Hoppa till huvudinnehåll
Internationellt

Strejkrätten under hot

Arbetsgivarsidan inom ILO ifrågasätter rätten att strejka. Något som äventyrar hela den internationella arbetsrätten enligt fackliga företrädare.
– En politisk tvist klädd i juridik, sa Lise Donovan, jurist på TCO, under ett seminarium ordnat av LO-TCO Biståndsnämnd.
Linnea Andersson Publicerad
Victor R Caviano/AP/TT
Kravallpolis vid sidan av ett demonstrationståg i samband med en facklig strejk för högre löner och fler jobb, i Buenos Aires, Argentina, 27 augusti 2014. Victor R Caviano/AP/TT

I många delar av världen har arbetstagarna ingen rätt att gå ut i strejk vid en eventuell konflikt med arbetsgivaren. I Sverige är strejk inte heller en lagstadgad rätt, men regleras däremot i kollektivavtal. Majoriteten av världens länder, även de utan nationell strejkrätt, är dock medlemmar i FN-organet för arbetslivsfrågor, ILO (International Labour Organization).

ILO har ett hundratal konventioner som medlemsländerna i mer eller mindre hög grad har bundit sig till. Ett krav för medlemskapet är dock att landet skriver under på de åtta kärnkonventionerna. Bland dem ingår konventionen om att organisera sig fackligt, där de flesta länder i världen räknar in strejkrätten.

Att rätten att strejka räknas in i den konventionen har sällan, om någonsin, varit ifrågasatt. Förrän nu. Under de tre senaste ILO-konferenser har arbetsgivarsidan gjort invändningar mot strejkrätten.

Vid konferensen 2012 vägrade arbetsgivarsidan för första gången i ILO:s historia att medverka i den årliga granskningen av hur medlemsländerna lever upp till de ILO-konventioner som de gått med på att följa. Och under årets konferens vägrade man i flera fall gå med på att ILO skulle agera mot de länder som brutit mot strejkrätten, till exempel mot Ghana och Colombia. Till årets konferens hade arbetsgivarsidan dessutom förberett sig genom att slipa sina argument och kallat in advokater.

- Då havererade allt, förhandlingarna tog bara stopp, sa Lise Donovan, jurist på TCO, som var med under sommarens konferens.

- Det är en politisk tvist klädd i juridik.

Lise Donovan tror att en bidragande orsak kan vara det politiska läget i Europa sedan 1990 med Östeuropas fall samt en globalisering där allt fler länder förväntas komma överens om och gå med på ILO-konventionernas ställning. En annan händelse som ligger närmre i tid är det så kallade Laval-målet som 2010 utmynnade i en svårlöst konflikt mellan ILO-rätt och EU-rätt där den slutliga domen begränsade strejkrätten.

Som svar på arbetsgivarsidans invändningar släppte världsfacket Ituc nyligen en rapport som visar att strejkrätten skyddas av internationell arbetsrätt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Internationellt

Spanien slopar karens vid svåra klimakteriebesvär

Kvinnor i Spanien som lider av svåra klimakteriebesvär kan inom kort få ersättning från första sjukdagen. De har sedan tidigare rätt att sjukskriva sig utan karensavdrag vid svår mensvärk.
Johanna Rovira Publicerad 13 november 2026, kl 06:00
kvinna som kämpar med klimakteriet
Svåra klimakteriebesvär kan snart ge anställda i Spanien rätt till ersättning redan från första sjukdagen. Foto: Colourbox

Från och med december kommer kvinnor i Spanien som lider av svåra klimakteriebesvär ha rätt att vara sjukskrivna utan att drabbas av samma löneavdrag som vid annan sjukdom, skriver bland annat den spanska tidningen Público.  

Arbetsgivaren betalar full lön första frånvarodagen och från andra dagen får den anställda sjukersättning och slipper således den vanliga karenstiden i Spanien på tre arbetsdagar. 

Krävs svåra klimakteriebesvär

Men vanliga värmevallningar, trötthet och hjärndimma räcker inte för att få ta del av del av förmånen. För att kunna nyttja den nya rättigheten krävs att den anställda har ett dokumenterat medicinskt tillstånd kopplat till klimakteriet. Tillståndet måste vara så allvarlig att det begränsar arbetsförmågan. 

Svåra sömnstörningar, extrem trötthet, kronisk smärta och betydande kognitiv nedsättning samt humörförändringar som påverkar avsevärt räknas till de symtom som kan ge ersättning.

Svår mensvärk ger också ersättning

Sedan tre år tillbaka kan kvinnor i Spanien som sjukskrivs för svåra menstruationsbesvär som orsakas av en diagnostiserad sjukdom också få ersättning redan från första dagen. 

Karenstiden i Spanien är enligt lag tre dagar, men vissa kollektivavtal och vissa arbetsgivare kan ha mer generösa villkor kring sjukersättning. 

Så mycket ersättning får den sjukskrivna

Dag 1: 100 procent lön betalas av arbetsgivaren.

Dag 2 -20: 60 procent av sjukpenninggrundad inkomst betalas av spanska försäkringskassan Seguridad Social.

Dag 21 och framåt: 75 procent betalas av Seguridad Social. 

För andra sjukdomar gäller 60 procent från dag tre, 75 procent från dag 21.