Anställda i Sverige som omfattas av korttidsarbete får ut stor del av lönen jämfört med anställda i många andra europeiska länder med korttidsavtal. Det menar Europafacket som kartlagt hur korttidsarbetet fungerar i olika länder.
Sverige är ett av de länder där korttidsarbete ger störst del av lönen. Foto: eamesBot/Colourbox
Runt om i EU:s medlemsländer sjösätts system för korttidsarbete liknande det svenska, där arbetstagare går ner i tid och staten går in för att hjälpa till att täcka lönekostnaderna i syfte att rädda jobb. Europafacket ETUC har kartlagt de system som finns.
ETUC har även gjort en lista över hur stor andel av lönen anställda som omfattas av korttidsarbete med statligt stöd får (se faktaruta). Bara i Danmark, Nederländerna och Irland får arbetstagare ut hela lönen, enligt Europafackets uträkningar, men kraven för att få del av systemet och hur länge det gäller kan alltså variera.
Europafacket menar att EU:s medlemsstater nu måste samarbeta med fack och arbetsgivare för att undvika en lång ekonomisk kris i coronavirusets fotspår och pekar på att alla har fördelar av system med korttidsarbete. Anställda kan behålla jobben, arbetsgivare får snabbt tillgång till arbetskraft när konjunkturen vänder och staten sparar pengar eftersom det vanligtvis är billigare med stöd för korttidsarbete än arbetslöshetsunderstöd.
Den ukrainska regeringen har beslagtagit Fackföreningarnas hus i Kiev. Tidigare i år fängslades landets högsta facktopp Hryhorii Osovyi och Unionen såväl som den globala fackföreningsrörelsen fördömer attackerna mot facken i Ukraina.
Den ukrainska regeringen har tidigare i år fängslat landets högsta facktopp Hryhorii Osovyi (bilden). Förra veckan togs även fackföreningarnas hus i Kiev i beslag. Foto: Noa Söderberg.
I början av april grepsHryhorii Osovyi, ordförande i Ukrainas största fackliga centralorganisation FPU, vid ankomsten till en regional fackkonferens i Lutsk och sattes i husarrest, anklagad för att ha sålt facklig egendom tio år tidigare.
Väldsfacket ITUC krävde då att fackförbundsledaren skulle friges och fördömde fängslandet, som ITUC menar är ett försök att störa en omröstning om ett lagförslag som ger ukrainska staten rätt att beslagta fackliga byggnader, bland annat Fackföreningarnas hus, Budynok Profspilok, i Kiev.
I förra veckan beslagtogs fackföreningshuset i Kiev av myndighetspersoner som i sällskap av säkerhetsvakter tog sig in i huset och krävde att FPU:s personal omedelbart skulle utrymma byggnaden.
Ukrainska facket behöver stöd
Martin Jefflén. Foto: Virginie Nguyen/TT
Unionen och många andra svenska fackförbund stöder fackföreningsrörelsen i Ukraina och tillsammans med biståndsorganisationen Union to Union, byggs nu ett stort stödprogram upp för att stödja facken i Ukraina.
– Den ukrainska regeringen är tyvärr långt ifrån fackföreningsvänlig, säger Martin Jefflén, internationell sekreterare på Unionen.
– Med tanke på Ukrainas EU-kandidatur är det viktigt att förhållandena för facken blir bättre så att man kan få i gång en fungerande social dialog.
Världsfacket ITUC menar att övertagandet av fackförbundshuset i Kiev är ett oacceptabelt försök att stoppa FPU och kräver att ukrainska staten ska respektera fackliga rättigheter samt återställa fackets förutsättningar att utföra sin verksamhet utan statlig inblandning. Unionen ställer sig bakom kritiken mot den ukrainska regeringens agerande.
– Ukrainas regering måste omedelbart upphöra med de attacker den utsätter fackföreningarna för, säger Martin Jefflén.
Världsfacket (ITUC)
Världens största fackliga organisation, där bland annat de svenska tjänstemännens organisation TCO är med, har en framskjuten position när arbetstagares röster ska höras i olika internationella forum.