Hoppa till huvudinnehåll
Internationellt

Strejkrätten under hot

Arbetsgivarsidan inom ILO ifrågasätter rätten att strejka. Något som äventyrar hela den internationella arbetsrätten enligt fackliga företrädare.
– En politisk tvist klädd i juridik, sa Lise Donovan, jurist på TCO, under ett seminarium ordnat av LO-TCO Biståndsnämnd.
Linnea Andersson Publicerad 1 september 2014, kl 11:01
Victor R Caviano/AP/TT
Kravallpolis vid sidan av ett demonstrationståg i samband med en facklig strejk för högre löner och fler jobb, i Buenos Aires, Argentina, 27 augusti 2014. Victor R Caviano/AP/TT

I många delar av världen har arbetstagarna ingen rätt att gå ut i strejk vid en eventuell konflikt med arbetsgivaren. I Sverige är strejk inte heller en lagstadgad rätt, men regleras däremot i kollektivavtal. Majoriteten av världens länder, även de utan nationell strejkrätt, är dock medlemmar i FN-organet för arbetslivsfrågor, ILO (International Labour Organization).

ILO har ett hundratal konventioner som medlemsländerna i mer eller mindre hög grad har bundit sig till. Ett krav för medlemskapet är dock att landet skriver under på de åtta kärnkonventionerna. Bland dem ingår konventionen om att organisera sig fackligt, där de flesta länder i världen räknar in strejkrätten.

Att rätten att strejka räknas in i den konventionen har sällan, om någonsin, varit ifrågasatt. Förrän nu. Under de tre senaste ILO-konferenser har arbetsgivarsidan gjort invändningar mot strejkrätten.

Vid konferensen 2012 vägrade arbetsgivarsidan för första gången i ILO:s historia att medverka i den årliga granskningen av hur medlemsländerna lever upp till de ILO-konventioner som de gått med på att följa. Och under årets konferens vägrade man i flera fall gå med på att ILO skulle agera mot de länder som brutit mot strejkrätten, till exempel mot Ghana och Colombia. Till årets konferens hade arbetsgivarsidan dessutom förberett sig genom att slipa sina argument och kallat in advokater.

- Då havererade allt, förhandlingarna tog bara stopp, sa Lise Donovan, jurist på TCO, som var med under sommarens konferens.

- Det är en politisk tvist klädd i juridik.

Lise Donovan tror att en bidragande orsak kan vara det politiska läget i Europa sedan 1990 med Östeuropas fall samt en globalisering där allt fler länder förväntas komma överens om och gå med på ILO-konventionernas ställning. En annan händelse som ligger närmre i tid är det så kallade Laval-målet som 2010 utmynnade i en svårlöst konflikt mellan ILO-rätt och EU-rätt där den slutliga domen begränsade strejkrätten.

Som svar på arbetsgivarsidans invändningar släppte världsfacket Ituc nyligen en rapport som visar att strejkrätten skyddas av internationell arbetsrätt.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Internationellt

Ukrainas facktopp: ”Vi behöver stöd från Sverige”

För Ukrainas fackförbund handlar vardagen om att överleva bombregn och hjälpa människor som kommer tillbaka från fronten. Men nu tar de sitt första steg mot uppbyggnad efter kriget – med stöd från svenska förbund. Det berättar landets högsta fackordförande i en exklusiv intervju med Kollega.
Noa Söderberg Publicerad 17 juni 2024, kl 13:14
Hryhorii Osovyi, ordförande i det ukrainska fackförbundet FPU. I bakgrunden: Lana Willebrand, programhandläggare på Union to Union.
Hryhorii Osovyi, ordförande i det ukrainska fackförbundet FPU. I bakgrunden: Lana Willebrand, programhandläggare på Union to Union. Noa Söderberg

Hryhorii Osovyi är sällan i Sverige. Ordföranden i Ukrainas fackliga centralorganisation FPU – som före krigsutbrottet hade knappt fem miljoner medlemmar inom allt från industri till scenkonst – har nog att göra i sitt hemland. Efter Rysslands fullskaliga invasion har det traditionella fackliga arbetet bytts ut mot att hantera och överleva ett krig.

