Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Hur ser du på EU:s sociala pelare?

Kollega har frågat partiernas toppkandidater i valet till Europaparlamentet hur de ser på några aktuella arbetsmarknadsfrågor.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 13 maj 2019, kl 11:08
Pinkblue/Colourbox
Pinkblue/Colourbox

Hela enkäten: Partiernas toppnamn om EU och arbetsmarknaden

Malin Björk, Vänsterpartiet


Foto: Jessica Segerberg

Vi vill se ett Europa som prioriterar vanligt folk och deras livsvillkor i stället för att alltid prioritera storföretagen och kapitalet. Den sociala pelaren är en uppsättning avsikter som dels går ut på att förbättra arbetsvillkoren för människor runtom i EU och ifrågasätter den dominerande EU-politiken, där marknaden systematiskt överordnats social hänsyn. Därför ställer vi oss bakom den. Avsikterna är bra, och vi tycker att EU ska arbeta mer aktivt med dessa frågor på olika sätt, men utan att lagstifta om sådant som bostadspolitik och socialpolitik, för det ska de enskilda länderna göra. Vi vill inte att mer makt flyttas till EU. De som hävdar att den sociala pelaren utgör ett hot mot den svenska partsmodellen har fel.

 

Johan Danielsson, Socialdemokraterna


Foto: Joacim Schwartz

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter utgör inget hot mot den svenska kollektivavtalsmodellen. Den innehåller 20 icke-bindande principer som ska vägleda medlemsländerna när de ska utforma sin egen arbetsmarknads- och socialpolitik. Det handlar om lika möjligheter, tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor och social trygghet. Även arbetsmarknadens parters roll och betydelse lyfts fram i pelaren. Borgerligheten slåss mot väderkvarnar. Det verkliga hotet mot den svenska modellen är den osunda konkurrensen på EU:s inre marknad, där oseriösa företag utnyttjar kryphål i lagstiftning och kontroller för att göra vinst med hjälp av låga löner och usla arbetsförhållanden. Det måste vi komma åt.

 

Alice Bah Kuhnke, Miljöpartiet

Den sociala pelaren är frivillig och ger inte mer befogenheter till EU. Därför ser vi inte att den utgör ett hot mot den svenska partsmodellen. 

Ibland framställs den sociala pelaren som att välfärdsfrågorna skulle skjutas över till Bryssel, men det stämmer inte. Det är en samling vägledande principer om jämställdhet, schyssta villkor i arbetslivet och lika rätt. 

 

Fredrick Federley, Centerpartiet

Centerpartiet är emot den sociala pelaren för att den riskerar att sänka både den framgångsrika svenska modellen och riskerar att införa lagstadgade minimilöner i Sverige. Sverige har i dag, genom partsmodellen, goda villkor, bättre än många andra länder. Om detta ska harmoniseras internationellt kan effekten komma att bli omvänd och vår nivå sänkas. En förutsättning för att uppnå bättre sociala villkor är en konkurrenskraftig ekonomi som tillhandahåller en stabil tillväxt, där människor får möjlighet att ta sig från utanförskap och bidrag till arbete. Det kräver sunda offentliga finanser och genomförande av strukturreformer på nationell nivå. Mycket av det som den sociala pelaren beskriver är ett ansvar för just den nationella nivån. Därför är vi kritiska till den sociala pelaren och den tendens till mer EU-lagstiftning på området, som vi redan ser.

 

Karin Karlsbro, Liberalerna

Den sociala pelaren är viktig för att kunna utvärdera och jämföra ländernas utveckling på det sociala området, på samma sätt som den ekonomiska terminen är viktig för att bevaka den ekonomiska utvecklingen. Den är inte ett hot mot partsmodellen, då den inte innebär någon lagstiftning. All EU-lagstiftning ska värna medlemsstaternas arbetsmarknadssystem.

