Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Diskriminering hindrar kvinnors företagande

Endast en av tre företagare i Sverige är kvinnor. Outtalad diskriminering är en förklaring, enligt en ny rapport. Samtidigt visar statistik från Trygghetsrådet att allt fler kvinnor startar eget.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Aleksandr/Colourbox
Bara en tredjedel av Sveriges företagare är kvinnor. Aleksandr/Colourbox

En tredjedel av Sveriges 369 000 företagare är kvinnor, enligt den ideella organisationen Ownershift, som arbetar för att öka det kvinnliga ägandet i alltifrån bolag till mark och skog.

I en färsk rapport redovisar organisationen varför färre kvinnor än män driver företag. Ett hinder är att män fortfarande tjänar mer än kvinnor.

– Lönegapet bidrar till att kvinnor och män inte har lika stora möjligheter att investera. Många vill nog inte bli företagare förrän de har tillräckligt med kapital i ryggen, säger Emma Heikensten, doktor i nationalekonomi, som har lett forskningsarbetet.

Det förekommer även outtalad diskriminering som hindrar kvinnor från att starta företag.

– Våra hjärnor är lata, vi utgår ifrån den värld som vi lever i. En riskkapitalist som har sett manliga entreprenörer som har lyckats väl väljer, utan att tänka efter, att investera i ett bolag som drivs av en man.

Fler kvinnor än män har också, enligt rapporten, en bristande tilltro till sin egen förmåga vilket gör att de avstår från att starta företag.

– Det är ofta relaterat till att kvinnor som frångår normen – visar framfötterna och förhandlar hårt – upplevs som aggressiva och straffas. De kan därför få en sämre avkastning än om de hade stått tillbaka, säger Emma Heikensten.

Om fler företag startades och drevs av kvinnor tror hon att såväl utbudet av varor och tjänster som samhället i stort skulle vara mer anpassat efter kvinnors behov.

– Det är genom ägande av ett bolag som man både får makt över bolaget och sin egen tid. Ägande är den ultimata makten. En stor del av samhällsutvecklingen drivs av den privata sektorn. Det innebär att kvinnor i dag har mycket mindre makt än män över samhällsutvecklingen, säger Emma Heikensten.

För att urval ska göras utifrån individers faktiska kompetens, och inte vara baserat på igenkänning eller huruvida till exempel en investerare gillar personen eller inte, föreslår organisationen mer strukturerade urvalsprocesser. Det skulle till exempel kunna handla om att samma frågor ställs till alla personer som en riskkapitalist är intresserad av att stödja med kapital. Det skulle också kunna ske genom tester i stället för intervjuer.

Färsk statistik från omställningsorganisationen Trygghetsrådet (TRR) visar också att fler män som blir uppsagda på grund av arbetsbrist startar eget än kvinnor som är i samma situation. Men kvinnorna knappar in på männen. Jämfört med 1980, när TRR började ta fram statistiken, har andelen uppsagda kvinnor som startar företag ökat markant – från 21 procent till 41 procent 2019.

– Det känns som en naturlig utveckling. Under samma tidsperiod har lönegapet minskat från cirka 30 till 11 procent. Vi vill se att en majoritet av kvinnorna har makten över en majoritet av sina beslut innan vi dör. Ska det ske måste utvecklingen gå mycket snabbare än i dag, säger Emma Heikensten.

Erica Sundberg är regionchef för TRR Stockholm. Hennes bild är att fler företag bland annat startas därför att det har blivit vanligare att de som söker stöd hos TRR, både kvinnor och män, har två parallella planer.

– Många vill i första hand ha en anställning, men de filar samtidigt på en företagsidé, ofta konsultverksamhet.

En förklaring är att konsultbranschen är bred och omfattar många verksamhetsområden.

– Vi ser att rörligheten på arbetsmarknaden ökar och att det har blivit vanligare med kortare uppdrag. Då passar det utmärkt att vara sin egen, säger Erica Sundberg.

Kvinnor och män startar ofta företag inom branscher där de tidigare har varit verksamma. Det gör att fler kvinnor startar företag med inriktning på friskvård, HR, hållbarhet, verksamhetsutveckling, coachning, rådgivning, design och formgivning, medan det är vanligare att män bildar konsultbolag inom bygg, el och IT.

Startar fler företag därför att de inte kan få ett jobb som de vill ha?
– Vi ser inget sådant mönster. Men många utforskar båda alternativen, säger Erica Sundberg.

Bild på Emma Heikensten: Johannes Helje

 

8 hinder för kvinnors företagande

  • Normer och stereotyper
  • Diskriminering på grund av könstillhörighet
  • Sociala nätverk och förebilder
  • Lönegap
  • Könssegregering på arbetsmarknaden
  • Finansiell läskunnighet och räknefärdighet
  • Bristande tilltro till sin egen förmåga
  • Beteende som påverkar ägande

Ownershift

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.