Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Kollektivavtalen är jämställda

Krav på saklighet i lönesättningen gäller i de flesta kollektivavtal. Riktlinjerna i de centrala avtalen blir allt viktigare i takt med att en större del av avtalens innehåll bestäms på lokal nivå. Det visar Medlingsinstitutets granskning av kollektivavtalen ur jämställdhetssynpunkt.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Om lönebildningen sker centralt eller lokalt påverkar inte löneskillnaden mellan kvinnor och män. Colourbox

Även om kravet på sakligheten är genomgående i kollektivavtalen, skiljer de sig åt när det gäller regler kring lönekartläggning, kompetensutveckling, villkor för föräldralediga samt målsättningar om heltid eller sysselsättningsgrad.

Det framkommer i Medlingsinstitutets rapport ”Lönebildning och jämställdhet”, där man också har tittat på om valet av avtalskonstruktion, till exempel om lönebildning sker lokalt eller centralt, påverkar löneskillnaden mellan kvinnor och män. Resultatet visar att det är större skillnader inom olika avtalskonstruktioner än mellan dem.

– Att utfallet blir så lika trots en ökad grad av lokal lönebildning tyder på att industrinormen har haft ett starkt genomslag, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Claes Stråth i ett pressmeddelande.

Om rapporten

”Lönebildning och jämställdhet” är resultatet av tre uppdrag för Medlingsinstitutet år 2015.

  • Att granska kollektivavtalen ur jämställdhetssynpunkt.
  • Att studera relativlöneförändringar mellan 2008 och 2013.
  • Att granska om valet av avtalskonstruktion påverkar löneskillnaden mellan män och kvinnor.

Lönebildning och jämställdhet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.