På nybörjarnivån går vi igenom några av de begrepp som används i stor utsträckning i dag och som man bör ha koll på om man alls ska ge sig ut och mingla med IT-folket.

På medelnivån finns begrepp som rör det många jobbar konkret med, om inte i dag så åtminstone i morgon. Här finns några heta affärsområden.

Och på den avancerade nivån siktar vi in oss på det för närvarande allra hetaste framtidsområdet – gränssnitten mellan människa och maskin. Här handlar det inte längre om några robotar som ska ta över uppgifter från människan, men att datorerna blir en del av oss, av allt.

NYBÖRJARNIVÅ:
1. Molnet, Cloud computing
En teknik som gör att olika IT-resurser kan erbjudas via Internet när, var och från vilken plattform som helst. IT-resurserna kan vara applikationer (t.ex. e-post), processorkraft eller lagringsutrymme, och molnet låter användarna använda resurserna utan att själva hantera infrastrukturen.

Vad ska jag säga?  Inget att prata om egentligen, försåvitt det inte handlar om integritet och dataskydd post-Snowden.

2. UX – User Experience
Inget nytt i sig, men ett område som får allt större vikt vid inköp, utveckling och implementering av IT-system. En UX-designer är alltså hetare än själva begreppet.

Vad ska jag säga? Inget. Bli en, anlita en eller håll tyst.

3. Unified communication - integrerad kommunikation
Beskriver en samlad hantering av elektroniska meddelanden som e-post, sms och röstmeddelanden. Med Unified communications-verktyg samordnas all kommunikation i ett användarvänligt gränssnitt som gör det lättare att kommunicera i flera kanaler.

Vad ska jag säga? Fråga efter omdömen.

4. BYOD - Bring Your Own Device
…står för trenden att anställda och konsulter tar med privat hårdvara till jobbet; den egna laptopen, plattan och mobilen. Trenden har delvis drivits av att konsumenter ofta har mer avancerad utrustning än företag.

Vad ska jag säga? Det senare kan man ju ironisera över. Hur kommer det sig att så många IT-inköpare har så dålig koll?

5. BYOB - Bring Your Own Behaviour
…är en utvidgning av begreppet BYOD, som mer syftar på hårdvaran. BYOB är inte helt etablerat på bred front än (till skillnad från homonymen Bring Your Own Bottle) men är en klar bubblare. Våra digitala verktyg, gränssnitt och olika webbtjänster påverkar hur vi jobbar och kommunicerar, och med BYOB tar man med sig sina individuella favoritverktyg. Till exempel olika mötes- och projekthanteringssystem, fildelningstjänster och RSS-flödesverktyg. Inte helt säkert att säkerhetsansvariga på IT uppskattar. Men lämpar sig utmärkt för en rörlig arbetsmarknad med flexibla anställningsförhållanden.

Vad ska jag säga? Tala om respekten för dina kompetenta medarbetare som ju ändå förväntas ta med sig jobbet hem. Varför inte låta dem välja verktyg själva?

6. Big data
Redan en klassiker, men som envist håller sig kvar i hetluften, eftersom så få lyckats få grepp om hur man ska processa den stora datan på ett effektivt sätt. Genom digitaliseringen av våra yrkesliv och privatliv registreras enorma mängder data, som kan analyseras och bearbetas för att ge insikter om oss användare och våra beteenden. Begreppet i sig imponerar inte längre.

Vad ska jag säga? Fråga efter de smartaste personaliseringsapplikationerna.

EXTRA: Google och Facebook är två av få företag som redan från start förmått ta den stora mängden data i bruk. (Själva affärsidén ju.) Ofta vet sökmotorn vad du söker efter redan innan du skrivit klart orden i sökfältet. Snart innan du hunnit tänka tanken. En rolig big-data-lek är att gissa vilka annonser Google Facebook kommer att visa i ditt flöde när du använder olika begrepp i chatten med kollegan. Testa!

