Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Pappor med högre lön tar ut fler dagar

Föräldrar med låga löner tar ut fler dagar med föräldrapenning under barnets första år, visar nya siffror från Försäkringskassan. En annan studie visar dock att pappor som tjänar bra tar ut mer föräldraledighet än fäder som har lägre inkomst.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Pappor med hög lön tar ut dubbelt så många föräldradagar som pappor med lägre betalda jobb. Colourbox

Pappor med de högsta lönerna eller jobbar inom de mest kvalificerade yrkena, som till exempel läkare och jurister, tar generellt ut dubbelt så lång föräldraledighet som pappor med låglönejobb. Det visar en ny avhandling i demografi gjord vid sociologiska institutionen på Stockholms universitet.

– Föräldraledigheten är den stora ojämställdhet som vi har kvar i Sverige. Före första barnet är det försumbara skillnader mellan könen, gapet uppstår när barnen kommer, säger Helene Eriksson, forskaren som ligger bakom avhandlingen.

Hon mäter i sin studie både betald och obetald föräldraledighet och tror att förklaringen till att pappor med höga löner och/eller högkvalificerade yrken tar mer ledigt för att ta hand om barnen, beror på att man i de yrkena har lättare att avvika från normen.

– Ska man vara jämlik i fråga om ledighet i dag måste man bryta mot en väldigt kraftig moderskapsnorm och en lika kraftig faderskapsnorm. Genom fler öronmärkta dagar underlättar man för föräldrar att bryta normen – det blir lättare att gå till chefen och argumentera för att man ska vara ledig.

Försäkringskassan presenterar en ny studie vars resultat vid en första anblick ser ut att krocka med Erikssons, eftersom den visar att föräldrar med låg inkomst tar ut fler dagar än höginkomsttagare. Men kassan tittar i sin studie på hur många dagar med föräldrapenning som plockas ut och fokuserar på barnets första levnadsår.

– Försäkringskassans siffror visar egentligen att är du ekonomiskt utsatt kan du inte dra ut på ledigheten och använda dig av flexibiliteten i föräldraförsäkringen, säger Helene Eriksson.

Försäkringskassan konstaterar att föräldrar med låg inkomst tar ut fler dagar på grund av att de är så illa tvungna, de har helt enkelt inte råd att spara dagar för att exempelvis förlänga semestern. I snitt tar föräldrar ut 4,4 föräldrapenningdagar i veckan under barnets första levnadsår – höginkomsttagare tar ut 3,7 dagar medan ensamstående föräldrar med låg inkomst snittar på sex dagar i veckan och är den grupp som tar ut flest dagar under barnets första år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.