Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Sonen har varit hemma från skolan i några dagar med ont i magen och illamående. Inget kräkande eller diarréande, men ändå. I förebyggande syfte sväljer jag sisådär 12 vitpepparkorn om dagen, för det lärde jag mig av samme sons förskolelärare när det begav sig. Men det skulle jag lika gärna kunna strunta i, tror Kjell-Olof Hedlund på Smittskyddsinstitutet.
- Det borde inte fungera. Det finns inget vetenskapligt stöd för att det skulle göra det. Men jag vågar inte säga något om det längre. Varenda förskolefröken och vårdpersonal knaprar vitpeppar.
Vinterkräksjukan är i uppstartsfasen nu. Om det blir som de flesta vintrar har den etablerat sig kring jul och nyår och ligger sedan kvar på samma höga nivå i runt tre månader. Och nej, det finns inget sätt att skydda sig, berättar Kjell-Olof Hedlund.
- Det man kan tänka på är att förstärka handhygienen. Och att inte utsätta sig för risken att smittas i onödan. Du vet ju inte om någon snuskig person har rört vid den bulle eller den frukt du tänker äta.
Viruset har en fantastisk överlevnadsförmåga. Man vet inte exakt hur länge det överlever i ett rum där någon har så att säga spritt en kaskad. Men det är definitivt fråga om dagar. Kanske till och med veckor.
- På mat överlever viruset utan vidare en vecka, sannolikt två.
Den som drabbats är på intet sätt skyddad från fortsatta attacker av vinterkräksjukan.
- Viruset är gjort så att vi inte får någon immunitet mot det, vare sig kortsiktigt eller långsiktigt. Man kan bli smittad flera gånger under en säsong. Många inom vården berättar att de blir sjuka både två och tre gånger varje vinter, berättar Kjell-Olof Hedlund.
De flesta som har varit sjuka återgår till jobbet efter ett par dagar. Det är ett av skälen till att vara så noga med handhygienen. Viruset finns kvar i avföringen cirka två veckor.
48 timmar brukar man säga ska ha gått sedan den senaste uppkastningen för att man ska kunna vistas bland folk igen. Många skolor har det som regel i vinterkräksjuketider.
- Det finns ingen exakt sanning kring det där. Man är inte smittfri efter 48 timmar. Viruset finns ju som sagt kvar i avföringen långt efter det. Men det är en rimlig tid för att man ska ha hunnit sanera både utsidan och insidan hjälpligt.
Har man tur tillhör man den lyckliga femtedelen av befolkningen som inte är mottaglig för vinterkräksjukeviruset.
- Det är en genetisk grej, en mutation, som gör att man inte blir sjuk eller smittbärande. Om det går in 100 viruspartiklar i munnen så kommer det 100 viruspartiklar ut andra vägen. Sedan finns det de som blir smittade men inte sjuka. Vi vet inte varför. De kan vara helt symptomfria men smitta andra.
Så måste det vara. Att jag tillhör den lyckliga andelen av befolkningen. Mutanterna. För jag har, såvitt jag minns, aldrig blivit vinterkräksjuk. Peppar peppar.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
