Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Ingen facklig sorg för vårdnadsbidraget

Den första februari 2016 försvinner kommunernas möjlighet att betala ut vårdnadsbidrag. Detta enligt en proposition från regeringen som presenterades i går. "Positivt”, tycker både Unionen och TCO.
Anton Andersson Publicerad
Hasse Holmberg/TT
Hasse Holmberg/TT

Sedan vårdnadsbidraget infördes 2008 har det varit möjligt för en av föräldrarna att vara hemma och vårda sitt barn mellan åldrarna ett till tre år. Systemet infördes i cirka 100 kommuner, där det enda kravet var att barnet inte på heltid skulle delta i någon offentligt finansierad förskoleverksamhet.

Kritikerna, däribland den dåvarande oppositionen, menade att reformen cementerar en ordning där män förvärvsarbetar och kvinnor är hemma med barnen. Förespråkarna, med Kristdemokraterna i spetsen, har istället ansett att det perspektivet varit fel – att reformen primärt är en satsning på barnen och att den inte ska ses som en jämställdhetsfråga.

TCO har flera gånger kritiserat bidraget och välkomnar nu regeringens besked om dess avskaffande. Att vårdnadsbidraget uteslutande skulle gynna barnen köper inte Ulrika Hagström, jämställdhetspolitisk utredare på TCO.

– Vi ser att det är en fördel för barnen att gå på förskolan. Man får bättre förutsättningar att klara sig i skolan samt att utveckla språket. Det gäller både för svenskfödda barn och barn som flyttat till Sverige. Sen är det inte alls säkert att man använder bidraget för att man har gjort bedömningen att det är det bästa för barnet. Det kan vara andra orsaker bakom, säger Ulrika Hagström.

Att TCO velat avskaffa vårdnadsbidraget, trots att merparten av de som utnyttjat det är knappast kan sägas tillgöra TCO:s kärngrupper, handlar om jämställdhetsfrågan i en vidare mening säger Ulrika Hagström.

– Det går helt emot vår linje i familjepolitiken som innebär att vi vill gynna kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Vårdnadsbidraget spär på arbetsgivares uppfattning om kvinnlig arbetskraft som potentiellt frånvarande. Sett i det ljuset är det definitivt en fråga även för tjänstemän.

Inte heller på Unionen sörjer man att vårdnadsbidraget nu försvinner.

– Det är bra för jämställdheten att det avskaffas. Föräldrar hade redan innan en rimlig möjlighet att vara hemma med sina barn. Enligt vår avvägning är jämställdhetsperspektivet viktigare, säger Peter Tai Christensen, jämställdhetsansvarig på Unionen.

Enligt SCB hade cirka 7 100 svenska föräldrar vårdnadsbidrag 2013. Över 90 procent av dem var kvinnor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.