Pappor med de högsta lönerna eller jobbar inom de mest kvalificerade yrkena, som till exempel läkare och jurister, tar generellt ut dubbelt så lång föräldraledighet som pappor med låglönejobb. Det visar en ny avhandling i demografi gjord vid sociologiska institutionen på Stockholms universitet.

– Föräldraledigheten är den stora ojämställdhet som vi har kvar i Sverige. Före första barnet är det försumbara skillnader mellan könen, gapet uppstår när barnen kommer, säger Helene Eriksson, forskaren som ligger bakom avhandlingen.

Hon mäter i sin studie både betald och obetald föräldraledighet och tror att förklaringen till att pappor med höga löner och/eller högkvalificerade yrken tar mer ledigt för att ta hand om barnen, beror på att man i de yrkena har lättare att avvika från normen.

– Ska man vara jämlik i fråga om ledighet i dag måste man bryta mot en väldigt kraftig moderskapsnorm och en lika kraftig faderskapsnorm. Genom fler öronmärkta dagar underlättar man för föräldrar att bryta normen – det blir lättare att gå till chefen och argumentera för att man ska vara ledig.

Försäkringskassan presenterar en ny studie vars resultat vid en första anblick ser ut att krocka med Erikssons, eftersom den visar att föräldrar med låg inkomst tar ut fler dagar än höginkomsttagare. Men kassan tittar i sin studie på hur många dagar med föräldrapenning som plockas ut och fokuserar på barnets första levnadsår.

– Försäkringskassans siffror visar egentligen att är du ekonomiskt utsatt kan du inte dra ut på ledigheten och använda dig av flexibiliteten i föräldraförsäkringen, säger Helene Eriksson.

Försäkringskassan konstaterar att föräldrar med låg inkomst tar ut fler dagar på grund av att de är så illa tvungna, de har helt enkelt inte råd att spara dagar för att exempelvis förlänga semestern. I snitt tar föräldrar ut 4,4 föräldrapenningdagar i veckan under barnets första levnadsår – höginkomsttagare tar ut 3,7 dagar medan ensamstående föräldrar med låg inkomst snittar på sex dagar i veckan och är den grupp som tar ut flest dagar under barnets första år.