Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Ingen facklig sorg för vårdnadsbidraget

Den första februari 2016 försvinner kommunernas möjlighet att betala ut vårdnadsbidrag. Detta enligt en proposition från regeringen som presenterades i går. "Positivt”, tycker både Unionen och TCO.
Anton Andersson Publicerad 11 september 2015, kl 14:27
Hasse Holmberg/TT
Hasse Holmberg/TT

Sedan vårdnadsbidraget infördes 2008 har det varit möjligt för en av föräldrarna att vara hemma och vårda sitt barn mellan åldrarna ett till tre år. Systemet infördes i cirka 100 kommuner, där det enda kravet var att barnet inte på heltid skulle delta i någon offentligt finansierad förskoleverksamhet.

Kritikerna, däribland den dåvarande oppositionen, menade att reformen cementerar en ordning där män förvärvsarbetar och kvinnor är hemma med barnen. Förespråkarna, med Kristdemokraterna i spetsen, har istället ansett att det perspektivet varit fel – att reformen primärt är en satsning på barnen och att den inte ska ses som en jämställdhetsfråga.

TCO har flera gånger kritiserat bidraget och välkomnar nu regeringens besked om dess avskaffande. Att vårdnadsbidraget uteslutande skulle gynna barnen köper inte Ulrika Hagström, jämställdhetspolitisk utredare på TCO.

– Vi ser att det är en fördel för barnen att gå på förskolan. Man får bättre förutsättningar att klara sig i skolan samt att utveckla språket. Det gäller både för svenskfödda barn och barn som flyttat till Sverige. Sen är det inte alls säkert att man använder bidraget för att man har gjort bedömningen att det är det bästa för barnet. Det kan vara andra orsaker bakom, säger Ulrika Hagström.

Att TCO velat avskaffa vårdnadsbidraget, trots att merparten av de som utnyttjat det är knappast kan sägas tillgöra TCO:s kärngrupper, handlar om jämställdhetsfrågan i en vidare mening säger Ulrika Hagström.

– Det går helt emot vår linje i familjepolitiken som innebär att vi vill gynna kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Vårdnadsbidraget spär på arbetsgivares uppfattning om kvinnlig arbetskraft som potentiellt frånvarande. Sett i det ljuset är det definitivt en fråga även för tjänstemän.

Inte heller på Unionen sörjer man att vårdnadsbidraget nu försvinner.

– Det är bra för jämställdheten att det avskaffas. Föräldrar hade redan innan en rimlig möjlighet att vara hemma med sina barn. Enligt vår avvägning är jämställdhetsperspektivet viktigare, säger Peter Tai Christensen, jämställdhetsansvarig på Unionen.

Enligt SCB hade cirka 7 100 svenska föräldrar vårdnadsbidrag 2013. Över 90 procent av dem var kvinnor.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström