Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Lönegapet krymper - om än långsamt

Det går åt rätt håll – om än i blygsam takt. Skillnaden mellan vad kvinnor och män tjänar minskar.
Niklas Hallstedt Publicerad

Skillnaden mellan vad kvinnor och män tjänar minskar. 2015 hade män 12,5 procent högre lön än kvinnor – det är en minskning med 0,7 procent jämfört med året innan.

Skillnaden mellan olika sektorer och branscher är dock stor. Allra störst är den genomsnittliga löneskillnaden bland anställda i landstingen, 22,4 procent. En kraftigt bidragande orsak till det är att många kvinnor här jobbar i relativt lågbetalda yrken som undersköterskor, medan en stor del av männen är läkare.

Tar man hänsyn även till skillnader i yrke, sektor, utbildning, ålder och arbetstid mellan kvinnor och män blir utfallet ett annat. Den så kallade oförklarade löneskillnaden är störst – 7,7 procent – bland tjänstemän i privat sektor.

Om kvinnor förväntar sig lägre lön får de lägre lön.

Den oförklarade löneskillnaden behöver dock inte bero på diskriminering, förklarar Medlingsinstitutet, som gör den årliga undersökningen: ”Om statistiken hade kunnat mäta fler faktorer hade sannolikt skillnaden krympt”.

Tidigare har det talats om att löneskillnaderna ofta uppstår i samband med barnafödande och föräldraledighet, när kvinnorna tar det största ansvaret för hem och familj. Men Medlingsinstitutets rapport visar att det finns skillnader mellan kvinnors och mäns löner redan på första jobbet efter examen.

Kvinnor fick mindre betalt än män efter examen på en tredjedel av de undersökta utbildningarna. Bland ekonomistudenter är löneskillnaden påtaglig.

En intressant aspekt är att grupper som förväntar sig högre lön ofta också får det. Om kvinnor förväntar sig lägre lön får de lägre lön.

Löneskillnad bland Unionens medlemmar

Som synes i grafiken ovan tjänar manliga medlemmar drygt 18 procent mer än de kvinnliga medlemmarna. En stor del av löneskillnaden förklaras av att kvinnor och män finns i olika yrken. 15 procent av kvinnorna och knappt 3 procent av männen arbetar deltid.

De vanligaste yrkena för kvinnliga medlemmar i Unionen är säljare, inköpare, kontorspersonal, ekonom och informatör. De vanligaste yrkena bland de manliga medlemmarna är ingenjör, tekniker, säljare samt jobb inom IT.

Branscherna med störst andel kvinnor är farmaci och hälsa (71 procent) och konsult och finans (61 procent). Branscherna med störst andel män är IT och telekom (72 procent) och industri och teknik (69 procent).

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.