Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
För 30 år sedan förlängdes föräldraledigheten med tre månader. Det innebar att kvinnor – som redan var mer föräldralediga än män – utökade sin föräldraledighet ytterligare.
Nu visar en rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, att förlängningen ökade löneskillnaderna mellan mans- och kvinnodominerade branscher. Orsaken kan vara att lönekostnaden ökar när en anställd går på föräldraledighet. Företagen måste då dels ta in en vikarie, dels måste redan anställda arbeta mer. För att kompensera för den ökade kostnaden betalar arbetsgivare kvinnor lägre lön.
– Kvinnor antas vara borta mer och näringar som har fler kvinnor i fertil ålder tar, enligt teorin, hänsyn till detta genom att erbjuda lägre löner till de kvinnliga anställda, säger Arizo Karimi, som är en av rapportförfattarna, i ett pressmeddelande från IFAU.
Utökad föräldraledighet riskerar alltså att öka ojämlikheten mellan män och kvinnor, enligt rapporten. Men lösningen är inte att korta föräldraledigheten, säger Åsa Forsell, utredare med ansvar för jämställdhetsfrågor på TCO.
– Det viktiga för effekten på jämställdheten är hur man delar på föräldraledigheten, inte hur lång den är. Om kvinnor och män delar föräldraledigheten ojämnt kan en utökad föräldraledighet få de effekter som rapporten visar. Det regelverk vi har gör det möjligt både att dela lika och att dela väldigt olika. Hade vi haft ett annat regelverk, där föräldrapenningdagarna inte kan överlåtas på den andra föräldern hade vi inte sett de effekterna av en utökad föräldraledighet, säger hon.
Läs mer: Pappor mindre stressade av delad föräldraledighet
TCO anser därför att föräldraförsäkringen bör tredelas. En tredjedel ska vara vikt åt den ena föräldern, en tredjedel åt den andra och en tredjedel får föräldrarna göra som de vill med.
Ska inte föräldrar själva få välja hur de vill dela upp föräldraledigheten?
– Vi föreslår inte en helt individualiserad föräldraförsäkring. En tredjedel av föräldrapenningdagarna väljer föräldrarna fortfarande vem av dem som ska ta ut. Vi har en generös föräldraförsäkring i Sverige.
Att män är föräldralediga i betydligt mindre utsträckning än kvinnor beror till stor del på normer, både på arbetsplatser och i det omgivande samhället, enligt Åsa Forsell.
– Normer förändras långsamt. Men de kan även påverkas av förändringar i regelverken.
Kan man förstå arbetsgivare som tycker att det är bökigt att anställa kvinnor i fertil ålder?
– Bökigt tror jag inte är rätt uttryck, men rent statistiskt vet de ju att kvinnliga anställda kommer att vara föräldralediga längre och att det som den här rapporten visar kan medföra ökade kostnader, exempelvis i form av vikariekostnader.
Brukar du ställa frågor om hur kollegor mår? Om du är kvinna är det troligare att du svarar ja på frågan enligt en Novus-undersökning som gjordes i april i samarbete med jämlikhetskonsulterna Make Equal.
Drygt var fjärde kvinna uppger att de själva har uppmärksammat kollegors mående minst en gång varje dag under senaste månaden. Motsvarande siffra för män är tio procent.
Ungefär lika många män som kvinnor uppger att de själva uppmärksammat kollegors mående minst en gång per månad.
Alva Karlsson, jämlikhetskonsult på Make Equal, betonar att den sociala arbetsmiljön är en viktig, men ofta osynlig del i trivseln på arbetsplatsen.
– Både män och kvinnor ställer frågor om kollegors mående, alltså frågor som är inte bara är: Tjena, läget? utan mer lyssnar in och tar till sig det kollegor säger.
Mer än dubbelt så många kvinnor som män upplever också att kvinnor i högre grad plockar bort andras koppar eller glas på kontoret. Enligt undersökningen är det också fyra gånger fler kvinnor som upplever att kvinnorna i högre grad tar ansvar för att ta anteckningar under möten.
