Hoppa till huvudinnehåll
Internationellt

Så hög lön ger korttidsarbete i olika EU-länder

Anställda i Sverige som omfattas av korttidsarbete får ut stor del av lönen jämfört med anställda i många andra europeiska länder med korttidsavtal. Det menar Europafacket som kartlagt hur korttidsarbetet fungerar i olika länder.
Johanna Rovira Publicerad 3 april 2020, kl 15:08
Manlig figur står på Europakarta.
Sverige är ett av de länder där korttidsarbete ger störst del av lönen. Foto: eamesBot/Colourbox

Runt om i EU:s medlemsländer sjösätts system för korttidsarbete liknande det svenska, där arbetstagare går ner i tid och staten går in för att hjälpa till att täcka lönekostnaderna i syfte att rädda jobb. Europafacket ETUC har kartlagt de system som finns.

Läs mer: Så funkar permittering och korttidsarbete

ETUC har även gjort en lista över hur stor andel av lönen anställda som omfattas av korttidsarbete med statligt stöd får (se faktaruta). Bara i Danmark, Nederländerna och Irland får arbetstagare ut hela lönen, enligt Europafackets uträkningar, men kraven för att få del av systemet och hur länge det gäller kan alltså variera.

Läs mer: Arbetsgivare och fack överens om korttidsarbete

Europafacket menar att EU:s medlemsstater nu måste samarbeta med fack och arbetsgivare för att undvika en lång ekonomisk kris i coronavirusets fotspår och pekar på att alla har fördelar av system med korttidsarbete. Anställda kan behålla jobben, arbetsgivare får snabbt tillgång till arbetskraft när konjunkturen vänder och staten sparar pengar eftersom det vanligtvis är billigare med stöd för korttidsarbete än arbetslöshetsunderstöd.

Lön vid korttidsarbete

Nettolöner

  • Irland: 100%
  • Österrike: 80-90%
  • Frankrike: 84%
  • Spanien: 70%
  • Tyskland: 60 – 67%

Bruttolöner:

  • Danmark: 100%
  • Nederländerna: 100%
  • Norge: 80-100%
  • Sverige: 92.5 – 96%
  • Storbritannien: 80%
  • Italien: 80%
  • Schweiz: 80 %
  • Slovenien: 80%
  • Belgien: 70 %
  • Frankrike: 70%
  • Portugal: 70%
Internationellt

Unionen stöttar finska storstrejken

Över 40 000 privatanställda tjänstemän är i strejk mot den finska regeringens begränsningar av strejkrätten. Nu går Unionens ordförande Peter Hellberg ut till stöd för de strejkande, i ett uttalande som Kollega tagit del av.
Noa Söderberg Publicerad 1 februari 2024, kl 14:08
Peter Hellberg, Unionen till vänster och till höger Finlands flagga.
Samtliga finska tjänstemän på SSAB, Stora Enso och många andra företag strejkar mot regeringen
– Finlands sak är vår, säger Unionens ordförande Peter Hellberg.
Foto: Peter Jönsson/Hasse Holmberg/TT.

Kort efter att den finska högerregeringen tillträdde aviserades förslag om stora förändringar av landets strejkrätt, löneförhandlingssystem och regler kring uppsägningar. Regeringen meddelade också att de vill genomföra nedskärningar och sänka ersättningarna i landets välfärdssystem.

Den finska fackföreningsrörelsen reagerade skarpt och har, enligt egen utsago, försökt få till förhandlingar med regeringen utan framgång. Därför har stora delar av fackföreningsrörelsen varslat om politisk strejk under torsdagen och fredagen. Delar av flygtrafiken, skolor, fabriker och restauranger står just nu still.

Unionens systerförbund Pro har tagit ut över 40 000 privatanställda tjänstemän i strejk. På arbetsplatser som ABB, SSAB, Stora Enso och Sandvik har samtliga tjänstemän lagt ned arbetet. Förbundet deltar också i en demonstration på Senatstorget i centrala Helsingfors under torsdagen.
 

Unionen till de strejkandes försvar

Nu rycker Unionens ordförande Peter Hellberg ut till de strejkandes försvar. I ett uttalande som Kollega tagit del av skriver han att konflikten ”har sin grund i en omfattande politisk inblandning i lönebildningen”. Han fortsätter:

”Att genom politiken kraftigt förändra spelplanen utan att samtal och förhandling sker, det skadar förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Det är en dålig politik för Finlands löntagare!”

Hellberg uttrycker också sitt explicita stöd till strejkerna, demonstrationerna och ”de fackförbund i Finland som arbetar stenhårt för en rättvis, trygg och inkluderande arbetsmarknad”. Rubriken på uttalandet lyder ”Finlands sak är vår”.

Demonstrationer i Finland

Andreas Mårtensson är ordförande i riksklubben på Boliden Minerals – ytterligare ett av de företag där finska tjänstemän är i strejk. Han berättar för Kollega att han varit i kontakt med sina finska kollegor genom företagets bolagsstyrelse och Europeiska arbetsråd (EWC). Enligt Mårtensson har arbetsgivaren uttryckt ”neutralitet” inför konflikten och den svenska klubben har därför beslutat att inte göra någon särskild stödaktion. Däremot säger Mårtensson att han själv stöttar sina finska kollegor.

– Vi har ju svårt att göra sympatiåtgärder eller så, säger han och fortsätter:

– Men vi står bakom dem och stödjer dem i deras strid.

Den finska tidningen Huvudstadsbladet rapporterar på torsdagseftermiddagen att demonstrationen i centrala Helsingfors har "stort deltagande och folkmassan bara växer".