Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Ny app håller koll på vem som har ordet

Vem snackar mest på personalmötena? Eller dominerar på fikapauserna? Med appen Gendertimer kan du mäta inläggen och använda siffrorna som underlag till diskussioner om jämställdhet på jobbet.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Med en ny app kan en hålla reda på vem det är som snackar mest på mötena. Colourbox

Fredrik Eklöf och Andreas Bhagwani jobbar med ledarskap och jämställdhet på manligt dominerade arbetsplatser och möts ofta av oförståelse och fördomar när jämställdhet kommer på tapeten. De lät därför utveckla mobilappen Gendertime, som visar svart på vitt hur det egentligen står till med vem som hörs mest på arbetsplatsen.

- Både kvinnor och män kan bli provocerade av att tala om jämställdhet, med en app där man lätt kan se hur ordet fördelar sig mellan könen blir det lättare att tala om det, säger Fredrik Eklöf.

- De största fördelarna med appen kommer i diskussionerna efteråt när man reder ut vad som egentligen ligger bakom siffrorna.

Appen Gendertimer, som finns att ladda ner gratis till senaste Iphone-versionen samt för Android och web, har testkörts på vissa arbetsplatser och resultatet har öppnat ögonen för många. En ledningsgrupp som provat appen upptäckte att männen dominerade mötena till 80 procent.

- En del kvinnor som haft på känn att männen dominerar har fått sina misstankar bekräftade medan andra, som upplevt att det är hyfsat jämställt, blivit förvånade över hur det förhåller sig i verkligheten. Vi tycks uppleva kvinnors tal som längre än vad det egentligen är.

- Diskriminering är inget som görs av onda män som vill kvinnor illa, utan sker ofta omedvetet. Med appen vill vi skapa medvetenhet och hjälpa folk att komma till insikt, säger Fredrik Eklöf.

Fakta

*I dagsläget måste man klicka igång appen varje gång en man eller kvinna talar, men företaget Kichisaga försöker som bäst hitta samarbetspartner för att utveckla en röststyrd variant.

*Både antal inlägg och talartiden mäts och användaren kan kategorisera vad som mäts, till exempel möte, fikapaus et cetera.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.