Ett trevligt klimat gör att fler mår bra och vill stanna kvar. Men sällan får de som gör de små outtalade och osynliga uppgifterna cred, karriärutveckling eller lönepåslag för att de är sympatiska lagspelare som lyfter andra. Tvärtom kan det enligt studier påverka karriären negativt för individen, trots att arbetsplatsen gynnas.
– Det här är en fråga som vi märkt på arbetsplatser att det är lite extra svårt att ta på. Det går inte att skapa roterande scheman kring vem som sköter det sociala, men det är osynligt arbete, något som tar tid och påverkar arbetsmiljön, säger Alva Karlsson.
Vad får det här för effekter?
– Alla de osynliga arbetsuppgifterna är ingen stor grej var för sig, och nödvändigtvis inget som upplevs som jobbigt. Som att prata om helgen, det är inget man tänker på som en uppgift, men om samma personer också tar anteckningar och fixar fika blir det många timmar.
Ska kvinnor vara mindre sociala eller män mer?
– Det handlar inte om det, utan om att börja synliggöra och ge cred till de som gör det här arbetet och hur vi är som personer. Vissa har lättare att ta socialt ansvar vilket är viktigt för arbetsplatsen. Är man inte så bra på det kanske man kan göra något annat extra.
Hur creddar man de där som är skickliga i det sociala?
– Prata om att du uppskattar att personen frågar hur du mår. Det kan kännas skönt att någon märker det. Det kan även komma upp som något positivt i medarbetarsamtal.
Blir man inte mindre produktiv av att sitta och prata?
– Det behöver inte ta särskilt lång tid, jag tror få sitter och tar socialt ansvar åtta timmar per dag. Men om det är samma personer som kanske också städar efter fikan, tar anteckningar och gör en sammanlagd insats som inte ger personen någon uppskattning blir det en ojämlik utmaning.
Förväntas det av kvinnor att de ska ta mer socialt ansvar?
– Ja, vi har sociala förväntningar på att kvinnor ska göra det. Om de inte gör det straffas de för att de inte stöttar och hjälper till. Men när män inte gör det så funderar man inte över det. Och om en man tar socialt ansvar anses det jättebra att han till exempel fixat fikat, säger Alva Karlsson.
Hur ska man kunna prata om osynligt arbete utan att män slår bakut?
– Det handlar inte om skuld, utan om att synliggöra saker som man inte alltid tänker på, utan tar för givet. Prata om det på arbetsplatsen. Har vi några osynliga arbetsuppgifter i gruppen som tenderar att landa i vissas knä? Nu finns ett handlingsutrymme. Vi kan skapa positiv skillnad för en mer jämlik arbetsplats.
Make Equals Osynligt-arbete-barometer i samarbete med Novus tar tempen på jämställdheten i svensk arbetsmiljö. Den senaste enkäten är gjord på 715 personer i åldrarna 20-65 år och ger en fingervisning om mäns och kvinnors upplevelse av socialt ansvarstagande.
”Osynligt arbete” på jobbet är uppgifter som:
• Hjälper företaget men som inte ingår i din arbetsbeskrivning eller i företagets/organisationens huvudsakliga uppdrag.
• Inte leder till några professionella fördelar för den som utför det.
• Ofta görs i skymundan.
• Inte kräver några särskilda specialkunskaper.
• Studier visar att kvinnor lägger 200 fler timmar än män per år på osynligt arbete, vilket kan påverka lön och karriär negativt.
Exempel kan vara brygga kaffe, föra mötesanteckningar, köpa fika, samordna presentinsamling - eller fråga hur kollegorna mår.
Källa: Lise Vesterlund, professor i nationalekonomi som forskar om ”non-promotable work” och har skrivit boken The No Club: Putting a Stop to Women’s Dead-End Work.
"Känslomässigt arbete"
Begreppet ”känslomässigt arbete” fick genomslag 2017 i en viral krönika av nordamerikanska journalisten Gemma Hartley som sedan skrev boken Så jävla trött - om kvinnors känslomässiga arbete.