MEDELNIVÅ:

1. M2M - maskin mot maskin
Kommunikation mellan maskiner, apparater och datorer via internet eller andra datanät. Vanligtvis är syftet att styra och övervaka processer per automatik eller på distans. Exempel: GPS-system som anpassar sig till förändrade trafikförhållanden och föreslår alternativa färdvägar, elprisavläsare som drar igång tvättmaskinen när elpriset är som lägst, eller kommunikation mellan olika maskiner i en högteknologisk industri.

Vad ska jag säga? Spåna på vilka MTM-nätverk du skulle vilja hacka!

2. Internet of Things 
Sakernas internet kallas utvecklingen med föremål som är uppkopplade och kommunicerar mot webben, som elmätare, arbetsverktyg och köksmaskiner man kan styra på distans. Här ingår även ”wearables”, se mer nedan. Jättehett i konsumentled.

Vad ska jag säga? Rufsa till håret, gnugga ögonen och säg att du funderar på att koppla upp din bebis till ditt smarta kök och din smarta blöjbytare. (Jo, det är nästan möjligt, till exempel med en Mimo Baby Monitor, en bomullsbody för bebisar med tvättsäkra sensorer, utvecklad på MIT.)

EXTRA: M2M och Internet of Things öppnar en ny marknad för hackare: att hacka sig in i kommunikationsnätverk mellan maskiner ger helt nya ingångar i företags verksamheter. En av världens mest kända datormaskar, Stuxnet, var kodad för att attackera programvaran Siemens Step7 för Windows, men drabbade nästan enbart användare i Iran och lyckades även ta sig in och förstöra en femtedel av Irans urananriknings-anläggningar genom att få centrifugerna att snurra okontrollerat fast de på mätstationerna såg ut att fungera normalt. Stuxnet använde kommunikationen mellan olika maskiner (M2M). Det spekuleras i att USA och Israel låg bakom attacken. Stuxnet upptäcktes 2010.

3. Wearables , Wearable User Interfaces
Den lilla datorn du har på armen när du joggar mäter dina steg, din puls, visar dig hur långt du sprungit och ritar in ditt löpspår som krumelurer på din digitala karta. Det är vanligt. Men ”wearables” är ett område som utvecklas fort. Även för arbetslivet. Förespråkarna menar att de uppkopplade, bärbara manickerna som snart mäter allt från blodtryck till psykisk prestationsförmåga kommer att både förlänga och förgylla våra liv. Men det beror nog på vem som blir herre över datan.

Vad ska jag säga? Skrocka lite över jänkarnas sjukförsäkringssystem och hur arbetsgivare använder wearables för att optimera kostnadseffektiva försäkringslösningar för de anställda.

4. Gamification – spelifiering
Att använda spelutveckling, speltänk och –teknik prövas för närvarande på många områden. Bland annat för att förbättra datakvalitet, öka IT-användarnas engagemang och underlätta lärande genom att utnyttja människors lust att tävla, prestera, leka och nå tydliga avslut.

Vad ska jag säga? Prata om det svenska spelundret. Eller varför inte spåna lite kring streamingtjänsten Twitch (som möjliggör för andra att titta på när du spelar datorspel) och hur det kunde användas vid implementeringen av ert nya processhanteringssystem?

EXTRA: Svenska PewDiePie, 26-åriga Felix Kjellberg från Göteborg, är en av de mest kända spel-streamarna i världen. Han startade sin Twitch-kanal på Youtube 2009 och hade i april 2014 över 26 miljoner följare - som tittar och lyssnar på när han spelar olika krigs- och skräckspel. Många av klippen är montage där händelser i spelandet överdrivs med hjälp av olika bildeffekter, i andra klipp är det Felix kommentarer och plötsliga utrop som ger extra dramatik. PewDiePies kanal är Youtubes enskilt största, och det är skräckspelen som är populärast.


AVANCERAD NIVÅ

1. Holografisk display
En skiktad bildskärm som visar rörliga bilder i 3D. Två eller fler filmer projiceras på de olika skikten i glaset, som fångar upp och reflekterar ljuset med hjälp av mikrolinser, vilket gör att bilderna synes flyta i en tredimensionell rymd.

