Hoppa till huvudinnehåll
Internationellt

Här är länderna som är värst att jobba i

Bangladesh, Brasilien och Egypten är tre av världens värsta länder att jobba i. Och på Nya Zeeland hamnar H&M på fackens svarta lista. Det visar det senaste indexet över arbetstagares rättigheter.
David Österberg Publicerad
Foto över stranden Copacabana i Rio de Janerio, Brasilien.
Brasilien är ett av de länder som är sämst som arbetstagare att jobba i, ur främst ett fackligt perspektiv. Foto: Martina Holmberg/TT

Fackliga ledare som mördas, förbud mot att strejka, förbud mot att gå med i fackföreningar och arbetare som utsätts för våld. I majoriteten av världens länder kränks arbetstagares rättigheter, enligt den årliga rapporten från den internationella fackliga organisationen ITUC.

Av de tio värsta länderna ligger två i Europa: Belarus och Turkiet. I Belarus har läget försämrats sedan Alexander Lukasjenko återvaldes i det riggade presidentvalet 2020. Flera fackliga ledare har gripits och polisen genomför regelbundet razzior mot fackföreningar och fackmedlemmar. Alla demonstrationer som inte godkänts av myndigheterna är olagliga och kan straffas med fängelse i tre år.

Fackligt engagerade mördas

Även i Turkiet har polisen slagit till mot demonstrationer, gripit fackliga ledare och genomsökt deras hem. Det händer också att arbetsgivare avskedar anställda som försöker organisera sig, enligt rapporten från ITUC.

I Central- och Sydamerika hamnar Guatemala, Colombia och Brasilien på listan över världens sämsta länder att jobba i. För Guatemalas del är det första gången. Där utsätts fackligt engagerade ofta för mord och mordhot. Dessutom är det vanligt att arbetstagare blir uppsagda för att förhindra kollektiva förhandlingar.

Colombia är världens dödligaste land för arbetstagare och fackmedlemmar. Mellan 2021 och 2022 mördades 13 personer och sex personer utsattes för mordförsök. Enligt ITUC gör myndigheterna inte tillräckligt för att utreda brotten.

I Brasilien motarbetar både arbetsgivare och myndigheter fackföreningar. Andelen kollektivavtal har minskat med 45 procent de senaste åren. Hanteringen av pandemin försämrade dessutom arbetsvillkoren kraftigt.

Får inte organisera sig

De värsta länderna att jobba i i Asien är Bangladesh, Filippinerna och Myanmar. Klädsektorn i Bangladesh sysselsätter mer än 4,5 miljoner arbetstagare men när de försöker att organisera sig motarbetas de av både arbetsgivare och myndigheter.

På Filippinerna utsätts fackmedlemmar regelbundet av attacker från både polis och armé. Över 50 fackligt engagerade personer har mördats sedan president Dutertes maktövertagande 2016. Situationen är liknande i Myanmar där militären har förbjudit 16 fackliga organisationer och dödat och gripit personer som deltagit i demonstrationer och strejker.

Sverige får bra betyg

I Afrika är läget sämst i Eswatini (hette tidigare Swaziland). Där styr en enväldig kung och demonstrationer för demokrati möts med extrem polisbrutalitet, enligt rapporten.

Sverige får, tillsammans med bland andra Finland, Tyskland, Irland och Italien, toppbetyg av ITUC när det gäller arbetstagares rättigheter. Men ett svenskt företag, Hennes & Mauritz, hamnar på svarta listan. Anledningen är att H&M på Nya Zeeland har sagt upp anställda som organiserat sig fackligt och protesterat mot låga löner, enligt ITUC.

Vanligt att förbjuda strejker

Arbetstagares rättigheter kränks i de flesta av världens länder. Här är de vanligaste kränkningarna:

  • Strejkrätten. 87 procent av världens länder har kraftiga inskränkningar i strejkrätten.
  • Rätten att förhandla kollektivt. 79 procent har inskränkningar i förhandlingsrätten.
  • Rätten att bilda eller gå med i fackförening. 77 procent hindrar vissa typer av anställda att gå med i facket.
  • Rätten till rättslig prövning. I 66 procent av världens länder har arbetstagare begränsad eller ingen möjlighet att få arbetsrättsliga tvister prövade i domstol.
  • Rätten att registrera fackförening. 74 procent hindrar registreringen av fackföreningar.

