Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Varför stretcha?

Oavsett om du är slav vid skrivbord och dator eller elitidrottare är det bra se över det dagliga underhållet av kroppen. Att stretcha borde vara lika naturligt som att borsta tänderna.
Åsa Frisk Publicerad

Att sitta framför datorn och vara stressad brukar inte vara bra för nacke och skuldror. Det är lätt hänt att axlarna åker upp och käkarna bits ihop. När muskler arbetar bildas slaggprodukter och om man sitter och spänner sig långa stunder under arbetsdagen blir det förr eller senare problem som till exempel ryggskott, nackspärr eller musarm.

Det finns en hel del forskning om stretching och det har gjorts studier som visar på både ökad styrka och framför allt minskad smärta om man stretchar regelbundet.

Stretcha kan du göra när som helst under dagen, hemma, på jobbet eller efter träning. Bättre att stretcha fem minuter varje dag istället för en timme i veckan. Här får du några stretchövningar för nacke och armar ur boken Må bättre med stretching från bokförlag Semic.

 

Axelfrigörare

Övningen ger ökad rörlighet och lindrar smärta som kan uppstå vid träning och skrivbordsarbete.

  1. Sitt med korslagda ben eller på något annat sätt som känns bekvämt.

  2. Andas in och för höger arm tvärs över bröstet mot vänster. Andas ut och placera vänster hand på höger arms utsida. Pressa fram armen så att axelleden öppnas upp. Håll så i 5 andningscykler. Upprepa på båda sidor 3 gånger. 

Sittande nackstretch

Om du gör övningen regelbundet kan din hållning förbättras och ge dig en rakare nacke.

  1. Sitt med korslagda ben eller på annat bekvämt sätt. Andas in, höj armarna och placera handflatorna på var sida om huvudet och knäpp händerna. Pressa inte.

  2. Andas ut och dra försiktigt hakan mot bröstet. Håll så i 5 andningscykler. Knäpp upp händerna och släpp taget. Rulla försiktigt upp huvudet. Upprepa 5 gånger.

Sittande nacksidosträckare

Stretchen förhindrar eller lindrar huvudvärk och stelhet i axlarna.

  1. Sitt med korslagda ben och låt armarna vila längs sidorna. Andas in och sträck på ryggen.

  2. Lägg höger hand på huvudets högra sida. Andas ut och luta vänster sidas öra mot vänster axel, sitt med raka axlar. Återvänd sakta till utgångspositionen och upprepa på andra sidan. Upprepa 10 gånger, sakta i takt med andningen. Försök fördjupa rörelsen varje gång.

Framåtfrigörare

Öppnar upp axlarna och löser upp spänningar i nacke och rygg.

  1. Stå med fötterna så brett isär som du kan och armarna längs med sidorna. Spänn höftmusklerna och dra in korsbenet. Andas in och fyll ut bröstkorgen. Samtidigt lyfter du armarna utåt från sidorna tills de är i linje med axlarna. Andas ut och sträck på bålen. 

  2. Andas in, och när du andas ut knäpper du händerna bakom ryggen. Andas in och när du andas ut böjer du lätt på knäna och böjer dig framåt mot höfterna och med armarna sträckta över huvudet. Håll så i fem andningscykler. Andas in och när du andas ut spänner du magmusklerna för att få stöd när du sakta reser dig upp.

När bör man inte stretcha?

  • Frakturer/benbrott
  • Hög feber
  • Ledinfektioner
  • Öppna sår eller stygn över den muskel du ska stretcha.

Källa: Stora stretchboken, Fitnessförlaget, Må bättre med stretching, Semic bokförlag

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.