Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Bonus byts mot ny pappamånad

Regeringen ersätter moroten i föräldraförsäkringen med en piska. I stället för jämställdhetsbonus vill man införa en tredje pappamånad 2016. Förslaget kommer att finnas i regeringens första budget som offentliggörs på torsdag.
Johanna Rovira Publicerad
Hasse Holmberg
Vikta månader i föräldraförsäkringen är ett effektivt sätt att åstadkomma ett mer jämställt uttag av föräldradagarna, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll. Hasse Holmberg

Året efter att den tredje pappamånaden införs kommer den nuvarande jämställdhetbonusen att försvinna. Unionen har varit positiv till jämställdhetsbonusen och sett den som ett incitament för föräldrar att dela mer jämlikt på föräldraledigheten.

- Vi hade gärna sett att man fortsatt med morötter i stället för att ta till piskan, men utifrån ett jämställdhetsperspektiv kommer en tredje pappamånad med all sannolikhet innebära ett jämnare uttag och därmed minska risken för diskriminering av kvinnor, säger Peter Tai Christensen, utredare inom området likabehandling på Unionen.

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll menar att bytet av bonus mot pappamånad är styrt utifrån det man vet faktiskt fungerar.

- Vi har utvärderat jämställdhetbonusen och konstaterat att den inte leder till de effekter man önskat, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.

- Vikta månader i föräldraförsäkringen vet vi däremot av erfarenhet är ett effektivt sätt att åstadkomma ett mer jämställt uttag av föräldradagarna.  Vi är en regering som på alla områden kommer att prioritera jämställdhetsfrågor och det är roligt att få leverera en sådan här reform som något av det första man gör.

Enligt Annika Strandhäll är konsvekvensen av föräldraförsäkringen avgörande för jämlikheten i familjerna. Det är när man bildar familj löneskillnader uppstår och föräldrar börjar dela mindre rättvist på hemarbetet. Kvinnor vabbar mer vilket bidrar till den statistiska diskrimineringen, alltså diskriminering som beror på att arbetsgivare betraktar män och kvinnor som olika stora riskfaktorer när de rekryterar eller befordrar. Den statistiska diskrimineringen är ett stort problem, anser Unionens utredare Peter Tai Christensen.

- Vi ser hur inkomstskillnaden mellan kvinnor och män ökar ännu mer i åldersspannet 25-40 år. All forskning visar att den statistiska diskrimineringen minskar när uttaget blir jämlikare. Ett barnvänligt arbetsliv kräver en organisation som rymmer att anställda kan vara föräldralediga oavsett kön, säger Peter Tai Christensen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.