
Nästan hälften av de privatanställda tjänstemännen tror att föräldraledighet eller någon av diskrimineringsgrunderna skulle leda till att deras företag missgynnar jobbsökande vid likvärdiga meriter, visar en undersökning från Unionen.
Personer med psykisk funktionsnedsättning anses löpa störst risk att diskrimineras. Därefter följer arbetssökande med kläder som kan upplevas ha en religiös koppling eller personer med en fysisk funktionsnedsättning.
Att detta är förbjudet enligt lag är uppenbarligen inte tillräckligt, konstaterar Marina Åman, Unionens andre vice förbundsordförande i ett pressmeddelande.
– Diskriminering sker ofta omedvetet. Därför vill Unionen att alla som deltar i arbetet med rekryteringar erbjuds utbildning i metoder för kompetensbaserad rekrytering fri från diskriminering.
I fjol fick Diskrimineringsombudsmannen, DO, in drygt 130 anmälningar som gäller tjänstetillsättningar och rekryteringar.
Men hur stort problemet verkligen är, är svårt att utläsa av detta. Sannolikt finns det ett mörkertal, det vill säga fall av möjlig diskriminering som inte anmäls. Dessutom visar siffran bara antalet anmälningar, inte fall av faktisk diskriminering, påpekar Clas Lundstedt, pressansvarig på DO.
– Det är ju inte heller ovanligt att det vid en utredning visar sig vara en ord-mot-ordsituation där den som anmält har uppfattat att en avbruten rekrytering är ett missgynnande som har samband med en diskrimineringsgrund, men där arbetsgivaren har andra förklaringar till att rekryteringen avbrutits.
För den som ändå lyckas ta sig igenom nålsögat och få det efterlängtade jobbet är det inte heller så roligt visar det sig. En av fem privatanställda tjänstemän upplever att de har diskriminerats eller trakasserats på jobbet det senaste året, visar undersökningen.
Vanligast är att den upplevda diskrimineringen har samband med kön eller ålder. Kvinnor under 30 eller över 50 är mest utsatta.
Hittills i år har Unionens rådgivning fått in 358 diskrimineringsärenden. Under samma tid har DO fått 1 851 anmälningar.