Källa: Global Rights Index. Indexet bygger på en granskning sav 148 länder som gjorts av världsfacket ITUC.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Internationellt

Unionen: Evolution vägrar förhandla med hungerstrejkarna

Nätkasinobolaget Evolution vill inte förhandla med vare sig svenska eller georgiska fack för att få ett slut på strejken i Tbilisi. Nu har anställda på Evolutions huvudkontor i Sverige börjat engagera sig i frågan. Det säger Unionens internationella ombudsman Asgeir Lundblad till Kollega.
Noa Söderberg Publicerad 13 september 2024, kl 15:08
Evolution vägrar förhandla med georgiska fack om strejken i Tbilisi, men anställda på huvudkontoret i Stockholm har nu börjat engagera sig. Unionen rapporterar att svenska medarbetare är kritiska till hur bolaget hanterar situationen i Georgien.
Trots pågående strejk i Georgien vägrar Evolution förhandla med lokala fackförbund. Svenska anställda visar nu sitt stöd för kollegorna. Unionen bekräftar att missnöjet växer även på Evolutions huvudkontor i Stockholm. Foto: Janerik Henriksson/TT/Anders Wiklund/TT.

Hundratals anställda på det svenska spelbolaget Evolutions kontor i Georgien är ute i strejk, vilket Kollega tidigare har berättat. Under måndagen hölls ett möte mellan Unionen, Sveriges Ingenjörer, Evolutions vd Martin Carlesund och företagets hr-chef – något som facket tidigare har efterfrågat, men fått nej. Det säger Unionens internationella ombudsman Asgeir Lundblad till Kollega. 

Arbetsvärlden var först med att rapportera om mötet. Enligt Asgeir Lundblad ledde inte träffen till några diskussioner om hur konflikten i Georgien kan lösas. I stället ska det ha varit ”en föreläsning om deras bild av situationen”.

– Vd:n gick igenom en lång Powerpoint-presentation för att ”berätta sanningen”. Det var hans syfte med mötet.

Anklagar facket för lagbrott

Evolution levererar kasinospel till nätkasinon och är ett av Sveriges största techbolag. Bolaget har kontor runt om i Europa, USA, Storbritannien och Afrika. Anläggningen i Georgien har omkring 8000 anställda.

Företagsledningen har tidigare sagt i media att det georgiska fackförbundet sprider desinformation om de anställdas villkor. Bolaget har också anklagat facket för att bryta mot lagen genom att blockera ingången till arbetsplatsen och använda våld mot de som försökt ta sig förbi. Under måndagens möte ska Martin Carlesund ha upprepat de anklagelserna och slagit fast att Evolution inte tänker förhandla med det georgiska facket.

– Han sade att de inte tänker förhandla med fackliga företrädare som har brutit mot lagen, säger Asgeir Lundblad.

Evolution har tidigare anmälts för förhandlingsvägran till Sveriges avdelning vid den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Under mötet med de svenska facken ska vd:n ha sagt att tusen personer deltog i strejken när den inleddes, att 400 personer nu är kvar och att konflikten kommer blåsa över när sommaren är slut. 

Anställda på svenska kontoret engagerar sig

Nu har anställda på Evolutions huvudkontor i Stockholm börjat engagera sig i det som händer i Georgien. Unionens ombudsmän har sökt kontakt med dem och fått ett positivt gensvar, enligt Asgeir Lundblad. Evolutions anställda i Sverige har varken kollektivavtal eller fackklubb.

– Medlemmarna har visat intresse för hur bolaget hanterar situationen i Georgien och tycker inte om att kollegorna hanteras på det här viset.

