Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Företagen gillar föräldrar

De flesta företagen har en positiv inställning till anställda som vill vara hemma när de fått barn. Två av fem ser till och med föräldraledighet som en merit vid anställning. Det framgår av en ny studie från Försäkringskassan.
Lina Björk Publicerad

1974 tog en procent av alla pappor ut föräldraledighet under barnets första två år. I dag är siffran 25 procent. Med den takten kommer det att ta ungefär 40 år till innan fördelningen mellan dagar i försäkringen blir något så när jämlik. Under våren har Försäkringskassan gjort en attitydundersökning bland företagen för att kartlägga arbetsgivares inställning till att värdera, underlätta och bevilja föräldraledighet för sina anställda. Resultatet, som presenterades i Almedalen under onsdagen visar att majoriteten av arbetsgivarna har en positiv syn på anställda som vill vara hemma med sina barn. Två av fem företag ser det till och med som en merit.
 

- Det råder inga större skillnader mellan branscher, däremot kan vi se att större företag i högre utsträckning än mindre, har en positiv syn. Siffran är också högre i kommunala, landstingsägda, och statliga verksamheter jämfört med privata företag, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan.

Vem bär ansvaret att säkerställa att uttaget av föräldradagar blir jämställt? Utan konkurrens ansåg 80 procent av företagen att det ligger på föräldrarna. På andra plats kom politikerna och tredje arbetsgivarna.

- Även här utmärker sig de större arbetsgivarna och menar att de kan ta ett större ansvar för att uttaget blir mer jämställt.

Av alla företag ansåg dock 11 procent att föräldraledighet förknippas med något problematiskt. Som skäl anger man att det är svårt att hitta ersättare, det blir en högre arbetsbelastning för dem som är kvar och att ledigheten skulle utnyttjas för att få längre semester.

- Siffran är högst inom byggbranschen och lägst inom tjänstesektorn. Där förknippas föräldraledighet istället med utveckling, mognad och en breddad kompetens, säger Niklas Löfgren.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.