Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Kvinnor i mansdominerade yrken ökar

Könssegregeringen på den svenska arbetsmarknaden minskar och det är den högre utbildningen som ger kvinnor inträdesbiljett till de tidigare mansdominerade yrkena. Det visar en ny rapport, som samtidigt avlivar myten om att kvinnor skulle söka sig till "mammavänliga" arbetsplatser.
Lina Björk Publicerad
Öijnard Thomas Winje/TT
Programmering och andra datatekniska yrken är fortfarande en mansdominerad bransch - där ojämlikheten dock minskar något. Öijnard Thomas Winje/TT

De skandinaviska länderna har inte längre Europas mest segregerade arbetsmarknader. I Sverige ökar andelen kvinnor i mansdominerade yrken och minskar i de mest kvinnodominerade. Dessutom blir kvinnorna allt fler på de ledande posterna. Det visar en ny rapport från Delegationen för jämställdhet i arbetslivet.

De bästa jobben tycks även finnas i de könsblandade yrkena. Här finns bättre arbetsmiljö, lägre sjuktal, högre lön och flexibla arbetstider.

Rapporten avlivar även myten om att kvinnor skulle söka sig till ”mammavänliga jobb”, som då skulle vara traditionella kvinnoyrken. Störst möjlighet att förena familjeliv med jobb finns i de könsmixade yrkena.

Att jämställdheten ökar inom arbetslivet är kanske inte så konstigt. Intresset för att göra bra rekryteringar har gjort att företag jobbat mycket med jämställdhetsprojekt för att göra bra rekryteringar och få in ett genustänk i organisationen.

Men utvecklingen går inte framåt på alla fronter. På vissa områden i arbetslivet finns fortfarande många helt enkönade jobb och arbetsplatser. Det vill säga yrken och organisationer där det enbart jobbar män eller kvinnor. Eller där män och kvinnor har tydligt könsuppdelade arbetsuppgifter och positioner, med olika arbetsmiljöer och villkor. 

Det får naturligtvis konsekvenser inte minst för den arbetsrelaterade ohälsan. Kvinnor drabbas oftare än män av förslitningsskador eftersom de har de mest repetitiva arbetsuppgifterna.  Kvinnor drabbas också i större utsträckning av negativ stress och psykisk ohälsa än män, vilket förklaras av att de oftare jobbar i branscher och yrken med hög psykisk och känslomässig belastning och med liten möjlighet till kontroll över det egna arbetet.

Läs hela rapporten

Här finns hela rapporten, SOU 2014:30
Jämställt arbete - Organisatoriska ramar och villkor i arbetslivet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.