Evolution: Vi är stolta över den arbetsplats vi erbjuder

Evolutions talesperson, chefen för investerarrelationer Carl Linton, bekräftar att företaget har haft ett möte med de svenska facken. Han skriver i ett mejl att ”mötets innehåll är inte något vi kommenterar i media”. I övrigt vill han inte låta sig intervjuas om händelserna i Georgien eller dialogen med svenska fack. 

I förra veckan, före mötet med Unionen, skrev han i ett mejl till Kollega:

”Evolution är stolta över den arbetsplats vi erbjuder där tiotusentals unga georgier fått inträde till arbetsmarknaden. Vi erbjuder i dag löner som motsvarar två gånger så mycket som vad man kan tjäna i jämförbara roller inom exempelvis servicebranschen, hotell, restaurang eller butik. Vidare har vi väl tilltagna förmåner som inkluderar sjukförsäkring, stipendier för studier vid sidan av arbetet, gratis språkundervisning och subventionerad restaurang.”

Och:

”Strejken omfattar ett mindre antal av våra nära 8 000 anställda och föregås av två års dialog med det lokala facket samt en 21 dagar lång medlingsperiod med en av staten utsedd medlare. Vi arbetar för att hitta en lösning på den situation som nu spelas upp i Tbilisi, enligt gällande lokal lagstiftning och etablerade processer. Det lokala facket har dock valt en väg kantad av illegala aktioner såsom bland annat blockering av ingångar för de nära 7 500 av våra anställda som vill fortsätta sitt arbete på en arbetsplats där de trivs, vandalisering samt våldsamt intrång i byggnader som stängts av för att garantera anställdas säkerhet.”

Internationellt

Hungerstrejk på svenskt spelbolag

Hundratals anställda strejkar på den svenska kasinojätten Evolutions kontor i Georgien. Nu går svenska fack ut till deras stöd. Unionen har försökt få ett möte med Evolution, men inte lyckats, enligt ordförande Peter Hellberg.
Noa Söderberg Publicerad 30 augusti 2024, kl 11:28
Hungerstrejk på svenska spelbolaget Evolution i Georgien. Unionens ordförande Peter Hellberg har försökt få ett möte med bolaget utan framgång.
Unionen stöder strejk. Svenska fackförbund ger sitt stöd till de strejkande på svenska spelbolaget Evolutions kontor i Georgien, där arbetsmiljön kritiseras och anställda hungerstrejkar för bättre villkor. Unionens mötesförsök med bolaget har hittills misslyckats. Foto: Peter Jönsson/Colourbox.

Nätkasinobolaget Evolution är ett av Sveriges största techföretag, med kontor runt om i Europa, USA, Storbritannien och Afrika. En av de största anläggningarna ligger i Georgiens huvudstad Tbilisi. Där pågår sedan i juli en strejk mot vad de anställda anser är låga löner och farliga arbetsvillkor. Hundratals anställda deltar, enligt den globala fackliga federationen Uni.

I slutet av sommaren inledde en handfull anställda också en hungerstrejk. Det rapporterar SvD. En av dem, spelpresentatören Tamar Ansiani, säger till tidningen:

– Jag började skaka den tredje dagen. Det blev tydligt när jag gjorde en livesändning på Facebook, och inte kunde hålla i min telefon normalt.

I en video producerad av det lokala fackförbundet syns hur en person som presenterar sig som anställd syr igen sin mun.

Omkring 8000 personer jobbar på anläggningen i Tbilisi. Av dem har drygt 4000 personer skrivit under ett upprop till stöd för strejken, enligt Uni. Den fackliga federationen bekräftar också uppgifterna om hungerstrejk.

”Elektrisk stöt från passersystemet”

Giedre Lelyte är chef över spelbolagssektionen inom Uni. Hon säger till SvD att det finns akuta risker i arbetsmiljön som Evolution inte tar på allvar.

– Facket berättar att det har varit vattenläckor från badrummen, vilket utgör en fara eftersom det är en spelstudio med mycket teknisk utrustning. Anställda har fått allergiska reaktioner till följd av insektsbett på kontoret. Och förra året fick en anställd en kraftig elektrisk stöt när hon använde passersystemet, och behövde uppsöka vård.

