Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Soffan sämre för psyket än att sitta på jobbet

Stå emot frestelsen att sjunka ner i soffan i helgen. Det är sämre för din mentala hälsa att sitta stilla på fritiden än att sitta stilla på jobbet, visar ny forskning från GIH och Karolinska.
Johanna Rovira Publicerad 10 juni 2020, kl 14:23
Colourbox
Mentalt passivt sittande där man slappar framför tv, mobil eller dator är sämre för den psykiska hälsan än mentalt aktivt sittande, som att lösa korsord eller spela schack. Colourbox

Det finns ett otal studier som visar på hälsoriskerna med att ha ett stillasittande jobb. Sjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och cancer är några som kopplats till stillasittande. Men det finns även ett samband mellan stillasittande och symptom på depression, har forskare vid Gymnastik och idrottshögskolan, GIH, och Karolinska institutet, kommit fram till.

Läs mer: Varannan anställd sitter still på jobbet

– Vi har tittat på hälsoprofiler där mer än 23 000 anställda svarat på frågor, bland annat om hur mycket de sitter och hur mycket symptom av ångest och oro de upplever, säger Elin Ekblom Bak, docent vid GIH.

– Vi delade upp sittandet under dagen och intressant nog visade det sig att resultatet var olika om man satt mycket på fritiden eller på jobbet.

Studien visar att soffpotatisar på fritiden hade tre gånger så hög sannolikhet att ofta uppleva depressions- och ångestsymtom än de som inte satt så mycket på fritiden.

Läs mer: Gå till skrivaren bra för hjärtat

– Med just denna studie kan vi inte säga om det är sittandet som leder till nedstämdhet eller nedstämdhet som leder till mycket sittande, men det skulle i så fall vara minst lika illa, då vi vet från tidigare att mer sittande kan ge mer ohälsa. Intressant var att sambanden var starka trots att vi tagit hänsyn till andra faktorer som kan spela in, såsom stress, träningsvanor och utbildningsnivå, säger Elin Ekblom Bak.

Att ett stillasittande arbete inte hade lika starkt samband för upplevelse av ångest och oro som sittande på fritiden, kan enligt forskarna bero på att man på jobbet ändå anstränger hjärnan och är mentalt aktiv. Tidigare studier har visat att mentalt aktivt sittande, som till exempel korsordslösning och schack, är bättre för den psykiska hälsan än mer mentalt passivt sittande där man bara slappar framför mobil, dator eller tv.

Läs mer: Stillasittande ökar cancerrisk

– Det är inte bra att sitta helt still oavsett om det är på fritiden eller på jobbet. Se till att åtminstone ta korta bensträckare. Vi har också tittat på vad som händer om man bryter upp sittandet var 30 minut. Det visade sig att de deltagare som gjorde avbrott mådde betydligt bättre än de som bara sitter still, säger Elin Ekblom Bak.  

Hälsa

Friskvårdsbidrag missas av många

Mindre än hälften av alla som erbjuds friskvårdsbidrag utnyttjar det till fullo, trots att 85 procent av svenskarna erbjuds förmånen via jobbet.
Lina Friberg Publicerad 27 januari 2023, kl 11:11
Kontorsstol och skrivbord som lämnats tomma. En hantel står på skrivbordet.
Mindre än hälften av anställda med rätt till friskvårdsbidrag utnyttjar det fullt ut. Foto: Ingvar Karmhed/ SvD/SCANPIX.

Enligt en ny Sifo-undersökning, utförd på uppdrag av friskvårdsappen Epassi, så misslyckas många arbetsgivare med att få sina medarbetare att nyttja hela friskvårdsförmånen.

Undersökningen bygger på 1136 intervjuer med anställda i åldern 18-64 år.

 – Det är förvånande att se att friskvårsbidraget inte används fullt ut, i synnerhet i dessa ekonomiskt pressade tider, säger Åsa Severgårdh, vd på Epassi Sweden.

16 procent av de tillfrågade svarar att de inte avser att använda förmånen, vilket innebär att 720 000 av Sveriges cirka 4 500 000 anställda inte utnyttjar det alls. 41 procent använder en del av bidraget. Svenska arbetstagare får i genomsnitt 2 600 kr per år i friskvårdsbidrag.

Friskvårsbidrag ändå på mångas önskelista

 Ändå är friskvårdsbidrag på jobbet en av de mest populära jobbförmånerna enligt svenskarna. I en Sifoundersökning från förra året beställd av rekryteringsföretaget Randstad, fick 1171 personer svara på frågan om vilka förmåner som ökar attraktiviteten för ett nytt jobb. 38 procent av de tillfrågade svarade friskvårdsbidrag, vilket placerade förmånen på plats sex över de mest populära favörerna.

Exempel på godkända friskvårdsaktiviteter:

  • Alpackavandring
  • Bastubad
  • Fotmassage
  • Nikotin­avvänjning
  • Minigolf       

Källa: Skatteverkets lista över friskvårdsaktiviteter

Exempel på ej godkända friskvårdsaktiviteter:

  • Babysim
  • Biljard
  • E-sport
  • Fiske
  • Skönhetsbehandlingar

Källa: Skatteverkets lista över friskvårdsaktiviteter