Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Andra män orsak till metoo

Bara fem procent av alla män har rannsakat sig själva och sitt beteende till fullo efter #metoo. Det visar en undersökning gjord av den feministiska organisationen MÄN.
Johanna Rovira Publicerad
Erik Simander/TT
"Som man kan man se att det finns problem, men vi har svårare att se vår egen del i problemet", säger Alán Ali, ordförande för organisationen MÄN. Erik Simander/TT

Trots att en majoritet av de drygt tusen män som tillfrågats i undersökningen anser att män gemensamt ska ta ett större ansvar för att motverka det som kvinnor vittnade om under #metoo-rörelsen – sexualiserat våld och trakasserier, är det bara fem procent som instämmer helt i påståendet att de rannsakat sitt eget beteende efter #metoo. Hälften erkänner att de inte har gjort någon självrannsakan alls.

Läs mer: Kvinnor i facket vittnar om sexuella trakasserier

– Som man kan man se att det finns problem, men vi har svårare att se vår egen del i problemet. Då måste vi ju erkänna att vi har fel och därmed visa sårbarhet och att vi inte är perfekta. Därför har många män svårt att se och erkänna att det finns ett patriarkat och att man är en del av det, säger Alán Ali, ordförande för organisationen MÄN, som bildades 1993, för att engagera män mot mäns våld mot kvinnor.

Närmare åtta av tio av de tillfrågade männen menar att #metoo generellt har varit positiv för jämställdheten i Sverige. Däremot är det bara närmare hälften som vittnar om att deras eget engagemang i jämställdhetsfrågorna ökat tack vare #metoo. Det är ändå fler än förra året, då #metoo-uppropet 2017 var ännu färskare i minnet. Endast 39 procent svarade i fjol att deras engagemang ökat efter uppropet.

Läs mer: Så har metoo påverkat Unionens jämställdhetsarbete

Organisationen MÄN efterlyser att fler män börjar agera för en positiv förändring och menar att det krävs långsiktiga satsningar parallellt med att finansieringen till kvinnojoursrörelsen ökar.

– Utan självreflektion är det långt till att bli en jämställd värld fri från våld, säger Alán Ali.

Läs mer: Roks chef vet allt om mäns våld mot kvinnor

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.