Konflikten handlar också om lön. De anställda säger att de ligger långt under snittlönen för både spelpresentatörer och andra anställda i Georgien. Evolution skriver i stället till SvD att de erbjuder löner motsvarande dubbelt det som anställda kan tjäna i ”jämförbara roller inom exempelvis servicebranschen, hotell, restaurang eller butik”.

De anställda på Evolution började protestera mot villkoren redan i våras. En statlig medlare kallades in, men försöken att nå en överenskommelse misslyckades. Efter det bröt strejken ut.

Försökt få möte i Sverige

Nu går Unionen ut till de strejkandes stöd. Ordföranden Peter Hellberg skriver i ett mejl till Kollega:

”Unionen följer och stödjer strejken på svenska spelbolaget Evolution i Georgien. Vi står bakom deras krav på bättre arbetsmiljö och högre löner. Vi på Unionen är övertygade om att en konstruktiv dialog är avgörande för att komma framåt i konflikten.”

Han skriver att både Unionen och Sveriges Ingenjörer har kontaktat Evolutions svenska ledning och försökt få ett möte – utan framgång. Unionen representerar anställda i spelindustrin i Sverige. Peter Hellberg är också ordförande i den europeiska grenen av Uni.

Hot om neddragningar

Evolutions georgiska avdelning har hotat om uppsägning av 1000 anställda och skriver på sin facebooksida att det är ett ”direkt resultat” av fackets agerande. Enligt bolaget beror neddragningen framför allt på att anställda ska ha börjat blockera ingången till arbetsplatsen.

Den georgiska människorättsorganisationen The Social Justice Center (SJC) har anmält händelserna på Evolution till Sveriges avdelning vid den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Det skriver nyhetssajten Open Caucasus Media. I sin anmälan skriver SJC att Evolution har undvikit att på allvar förhandla med de anställda och i stället hotat med att lämna landet.

Svar från Evolution

Carl Linton, chef för investerarrelationer på Evolution, skriver i ett mejl till SvD att facket ”aktivt spridit mycket felaktiga uppgifter” och agerat på ett sätt som är farligt för de anställda. 

”Att facket dessutom uppmanar unga människor att riskera sin hälsa är djupt beklagligt. Evolution har, och fortsätter att, uppmana såväl arbetande som strejkande medarbetare, att inte delta i aktiviteter som riskerar skada andra eller sig själv”, skriver han till tidningen.

Han skriver vidare:

”Det finns en etablerad process för att hantera konflikter på arbetsmarknaden i Georgien som vi följer.”

Och:

”Vi respekterar fullt ut de anställdas rätt att strejka inom ramen för gällande lagstiftning.”

Kollega söker Evolution.

Internationellt

Ukrainas facktopp: ”Vi behöver stöd från Sverige”

För Ukrainas fackförbund handlar vardagen om att överleva bombregn och hjälpa människor som kommer tillbaka från fronten. Men nu tar de sitt första steg mot uppbyggnad efter kriget – med stöd från svenska förbund. Det berättar landets högsta fackordförande i en exklusiv intervju med Kollega.
Noa Söderberg Publicerad 17 juni 2024, kl 13:14
Hryhorii Osovyi, ordförande i det ukrainska fackförbundet FPU. I bakgrunden: Lana Willebrand, programhandläggare på Union to Union.
Hryhorii Osovyi, ordförande i det ukrainska fackförbundet FPU. I bakgrunden: Lana Willebrand, programhandläggare på Union to Union. Noa Söderberg

Hryhorii Osovyi är sällan i Sverige. Ordföranden i Ukrainas fackliga centralorganisation FPU – som före krigsutbrottet hade knappt fem miljoner medlemmar inom allt från industri till scenkonst – har nog att göra i sitt hemland. Efter Rysslands fullskaliga invasion har det traditionella fackliga arbetet bytts ut mot att hantera och överleva ett krig.