Vad ska jag säga? Berätta om hur du som liten försökte få skolans overhead-projektor att visa ett hologram av Sitting Bull framför fröken, eller fundera högt över hur Platons grottallegori relaterar till teorin om universum som ett hologram, beroende på nördfaktorn i sällskapet.

EXTRA: Forskare vid University of Texas i USA utvecklade den första holografiska bildskärmen 2005. Fem år senare hade kollegor vid University of Arizona lyckats utveckla en holografisk bildskärm för rörlig bild och tre år senare hävdade en forskare vid MIT att vi inom tio år kommer att ha tv-skärmar med holografisk display till samma pris som dagens tvådimensionella. En typisk holografisk display användes i filmen Minority Report, från 2002, där Tom Cruise jagade blivande brottslingar med hjälp av medium.

2. Affective computing
Ämnet och utvecklingen av IT-system som känner igen, tolkar, processar och simulerar mänskliga känslouttryck i tal, ansiktsuttryck etcetera. Affective computing kräver stora databaser och komplexa algoritmer och syftar bland annat till att underlätta kommunikationen mellan människor och maskiner (HCI, Human-Computer Interaction) och för att driva utvecklingen av lärande maskiner, en slags artificiell intelligens (AI) alltså.

Vad ska jag säga? Att du hoppas på att snart börja förstå din tonåring.

3. Quantified Self
När dina uppkopplade, bärbara manicker (wearables) mäter allt registreras mängder av medveten och omedveten data om dig, vilken samlas i begreppet quantified self, eller ditt mätbara jag. Möjliggör så kallad ”lifelogging” på mikroskopisk nivå. Rörelsen Quantified self etablerades av tidningen Wireds redaktörer Gary Wolf och Kevin Kelly redan 2007. Men fortfarande så hett!

Vad ska jag säga? Äntligen, livet i ett excel-dokument!

EXTRA: Förbered dig genom att se Gary Wolfs entusiastiska TED-talk i ämnet, här.

4. Quantified Other
Om ditt syfte inte är att mäta dig själv, utan att mäta din familj, dina kollegor, dina kunder, dina anställda…till exempel med en iBeacon som den nya tidens stämpelklocka, som ser exakt var dina medarbetare befinner sig och huruvida de jobbar eller fikar.

Vad ska jag säga? Berätta om när du för första gången läste Aldous Huxleys klassiker Du sköna nya värld och kände dig upprymd.

5. Quantified World
Ett lite mindre känt begrepp med ungefär samma innebörd som quantified self/other men i större skala. Än så länge mer ett teoretiskt forskningsområde än ett konkret affärsområde. Har potential för att bevaka klimatförändringar, jordbävningar och hela ekosystem.

Vad ska jag säga? Prata om solreflektorer och andra geoingenjörskonster. Kan vi rädda världen? Och gå vidare till nästa:

6. Smart dust - smart damm
Smart dust består av mikroelektromekaniska system, så kallade MEMS. Begreppet uppfanns av Kristofer Pister, en visionär IT-forskare vid Berkley University i Kalifornien, redan på 1990-talet. Nu håller det på att bli verklighet.  Mycket små datorer, eller sensorer, inte större än riskorn (de som för närvarande utvecklas på Berkley håller ett omfång på en kubikmillimeter), och kan monteras, opereras in eller spridas över nästan vad som helst och mäta all aktivitet, all förändring, överallt. De drivs av pyttesmå batterier och/eller solceller. En viktig faktor är antalet sensorer – talar man om smart dust handlar det om miljoner, miljarder små sensorer som skulle spridas över ett område, eller över hela världen för den delen, och med trådlös uppkoppling skapa ett mer bokstavligt world wide web. Visionärerna talar i dag om uppkopplade smart dust-sensor så små att de skulle kunna vara luftburna, eller injiceras i ditt blodomlopp.

Vad ska jag säga? Wow.

EXTRA: Vill du veta mer? Här finns Kristofer Pisters forskningsrapport om Smart dust. Läs in den och imponera på vem som helst.