 

Tomas Tobé, Moderaterna

Sociala pelaren är ett hot mot den svenska modellen. Den riskerar att flytta mer makt till Bryssel över vår välfärd och arbetsmarknad. Moderaterna vill i stället att EU ska fokusera på att lösa medlemsländernas gemensamma problem. Det handlar om att stoppa den gränsöverskridande brottsligheten, att ha en fungerande invandringspolitik och att minska utsläppen och rädda klimatet.

 

Sara Skyttedal, Kristdemokraterna

Den är ett hot mot den svenska partsmodellen. Om vi tittar på arbetsvillkorsdirektivet exempelvis, så varnade både fack och arbetsgivare under hela förhandlingsprocessen för risken med eventuella inskränkningar i svenska modellen. Nu blev det ett slutresultat som i vart fall facket är nöjda med. Men vad händer nästa gång?

 

Peter Lundgren, Sverigedemokraterna

Vi motsätter oss att den sociala pelaren blir verklighet, eftersom det skulle riskera att försämra den svenska välfärdsmodellen samt partsmodellen där parterna beslutar kring arbetsvillkoren.

 


Soraya Post, Feministiskt Initiativ


Foto: Creative Commons

I stora drag är vi positiva till de förslag som har lagts fram i den sociala pelaren, som lika rätt och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor, social trygghet och social integration.

Pelaren föreslår att minimiperioden för föräldraledighet höjs. Förslaget är en väsentlig jämställdhetssatsning, men vår politik är ambitiösare än så och verkar för en längre minimiperiod och att föräldraledigheten ska vara individualiserad.

Vi varnar för att arbetsrätten urholkas med det okritiska anammandet av en flexibel arbetsmarknad, alltså Flexicurity. En flexibel arbetsmarknad ger upphov till otrygghet och skapar en prekär situation framför allt för unga människor i dagens Europa. Vi vill att individers mänskliga rättigheter tillgodoses och vill garantera individers trygghet oavhängigt individens situation på arbetsmarknaden. Detta anser vi skulle utgöra en fundamental social pelare för ett mer rättvist Europa.

EU-val

  • EU-parlamentarikerna väljs i direkta val i medlemsländerna vart femte år.
  • Efter Storbritanniens utträde ur EU får parlamentet 705 ledamöter. Sverige får 21 ledamöter, förutsatt att Storbritannien lämnar unionen. Under förra mandatperioden 2014-2019 hade parlamentet 751 ledamöter, varav 20 från Sverige.
  • Totalt omkring 374 miljoner invånare i EU:s medlemsländer har rätt att rösta i valet. Valdagen infaller mellan den 23 – 26 maj i länderna, i Sverige den 26 maj.
  • Parlamentet besluter tillsammans med EU:s ministerråd om nya lagar i EU. Parlamentet godkänner även ministerrådets, det vill säga medlemsländernas, förslag till EU-kommissionärer. Parlamentet fattar också beslut om EU:s gemensamma budget och kontrollerar att kommissionen använder pengarna på rätt sätt.

Källa: Riksdagens EU-information, DN, SVD, Rapporten ”Slaget om arbetsmarknaden”

Politik

7 nya lagar och regler 2024 - för dig som jobbar

Från den 1 januari 2024 införs nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet och är bra att ha koll på. Bland annat gällande etableringsjobb, mer kvar av lönen och komposthink i jobbköket.
Elisabeth Brising Publicerad 8 januari 2024, kl 06:00
En anslagstavla med siffrorna 2024 på.
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi 7 av de förändringar som sker från den 1 januari 2024. Foto: Colourbox.

År 2024 träder flera nya lagar och regler i kraft som kan vara bra att känna till. Kollega har listat några av de viktigaste som rör dig som arbetar. 

1. Skatten på inkomst sänks

1 januari utökas jobbskatteavdraget, främst för låg- och medelinkomsttagare. Arbetar du och tjänar till exempel 35 000 kronor i månaden sänks skatten med 410 kronor enligt Swedbanks beräkningar. Tjänar du 25 000 kronor minskar skatten med 223 kronor, medan den med en lön på 50 000 får 585 kronor mindre skatt. 