Samtidigt fortsätter vardagslivet i stora delar av Ukraina. Restauranger, fabriker, kollektivtrafik och konserter är i gång i huvudstaden Kyiv. Under krigsmobiliseringen har landets regering också gjort flera lagförändringar som kraftigt underminerat människors rättigheter på jobbet.

Nytt avtal för återuppbyggnad

Därför är Osovyi i centrala Stockholm en förmiddag i maj. Tillsammans med svenska Union to Union (se faktaruta) har han tagit initiativ till Ukrainas första landsomfattande möten för facklig återuppbyggnad. De ska hållas någon gång under 2024.

När Kollega möter honom har han just skrivit under kontraktet. Stödet från Sverige är värt omkring en halv miljon kronor.

– Vi diskuterade det viktigaste vi kan göra tillsammans. Ukrainska fack behöver givetvis stöd från svenska fack, som har erfarenhet och resurser. Men ukrainska förbund vill också dela med sig av erfarenheterna av att verka i krigstid och bemöta alla utmaningar som kommer med det.

Tillbaka från fronten

De utmaningarna är många. Det lyser igenom när Osovyi berättar om vad uppbyggnadsmötena ska handla om.

– Vi pratade mycket om hur vi ska göra för att hjälpa människor komma tillbaka från fronten och bli samhällsmedborgare. Goda anställda på en arbetsplats. Hur vi ska hjälpa till med traumarehabilitering och psykologstöd, hur vi ska skydda anställda under missilattacker, hur vi ska ge dem möjligheten till hälsa och säkerhet på jobbet.

Om man är en enskild fackförbundsmedlem i Sverige och vill hjälpa till, vad kan man göra då?

–  Det vi har skrivit under i dag är ett ramavtal. Det kommer såklart ske saker på övergripande, nationell nivå, säger Osovyi och fortsätter:

–  Men under våra strategimöten vi skulle vi också vilja föra samman representanter för enskilda branschfack med sina svenska motsvarigheter. Vanliga medlemmar i exempelvis båda länders lärarfack kan då diskutera om vilka specifika utmaningar man står inför. Hur man ska jobba med organisering, rekrytering och kommunikation. Detta kan göras i alla sektorer: utbildning, sjukvård, bygg, industri. Det är vår plan.

Ger stöd

Lana Willebrand, programhandläggare för Östeuropa på Union to Union, säger att enskilda personer kan göra mer än att ge pengar. Hon vill att Sverige och Ukraina ska mötas ”fack till fack, medlem till medlem”. 

– Som medlem kan man följa nyheterna, komma på manifestationer där det finns möjlighet att visa sitt stöd och skicka solidaritetshälsningar direkt till ett ukrainskt förbund. Ha mänskliga möten. Det är jättestort. 

Hanterar trauma

De ukrainska återuppbyggnadsmötena ska hållas någon gång under sommaren eller hösten, beroende på läget vid fronten.

– Många fackförbund förlorar ju sina medlemmar. Också de som migrerat. Man kan inte samla in medlemsavgifter. Arbetsplatserna har försvunnit, primärorganisationerna har försvunnit. Men det finns fortfarande fack som arbetar och tar upp fackliga frågor. Det är löner, arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö. Människor är ju traumatiserade, med allt de förlorat och fortsätter förlora, avslutar Lana Willebrand.

Union to Union

En biståndsorganisation som ägs och drivs av alla svenska fack som är medlemmar i LO, TCO och Saco. Däribland Unionen. Fackförbunden bidrar med en så kallad egeninsats på 10 procent av finansieringen. Utöver det kommer en stor del av finansieringen från biståndsmyndigheten SIDA.

Första mötet för återuppbyggnad

Under 2024 hålls Ukrainas första stora möte för facklig återuppbyggnad efter krigsutbrottet. Det drivs av den ukrainska fackliga centralorganisationen FPU och finansieras av svenska Union to Union. Tanken är att föra samman både centralorganisationer och enskilda fack från de båda länderna för att bland annat diskutera rekrytering, psykosocialt stöd till exsoldater och arbetsmiljö. Stödet från Sverige är värt omkring en halv miljon kronor.