Samtidigt fortsätter vardagslivet i stora delar av Ukraina. Restauranger, fabriker, kollektivtrafik och konserter är i gång i huvudstaden Kyiv. Under krigsmobiliseringen har landets regering också gjort flera lagförändringar som kraftigt underminerat människors rättigheter på jobbet.

Nytt avtal för återuppbyggnad

Därför är Osovyi i centrala Stockholm en förmiddag i maj. Tillsammans med svenska Union to Union (se faktaruta) har han tagit initiativ till Ukrainas första landsomfattande möten för facklig återuppbyggnad. De ska hållas någon gång under 2024.

När Kollega möter honom har han just skrivit under kontraktet. Stödet från Sverige är värt omkring en halv miljon kronor.

– Vi diskuterade det viktigaste vi kan göra tillsammans. Ukrainska fack behöver givetvis stöd från svenska fack, som har erfarenhet och resurser. Men ukrainska förbund vill också dela med sig av erfarenheterna av att verka i krigstid och bemöta alla utmaningar som kommer med det.

Tillbaka från fronten

De utmaningarna är många. Det lyser igenom när Osovyi berättar om vad uppbyggnadsmötena ska handla om.

– Vi pratade mycket om hur vi ska göra för att hjälpa människor komma tillbaka från fronten och bli samhällsmedborgare. Goda anställda på en arbetsplats. Hur vi ska hjälpa till med traumarehabilitering och psykologstöd, hur vi ska skydda anställda under missilattacker, hur vi ska ge dem möjligheten till hälsa och säkerhet på jobbet.

Om man är en enskild fackförbundsmedlem i Sverige och vill hjälpa till, vad kan man göra då?

–  Det vi har skrivit under i dag är ett ramavtal. Det kommer såklart ske saker på övergripande, nationell nivå, säger Osovyi och fortsätter:

–  Men under våra strategimöten vi skulle vi också vilja föra samman representanter för enskilda branschfack med sina svenska motsvarigheter. Vanliga medlemmar i exempelvis båda länders lärarfack kan då diskutera om vilka specifika utmaningar man står inför. Hur man ska jobba med organisering, rekrytering och kommunikation. Detta kan göras i alla sektorer: utbildning, sjukvård, bygg, industri. Det är vår plan.

Ger stöd

Lana Willebrand, programhandläggare för Östeuropa på Union to Union, säger att enskilda personer kan göra mer än att ge pengar. Hon vill att Sverige och Ukraina ska mötas ”fack till fack, medlem till medlem”. 

– Som medlem kan man följa nyheterna, komma på manifestationer där det finns möjlighet att visa sitt stöd och skicka solidaritetshälsningar direkt till ett ukrainskt förbund. Ha mänskliga möten. Det är jättestort. 

Hanterar trauma

De ukrainska återuppbyggnadsmötena ska hållas någon gång under sommaren eller hösten, beroende på läget vid fronten.

– Många fackförbund förlorar ju sina medlemmar. Också de som migrerat. Man kan inte samla in medlemsavgifter. Arbetsplatserna har försvunnit, primärorganisationerna har försvunnit. Men det finns fortfarande fack som arbetar och tar upp fackliga frågor. Det är löner, arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö. Människor är ju traumatiserade, med allt de förlorat och fortsätter förlora, avslutar Lana Willebrand.

Union to Union

En biståndsorganisation som ägs och drivs av alla svenska fack som är medlemmar i LO, TCO och Saco. Däribland Unionen. Fackförbunden bidrar med en så kallad egeninsats på 10 procent av finansieringen. Utöver det kommer en stor del av finansieringen från biståndsmyndigheten SIDA.

Första mötet för återuppbyggnad

Under 2024 hålls Ukrainas första stora möte för facklig återuppbyggnad efter krigsutbrottet. Det drivs av den ukrainska fackliga centralorganisationen FPU och finansieras av svenska Union to Union. Tanken är att föra samman både centralorganisationer och enskilda fack från de båda länderna för att bland annat diskutera rekrytering, psykosocialt stöd till exsoldater och arbetsmiljö. Stödet från Sverige är värt omkring en halv miljon kronor.