
Det är slutsatserna av en ny rapport från SNS (Studieförbundet Näringsliv & Samhälle) som studerat effekterna av Socialdemokraternas kvoteringsinitiativ ”Varannan damernas” där partiet varvade manliga och kvinnliga politiker på sina valsedlar från och med valet 1994.
Könskvotering är en kontroversiell och ofta omstridd fråga. En vanlig kritik är att det tvingar fram att kompetenta män ersätts med medelmåttiga kvinnor. Ett annat argument är att det väcker tvivel om kvinnors kompetens och därigenom också kan skada deras karriärmöjligheter inom organisationen.
– Vår studie visar att de här argumenten inte håller. Vi fann i stället att kvoteringen höjde kompetensnivån bland de manliga politikerna samtidigt som kvinnornas kompetens antingen förblev oförändrad eller höjdes. Förlorare är de medelmåttiga männen som puttades ut av de mer kompetenta, säger forskaren och docenten i nationalekonomi Johannas Rickne, en av de tre forskarna bakom SNS-rapporten.
De övriga två är Torsten Persson, professor i nationalekonomi och Olle Folke, docent i statskunskap.
Enligt rapporten var kompetenshöjningen särskilt stor bland män i det politiska ledarskiktet. Kvoteringen ökade också sannolikheten för att kvinnor fick ledarpositioner i kommunala S-organisationer, menar forskarna.
”Varannan damernas” gav inte bara en högre andel kvinnor bland de socialdemokratiska kommunfullmäktigeledamöterna, 10 procent fler i genomsnitt, utan också ett större antal kvinnliga ledare i olika S-organisationer. Kvoteringsinitiativet gav därmed en entydig förbättring av kvinnors politiska representation.
Hur har då forskarna definierat begreppen ”medelmåttig” och ”kompetent”?
– När det gäller männen har vi utgått från IQ-test i mönstringsprotokollen och även utgått från utbildning och en jämförelse av inkomst mellan personer med snarlik ålder, yrke och utbildning. När vi tittat på kvinnorna har vi studerat utbildning och inkomst, förklarar Johanna Rickne.
Text: Gertrud Dahlberg