Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Kvinnors ansvar för familjen förlänger sjukskrivning

Kvinnor som är sjukskrivna för stress förväntas ändå ofta ta ett större ansvar för hemmet än den manliga partnern. Det visar en ny studie.
Niklas Hallstedt Publicerad 9 mars 2021, kl 08:32
Fredrik Sandberg / TT
Sjukskrivna kvinnor upplever ett större krav att ta hand om hem och familj. Fredrik Sandberg / TT

Samhället är fortfarande långt ifrån jämställt om nu någon trodde det. Det visar sig inte minst i den studie som Gunnar Bergström, professor respektive forskare vid Högskolan i Gävle och Karolinska Institutet, gjort tillsammans med forskarna Lotta Nybergh vid Karolinska Institutet och Therese Hellman vid Uppsala Universitet.

I studien, som bygger på intervjuer med personer som är eller har varit sjukskrivna på grund av stressrelaterade symtom, ångest eller depression, undersöks vägen tillbaka till arbete och skillnader mellan kvinnor och män.

Det visar sig att kvinnor ofta upplever ett krav på att ta ett stort ansvar för familjen, hemmets skötsel och sköta de sociala kontakterna även under sin sjukskrivning. I vissa fall i ännu högre grad än tidigare, eftersom det kan uppfattas som hon har gott om tid när hon är sjukskriven.

–  Ja, någon kvinna sa exempelvis att hon kände sig som en samordnare där hemma. Det här är ett uttryck för de könsrollerna som finns. De sitter väldigt djupt och tas ofta för givet, säger Gunnar Bergström.

Männen i studien funderade i allmänhet inte så mycket över hemmets skötsel under sin sjukskrivning. Som familjeförsörjare kunde de däremot känna skam om deras sjukskrivningar ledde till ekonomiska problem.

Att ta ett ansvar för exempelvis hemmet under sin sjukskrivning behöver dock inte enbart vara dåligt. Det beror på var i sjukskrivningsfasen man befinner sig, liksom i vilken utsträckning det handlar om, menar Gunnar Bergström.

– Först kan det behövas återhämtning. Men därefter är det bra att komma igång igen, fysisk aktivitet kan vara en sak och att stegvis återta normala aktiviteter hemma och även att planera för en arbetsåtergång. Långa sjukskrivningar har också en negativ effekt på hälsa och välmående.

En stor skillnad mellan kvinnorna och männen i studien var hur de såg på sitt eget ansvar för att ha blivit sjuka.

– Kvinnorna, som oftare arbetade inom vårdyrken, hade svårt att skaka av sig de emotionella kraven som fanns i jobbet. De ifrågasatte sin förmåga att hantera det klientel som de tog hand om, säger Gunnar Bergström.

– Männen som ofta jobbade inom IT eller teknik riktade sina krav utåt i stället. De ansåg att det var organisationen och cheferna som var ansvariga för den situation som uppkommit.

Tips för kortare sjukskrivning

  • Se till att dela på hemarbetet och ansvaret för aktiviteter redan från början. Det är lättare att behålla något man redan har, än att börja leva ett jämställt liv när den ene blir sjuk.
  • Var observant på faserna i livet. Jämställdheten kan sättas på prov särskilt när barnen kommer. Det är också i åldern 30-49 år som sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa är som högst.
  • Ta upp och diskutera problemet med din partner. Det ger en inblick i problematiken och ger förståelse för hur situationen hemma påverkar tillfrisknandet.

Källa: Gunnar Bergström

Gunnar Bergström

Jämställdhet

De ska säkra mensskydden

Alla trodde att det redan fanns. Men det saknas en standard som kvalitetssäkrar mensskydd som säljs handeln. Det ska svenska experter ändra på.
David Österberg Publicerad 13 februari 2023, kl 06:00
Gerda Mazi Larsson och Jenny Acaralp
Internationella standarder finns för nästan allt - men inte för mensskydd. Något som Gerda Mazi Larsson och Jenny Acaralp jobbar för att ändra på. Peter Knutson

 

Det finns över 22 000 globala standarder. Bakom dem står den internationella organisationen ISO*, som har 165 medlemsländer. ISO har standarder för allt från pappersformat och skostorlekar till laboratorier och varningsskyltar. Men för mensskydd finns ingen.

– Det är lite märkligt eftersom det är produkter som riktar sig till hälften av världens befolkning. För många andra kroppsnära produkter – blöjor, inkontinensskydd och sexleksaker – finns ISO-standarder, säger Gerda Mazi Larsson.

Under många år var hon vd på det filantropiska investmentbolaget The Case for Her, som investerar i menstruell hälsa, sexuell hälsa och njutning samt säkra aborter. Nu är hon ordförande för den internationella kommitté som ska ta fram en standard för mensskydd.

Till sin hjälp har hon bland andra Jenny Acaralp. Hon är projektledare på Svenska institutet för standarder, SIS.

– Gerda sitter på sakkunskapen. Jag har kunskapen kring att skriva standarder, känna till regelverk, se till att olika parter är representerade, planera möten och resor och göra budgetprognoser, säger hon.

"Mens är ett tabubelagt ämne"

I projektet deltar experter, branschföreträdare, forskare, organisationer och ISO-personal från 36 länder. Tillsammans har de omkring tre år på sig att enas om en internationell standard för mensskydd.

– Det är en utmaning att leda möten med så många människor från så många olika länder. Det är viktigt att alla känner sig delaktiga och får komma till tals. Vårt första möte var digitalt och efteråt fick alla deltagare svara på en enkät om hur jag hade skött mig. Det var lite nervöst med den typen av direktfeedback, men det verkar som att jag klarade det, säger Gerda Mazi Larsson.

Varför finns det inte redan en standard för mensskydd?

– En förklaring är att alla har förutsatt att standarden redan fanns. Menstruation är dessutom en kvinnofråga och ett tabubelagt ämne som vi inte pratar om så mycket.

Kan dagens produkter vara hälsofarliga?

– Det behöver de inte vara. Men en standard kommer att öka kunskapen om och kvaliteten på mensskydd. Den som använder tamponger vid varje menstruation har haft en tampong i kroppen mellan sex och åtta år när menstruationen upphör vid klimakteriet. I kroppens mest absorberande organ. Då ska det finnas bevis för att det inte är skadligt. En standard ökar också konsumentmakten, eftersom den gör det lättare att jämföra produkter, säger Gerda Mazi Larsson.

Lättare att importera mensskydd

Branschen kan också dra nytta av en standard. Om en produkt är ISO-certifierad underlättar det import och export. Och företag som utvecklar nya mensskyddsprodukter har lättare att förstå vilka krav som gäller.

– Det är dock inte ett lagkrav att följa en ISO-standard. Det är frivilligt att använda standarder och det är frivilligt att delta. Men det finns flera fördelar med att använda en internationell standard och därför väljer de flesta att göra det, säger Jenny Acaralp.

*ISO står för International organization for standardization.