Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Soffan sämre för psyket än att sitta på jobbet

Stå emot frestelsen att sjunka ner i soffan i helgen. Det är sämre för din mentala hälsa att sitta stilla på fritiden än att sitta stilla på jobbet, visar ny forskning från GIH och Karolinska.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Mentalt passivt sittande där man slappar framför tv, mobil eller dator är sämre för den psykiska hälsan än mentalt aktivt sittande, som att lösa korsord eller spela schack. Colourbox

Det finns ett otal studier som visar på hälsoriskerna med att ha ett stillasittande jobb. Sjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och cancer är några som kopplats till stillasittande. Men det finns även ett samband mellan stillasittande och symptom på depression, har forskare vid Gymnastik och idrottshögskolan, GIH, och Karolinska institutet, kommit fram till.

Läs mer: Varannan anställd sitter still på jobbet

– Vi har tittat på hälsoprofiler där mer än 23 000 anställda svarat på frågor, bland annat om hur mycket de sitter och hur mycket symptom av ångest och oro de upplever, säger Elin Ekblom Bak, docent vid GIH.

– Vi delade upp sittandet under dagen och intressant nog visade det sig att resultatet var olika om man satt mycket på fritiden eller på jobbet.

Studien visar att soffpotatisar på fritiden hade tre gånger så hög sannolikhet att ofta uppleva depressions- och ångestsymtom än de som inte satt så mycket på fritiden.

Läs mer: Gå till skrivaren bra för hjärtat

– Med just denna studie kan vi inte säga om det är sittandet som leder till nedstämdhet eller nedstämdhet som leder till mycket sittande, men det skulle i så fall vara minst lika illa, då vi vet från tidigare att mer sittande kan ge mer ohälsa. Intressant var att sambanden var starka trots att vi tagit hänsyn till andra faktorer som kan spela in, såsom stress, träningsvanor och utbildningsnivå, säger Elin Ekblom Bak.

Att ett stillasittande arbete inte hade lika starkt samband för upplevelse av ångest och oro som sittande på fritiden, kan enligt forskarna bero på att man på jobbet ändå anstränger hjärnan och är mentalt aktiv. Tidigare studier har visat att mentalt aktivt sittande, som till exempel korsordslösning och schack, är bättre för den psykiska hälsan än mer mentalt passivt sittande där man bara slappar framför mobil, dator eller tv.

Läs mer: Stillasittande ökar cancerrisk

– Det är inte bra att sitta helt still oavsett om det är på fritiden eller på jobbet. Se till att åtminstone ta korta bensträckare. Vi har också tittat på vad som händer om man bryter upp sittandet var 30 minut. Det visade sig att de deltagare som gjorde avbrott mådde betydligt bättre än de som bara sitter still, säger Elin Ekblom Bak.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Stefan Einhorn: ”Vi blir snällare med åren”

Snällhet har fått högre status, anser Stefan Einhorn. 20 år efter sin uppmärksammade bok om snällhet tycker Stefan Einhorn att begreppet har fått en ny innebörd.
Lina Björk Publicerad 28 februari 2025, kl 06:01
Till vänster en hand som håller en gul blomma. Till höger Stefan Einhorn på en parkbänk.
Snällhet har fått högre status, anser Stefan Einhorn. "Att vara snäll aktiverar njutningscentrum i hjärnan, sannolikheten ökar att vi presterar bättre och mår bättre", säger han. Foto: Colourbox/Privat.

Vad har hänt med snällheten sedan du skrev din bok?

– Den har blivit uppgraderad, tycker jag. Tidigare har begreppet snällhet kopplats till egenskaper som dumhet och undergivenhet. I dag kopplas den till godhet, medmänsklighet och snälla personer ses som kloka.

Hur påverkas vår snällhet av vad som händer runt om vi världen?

– Världen är oroligare nu än på många år. Om trycket från omvärlden blir så stort att vi blir rädda att bli av med hus och hem så minskar snällheten, den räcker inte till för andra för vi ser först och främst till vår egen familj. Men så länge vi lever i ett välfärdssamhälle så har vi större kapacitet att vara snälla mot varandra. Och än så länge gör vi det.

Vilka faktorer lyfter snällheten?

– Det är många faktorer, men omgivningen har stor betydelse. Att du möter vänlighet kommer att påverka hur du själv bemöter andra. Att ha förebilder som visar vägen, som är empatiska och som vågar stå upp för saker. Och så behövs tid. Forskning visar att vi faktiskt blir snällare med åren.

Och vad kan motverka snällhet?

– Fördomar, främlingsfientlighet, egoism. Bristande förmåga att förstå andra människors behov. Att sakna mod att stå upp för saker och fatta beslut som inte faller i god jord hos alla.

Du skriver just nu en barnversion av boken Konsten att vara snäll – varför?

– Det är ett gemensamt projekt med barnpsykologen Liv Svirsky som heter Det är inte dumt att vara snäll. Syftet är att ge motivation, kunskap och inspiration till unga i en orolig tid. Behovet av snällhet är lika stort i dag som för 20 år sedan. Jag har länge tänkt att jag skulle rikta mig till en yngre publik och skriva om hur vi behandlar varandra på ett schyst sätt och varför det är bra.

Hur är framtidsutsikterna för snällhet?

– Det är såklart omöjligt att förutse. Men jag brukar prata om att den stora fördelen med snällhet är att du själv tjänar på den. Att vara snäll aktiverar njutningscentrum i hjärnan, sannolikheten ökar att vi presterar bättre och mår bättre. Du behöver inte vara snäll för någon annans skull utan bara för din egen. Det är inte vilken baktanke du har med att vara snäll som räknas, utan handlingen.

STEFAN EINHORN

JOBB: Läkare i onkologi, professor och författare.

ÖVRIGT: Har skrivit boken ”Konsten att vara snäll” som översatts till 18 språk.