Hoppa till huvudinnehåll
Internationellt

Så hög lön ger korttidsarbete i olika EU-länder

Anställda i Sverige som omfattas av korttidsarbete får ut stor del av lönen jämfört med anställda i många andra europeiska länder med korttidsavtal. Det menar Europafacket som kartlagt hur korttidsarbetet fungerar i olika länder.
Johanna Rovira Publicerad 3 april 2020, kl 15:08
Manlig figur står på Europakarta.
Sverige är ett av de länder där korttidsarbete ger störst del av lönen. Foto: eamesBot/Colourbox

Runt om i EU:s medlemsländer sjösätts system för korttidsarbete liknande det svenska, där arbetstagare går ner i tid och staten går in för att hjälpa till att täcka lönekostnaderna i syfte att rädda jobb. Europafacket ETUC har kartlagt de system som finns.

Läs mer: Så funkar permittering och korttidsarbete

ETUC har även gjort en lista över hur stor andel av lönen anställda som omfattas av korttidsarbete med statligt stöd får (se faktaruta). Bara i Danmark, Nederländerna och Irland får arbetstagare ut hela lönen, enligt Europafackets uträkningar, men kraven för att få del av systemet och hur länge det gäller kan alltså variera.

Läs mer: Arbetsgivare och fack överens om korttidsarbete

Europafacket menar att EU:s medlemsstater nu måste samarbeta med fack och arbetsgivare för att undvika en lång ekonomisk kris i coronavirusets fotspår och pekar på att alla har fördelar av system med korttidsarbete. Anställda kan behålla jobben, arbetsgivare får snabbt tillgång till arbetskraft när konjunkturen vänder och staten sparar pengar eftersom det vanligtvis är billigare med stöd för korttidsarbete än arbetslöshetsunderstöd.

Lön vid korttidsarbete

Nettolöner

  • Irland: 100%
  • Österrike: 80-90%
  • Frankrike: 84%
  • Spanien: 70%
  • Tyskland: 60 – 67%

Bruttolöner:

  • Danmark: 100%
  • Nederländerna: 100%
  • Norge: 80-100%
  • Sverige: 92.5 – 96%
  • Storbritannien: 80%
  • Italien: 80%
  • Schweiz: 80 %
  • Slovenien: 80%
  • Belgien: 70 %
  • Frankrike: 70%
  • Portugal: 70%
Internationellt

Unionens utvecklingsprojekt påverkas av Sidas nedskärning

På regeringens inrådan ska Sidas stöd till journalistik och informationsarbete om globala frågor avvecklas. Även Unionen påverkas - och förlorar en kvarts miljon kronor.
Lina Friberg Publicerad 23 januari 2023, kl 13:00
Unionens logotyp på skylt. Gröna bokstäver. Upplyst.
Unionens utvecklingsprojekt påverkas av Sidas nedskärning. Bland annat försvinner kvarts miljon kronor till en informationsfilm. Foto: Ingvar Karmhed/TT.

Det drabbar 14 förbund och tidningar, däribland Union to Union, LO, TCO och Sacos gemensamma fackliga biståndsorganisation.

Martin Jefflén.

  Vi förlorar en kvarts miljon kronor som skulle gått till en informationsfilm om Unionens utvecklingsprojekt i två versioner. En kortare version som skulle spritts på sociala medier och webben och en i längre format i utbildningssammanhang, exempelvis på seminarium, säger Martin Jefflén, internationell sekreterare på Unionen.

Filmen skulle fokuserat på tre utvecklingsprojekt som Unionen är involverad i, bland annat SEWA, ett kvinnligt fackförbund i Indien som organiserar egenanställda kvinnor. Människor involverade i utvecklingsprojektet skulle komma till tals. Filmen skulle även ge en övergripande bild av hur Unionen arbetar för att förbättra arbets- och levnadsvillkor.

Allt organiserat informationsarbete försvinner

Hur påverkar det ert informationsarbete?

–  Det innebär ju att allt organiserat informationsarbete är borta, vilket minskar våra förutsättningar att sprida information om biståndet, exempelvis delta i seminarium på Globala Torget på Bokmässan, en plats där globala utmaningar kommer i fokus. Det blir inte heller någon gemensam medverkan om biståndet under Almedalsveckan. Viktiga plattformar för att sprida information om våra projekt, säger Martin Jefflén.

Vad händer med Unionens pågående utvecklingsprojekt?

  Huvudinriktningen på vårt arbete är godkänt. Men det är inte riktigt klart ännu kring vad som händer med budgeten, den kommer vara 10 - 15 procent mindre. Antingen kommer något projekt plockas bort, eller som det nog lutar åt, att använda oss av ”osthyvel-principen”. Det vill säga att skära ner lite överallt, säger Martin Jefflén.

Oro för biståndspolitiken

LO, TCO och Saco skrev i dagarna ett gemensamt brev till biståndsminister Johan Forssell med uppmaningen att inkluderas i dialog om hur svenskt bistånd än mer effektivt kan bidra till fattigdomsbekämpning, demokrati och mänskliga rättigheter. Samtliga fackföreningar organisationerna står bakom uppmaningen.

Svenska fackförbund och den gemensamma biståndsorganisationen Union to Union jobbar tillsammans med fackförbund i låg- och medelinkomstländer för att skapa säkrare arbetsplatser, tryggare anställningar, bättre arbetsvillkor och en inkluderande klimatomställning. Inom samtliga tre centralorganisationer finns nu en stor oro över utvecklingen inom biståndspolitiken.

Therese Svanström
Therese Svanström Foto: Eva Edsjö

– Fackligt utvecklingssamarbete är nyckeln till en hållbar framtid med anständiga arbetsvillkor för alla. Enligt FN-organen ILO och WHO dör 1,9 miljoner människor varje år på grund av sina jobb. Det är först när människor kan försörja sig och har råd att låta barnen gå i skola som vi kan bygga en hoppfull värld med klimaträttvisa och demokratiska samhällen säger Therese Svanström, ordförande i TCO.