i privata styrelser till mellan 22 och 23 procent men sedan har det stått still i några år och till och med gått tillbaka, och då måste politikerna kliva in enligt Norman. Han bekräftar inte att en kvoteringslag kan bli aktuell om andelen kvinnor inte ökar men förnekar det heller inte.
- Om vi inte får till en lösning genom självreglering så minskar alternativen.
Nästa vecka kan du läsa mer om kvotering på Kollega.se
Brukar du ställa frågor om hur kollegor mår? Om du är kvinna är det troligare att du svarar ja på frågan enligt en Novus-undersökning som gjordes i april i samarbete med jämlikhetskonsulterna Make Equal.
Drygt var fjärde kvinna uppger att de själva har uppmärksammat kollegors mående minst en gång varje dag under senaste månaden. Motsvarande siffra för män är tio procent.
Ungefär lika många män som kvinnor uppger att de själva uppmärksammat kollegors mående minst en gång per månad.
Alva Karlsson, jämlikhetskonsult på Make Equal, betonar att den sociala arbetsmiljön är en viktig, men ofta osynlig del i trivseln på arbetsplatsen.
– Både män och kvinnor ställer frågor om kollegors mående, alltså frågor som är inte bara är: Tjena, läget? utan mer lyssnar in och tar till sig det kollegor säger.
Mer än dubbelt så många kvinnor som män upplever också att kvinnor i högre grad plockar bort andras koppar eller glas på kontoret. Enligt undersökningen är det också fyra gånger fler kvinnor som upplever att kvinnorna i högre grad tar ansvar för att ta anteckningar under möten.
Ett trevligt klimat gör att fler mår bra och vill stanna kvar. Men sällan får de som gör de små outtalade och osynliga uppgifterna cred, karriärutveckling eller lönepåslag för att de är sympatiska lagspelare som lyfter andra. Tvärtom kan det enligt studier påverka karriären negativt för individen, trots att arbetsplatsen gynnas.
– Det här är en fråga som vi märkt på arbetsplatser att det är lite extra svårt att ta på. Det går inte att skapa roterande scheman kring vem som sköter det sociala, men det är osynligt arbete, något som tar tid och påverkar arbetsmiljön, säger Alva Karlsson.
Vad får det här för effekter?
– Alla de osynliga arbetsuppgifterna är ingen stor grej var för sig, och nödvändigtvis inget som upplevs som jobbigt. Som att prata om helgen, det är inget man tänker på som en uppgift, men om samma personer också tar anteckningar och fixar fika blir det många timmar.
Ska kvinnor vara mindre sociala eller män mer?
– Det handlar inte om det, utan om att börja synliggöra och ge cred till de som gör det här arbetet och hur vi är som personer. Vissa har lättare att ta socialt ansvar vilket är viktigt för arbetsplatsen. Är man inte så bra på det kanske man kan göra något annat extra.
Hur creddar man de där som är skickliga i det sociala?
– Prata om att du uppskattar att personen frågar hur du mår. Det kan kännas skönt att någon märker det. Det kan även komma upp som något positivt i medarbetarsamtal.
Blir man inte mindre produktiv av att sitta och prata?
– Det behöver inte ta särskilt lång tid, jag tror få sitter och tar socialt ansvar åtta timmar per dag. Men om det är samma personer som kanske också städar efter fikan, tar anteckningar och gör en sammanlagd insats som inte ger personen någon uppskattning blir det en ojämlik utmaning.
Förväntas det av kvinnor att de ska ta mer socialt ansvar?
– Ja, vi har sociala förväntningar på att kvinnor ska göra det. Om de inte gör det straffas de för att de inte stöttar och hjälper till. Men när män inte gör det så funderar man inte över det. Och om en man tar socialt ansvar anses det jättebra att han till exempel fixat fikat, säger Alva Karlsson.
Hur ska man kunna prata om osynligt arbete utan att män slår bakut?
– Det handlar inte om skuld, utan om att synliggöra saker som man inte alltid tänker på, utan tar för givet. Prata om det på arbetsplatsen. Har vi några osynliga arbetsuppgifter i gruppen som tenderar att landa i vissas knä? Nu finns ett handlingsutrymme. Vi kan skapa positiv skillnad för en mer jämlik arbetsplats.
Make Equals Osynligt-arbete-barometer i samarbete med Novus tar tempen på jämställdheten i svensk arbetsmiljö. Den senaste enkäten är gjord på 715 personer i åldrarna 20-65 år och ger en fingervisning om mäns och kvinnors upplevelse av socialt ansvarstagande.
”Osynligt arbete” på jobbet är uppgifter som:
• Hjälper företaget men som inte ingår i din arbetsbeskrivning eller i företagets/organisationens huvudsakliga uppdrag.
• Inte leder till några professionella fördelar för den som utför det.
• Ofta görs i skymundan.
• Inte kräver några särskilda specialkunskaper.
• Studier visar att kvinnor lägger 200 fler timmar än män per år på osynligt arbete, vilket kan påverka lön och karriär negativt.
Exempel kan vara brygga kaffe, föra mötesanteckningar, köpa fika, samordna presentinsamling - eller fråga hur kollegorna mår.
Källa: Lise Vesterlund, professor i nationalekonomi som forskar om ”non-promotable work” och har skrivit boken The No Club: Putting a Stop to Women’s Dead-End Work.
"Känslomässigt arbete"
Begreppet ”känslomässigt arbete” fick genomslag 2017 i en viral krönika av nordamerikanska journalisten Gemma Hartley som sedan skrev boken Så jävla trött - om kvinnors känslomässiga arbete.