Eftersom vi blir allt äldre måste vi också jobba längre om framtidens pensioner ska räcka. Ungefär så är det bakomliggande resonemanget kring höjd pensionsålder.
I överenskommelsen ligger även att de allmänna trygghetssystemen ska följa efter, bland annat ska åldersgränser för sjukersättning och a-kassa höjas. Och sedan tidigare finns ingen åldersgräns för den allmänna pensionen – man tjänar in pengar till den så länge man jobbar.
Däremot finns inga beslut om förändringar när det gäller tjänstepensionen och sjukpensionen. De är nämligen – till skillnad från den allmänna pensionen och sjukförsäkringen – frukter av avtal mellan arbetsmarknadens parter.
Ett problem är att Svenskt Näringsliv har hävdat att en höjd pensionsålder skulle minska företagens vilja att anställa äldre.
– För att få till en ändring krävs nya förhandlingar. Och i det här fallet har vår motpart, Svenskt Näringsliv, sagt nej till förändringen. I stället vill de att arbetsgivarna själva ska kunna styra vilka som ska få jobba kvar. Den inställningen gör det naturligtvis svårare, säger Dan Wallberg, pensionsexpert på tjänstemännens förhandlingsorganisation PTK.
Han anser att det är nödvändigt att även avtalen ändras om man ska kunna förmå folk att jobba längre upp i åldrarna.
– Annars händer ingenting. Då har man bara rätt att jobba, men får inga förmåner av det.
För den enskilde handlar det om stora pengar. Den avtalade sjukpensionen innebär ett komplement till sjukpenningen och träder in efter 90 dagars sjukskrivning. Den ger till exempel 10 extra procent av lönen på inkomster upp till 364 000 kronor per år, och 65 procent av lönedelar mellan 364 000 och 1 250 000 kronor.
Men det är inte enbart en fråga om ökade kostnader för arbetsgivarna eller bristande förhandlingsvilja som sätter käppar i hjulen. Det finns även en hel del tekniska problem att lösa. För de privatanställda tjänstemännen finns i dag två tjänstepensionssystem sida vid sida:
➧ För dem födda efter 1978 gäller ITP1. Här sätter arbetsgivaren av en viss procent av din lön till pensionen fram tills du fyller 65 år. I det fallet vore det enklaste att arbetsgivaren bara fortsatte betala in.
➧ Men för dem födda före 1979 gäller ett annat, betydligt mer komplicerat system, där tjänstemannen är garanterad en viss procent av sin slutlön i pension. Den pensionsinbetalningen är slutförd när du fyller 65. I det fallet blir problemet alltså betydligt knepigare att lösa, menar Dan Wallberg.
– Dessutom har man sagt att alla pensionsrelaterade åldersgränser ska knytas till en så kallad riktålder. Syftet är att pensionsåldrarna automatiskt ska anpassas så att välfärden och en rimlig pensionsnivå kan upprätthållas. Det innebär också att alla övriga trygghetssystem måste anpassas därefter. Men hur skriver man avtal som hänger med sådana förändringar?
OMFÖRHANDLING KRÄVS
➧ Pensionsavtalet är tecknat av förhandlingsorganisationen PTK, där Unionen ingår. Men det finns även delar av vissa Unionenavtal som kommer att behöva omförhandlas på grund av den förändrade pensionsåldern. Hur det ser ut skiljer mellan olika avtalsområden, men ett exempel är att arbetsgivare i vissa avtal har rätt att visstidsanställa utan särskilda skäl om tjänstemannen fyllt 65 eller 67.
Andra exempel är sjuklöneregler som innebär att arbetsgivarna slipper betala in sjuklön till den som uppnått en viss ålder, att uppsägningstiden blir kortare, att man inte omfattas av löneavtalet och alltså inte kan räkna med lönehöjning samt att den längre uppsägningstid som gäller för den som fyllt 55 och jobbat i minst tio år försvinner.
ÅLDRARNA FÖR ALLMÄN PENSION
- I dag har du rätt att vara kvar på jobbet till 67 års ålder. Kommer du överens med din arbetsgivare kan du jobba längre än så.
- År 2020 höjs åldern från 67 till 68 år.
- År 2023 höjs åldern till 69 år.
- Även åldern för när du har rätt att plocka ut din allmänna pension höjs från dagens 61 år. År 2020 höjs den till 62 år, 2023 höjs den till 63 år, 2026 till 64 år.
- Pensionsinbetalningar sker så länge som du arbetar.
