Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Soffan sämre för psyket än att sitta på jobbet

Stå emot frestelsen att sjunka ner i soffan i helgen. Det är sämre för din mentala hälsa att sitta stilla på fritiden än att sitta stilla på jobbet, visar ny forskning från GIH och Karolinska.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Mentalt passivt sittande där man slappar framför tv, mobil eller dator är sämre för den psykiska hälsan än mentalt aktivt sittande, som att lösa korsord eller spela schack. Colourbox

Det finns ett otal studier som visar på hälsoriskerna med att ha ett stillasittande jobb. Sjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och cancer är några som kopplats till stillasittande. Men det finns även ett samband mellan stillasittande och symptom på depression, har forskare vid Gymnastik och idrottshögskolan, GIH, och Karolinska institutet, kommit fram till.

Läs mer: Varannan anställd sitter still på jobbet

– Vi har tittat på hälsoprofiler där mer än 23 000 anställda svarat på frågor, bland annat om hur mycket de sitter och hur mycket symptom av ångest och oro de upplever, säger Elin Ekblom Bak, docent vid GIH.

– Vi delade upp sittandet under dagen och intressant nog visade det sig att resultatet var olika om man satt mycket på fritiden eller på jobbet.

Studien visar att soffpotatisar på fritiden hade tre gånger så hög sannolikhet att ofta uppleva depressions- och ångestsymtom än de som inte satt så mycket på fritiden.

Läs mer: Gå till skrivaren bra för hjärtat

– Med just denna studie kan vi inte säga om det är sittandet som leder till nedstämdhet eller nedstämdhet som leder till mycket sittande, men det skulle i så fall vara minst lika illa, då vi vet från tidigare att mer sittande kan ge mer ohälsa. Intressant var att sambanden var starka trots att vi tagit hänsyn till andra faktorer som kan spela in, såsom stress, träningsvanor och utbildningsnivå, säger Elin Ekblom Bak.

Att ett stillasittande arbete inte hade lika starkt samband för upplevelse av ångest och oro som sittande på fritiden, kan enligt forskarna bero på att man på jobbet ändå anstränger hjärnan och är mentalt aktiv. Tidigare studier har visat att mentalt aktivt sittande, som till exempel korsordslösning och schack, är bättre för den psykiska hälsan än mer mentalt passivt sittande där man bara slappar framför mobil, dator eller tv.

Läs mer: Stillasittande ökar cancerrisk

– Det är inte bra att sitta helt still oavsett om det är på fritiden eller på jobbet. Se till att åtminstone ta korta bensträckare. Vi har också tittat på vad som händer om man bryter upp sittandet var 30 minut. Det visade sig att de deltagare som gjorde avbrott mådde betydligt bättre än de som bara sitter still, säger Elin Ekblom Bak.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.