I genomsnitt minskar skatten med knappt 2 600 kronor per person år 2024 för den som arbetar heltid. Pensionärer får också sänkt skatt, men inte de med bidrag som sjuk- eller aktivitetsersättning. 

2. Gränsen för statlig inkomstskatt bromsas

Skiktgränsen för när anställda ska betala statlig inkomstskatt pausas under 2024 i stället för att räknas upp. Skiktgränsen uppgår till 598 500 kronor per år (drygt 53 000 kronor per månad). Om skiktgränsen skulle ha räknats upp som vanligt skulle den uppgå till 666 200 kronor (månadslön cirka 55 500 kronor). 

Den andel av befolkningen som har en månadslön över skiktgränsen kommer betala statlig skatt. Stoppet ger mer pengar till statskassan, omkring 12 miljarder kronor, motsvarande det utökade jobbskatteavdraget. 

3. Sänkt skatt på bensin och diesel

Kör du i arbetet? Energiskatten på bensin sänks med 1 krona och 31 öre per liter. Skatten på diesel sänks med 43 öre per liter. För den som har en bensindriven bil och kör 1 500 mil per år sänks bränslekostnaden enligt beräkningar cirka 1500–2000 kronor per år beroende på bränsleförbrukningen, enligt en beräkning från Swedbank. 

Regeringen har även sänkt skatten på diesel som används i arbetsmaskiner i yrkesmässiga jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. 

4. Etableringsjobb för långtidsarbetslösa och nyanlända

Från 1 januari 2024 och fem år framåt kan företag nyanställa vissa personer med stöd av staten efter ett beslut och fackligt avtal om etableringsjobb. Förslaget gäller långtidsarbetslösa, inskrivna på arbetsförmedlingen sedan minst ett år, och arbetssökande som anlänt till Sverige för upp till tre år sedan. 

Den som anställs får en kombination av lön från arbetsgivaren och stöd från staten. Inkomsten ska motsvara lägstalönen i ordinarie fackliga kollektivavtal. Som längst ska anställningen kunna pågå två år och är tänkt att därefter gå över i en tillsvidareanställning. 

5. Höjt prisbasbelopp ger mer i föräldrabidrag och sjukpenning

Prisbasbeloppet höjs till 57 300 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna bidrag från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. I januari 2024 höjs pris­basbeloppet från 52 500 kronor till 57 300 kronor. Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan automatiskt höjs vid årsskiftet. 

En ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten, UB, startar 1 januari 2024. Den ska få kontrollera olika inlämnade uppgifter hos myndigheter så att färre fuskar eller gör misstag när de söker ekonomiskt stöd. Syftet är att stoppa organiserade välfärdsbrott och minska felaktiga utbetalningar.

6. Ändringar i jobbskatteavdrag för äldre 

1 januari införs en ny indexering i beräkningen av jobbaskatteavdrag för äldre, i stället för dagens fasta gränser. Åldersgränsen för att ta del av avdraget höjs från 65 till 66 år. Avdraget ska också stärkas för personer som fyllt 69 år den 1 januari 2024. 

Marginalskatten sänks för de som arbetar eller uppnått åldern för rådande pensionsnorm. Den avtrappning som görs vid högre inkomstnivåer i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget tas bort. Den sänkta arbetsgivaravgiften 15 till 18 år slopas också 1 januari 2024. 

7. Krav på insamling av matrester

Från 1 januari 2024 gäller EU:s miljökrav på separat insamling av bioavfall från hushåll och verksamheter. Bioavfall, som till exempel matrester, måste börja samlas in av alla kommuner. Kravet gäller till exempel dina rester från lunchen i personalmatsalen, restauranger, storkök och butiker. Bioavfall som matrester kan bli biogas, till exempel. 

Alla verksamheter som har bioavfall som inte är kommunalt avfall ansvarar själva för att det sorteras till återvinning.

 

Fotnot: Vissa av lagändringarna beror på om regeringens budget går igenom innan utgången av 2023. 

Källor: Regeringens budget, Swedbank, Naturvårdsverket, Unionen.