Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature. 

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Jonas om utmattningen: ”Ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag”

I flera år kämpade Jonas Eriksson vidare trots huvudvärk, yrsel och hjärtklappning. Till slut kraschade han och fick diagnosen utmattningssyndrom. Nio år senare blev han sjuk igen med nästan samma symtom. Men den här gången fick han diagnoserna depression och ångest.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 18 november 2026, kl 06:00
Porträtt av Jonas Eriksson inomhus.
Jonas Eriksson fick diagnosen utmattningssyndrom när han blev sjuk 2017. När han nio år senare blev sjuk med liknande symtom fick han diagnoserna depression och ångest. Foto: Johan Bävman.

Jonas Eriksson är kemiingenjör och arbetar med labbsäkerhet och service vid Lunds universitet. Sedan januari är han sjukskriven för depression och ångest. Han tror att bakgrunden till att han blev sjuk är att han blev utmattad för nio år sedan. Då hade han jobbat som projektledare på ett litet privat kemiföretag i flera år. 

– Fokus låg på att skapa vinst snabbt till ägarna. Det är inte alltid lätt när det handlar om väldigt farliga kemikalier. Ledningen prioriterade inte att utreda riskerna. Det skapade en stor stress, säger han. 

Under flera år hade han symtom som kronisk huvudvärk, yrsel, hjärtklappning, tryck över bröstet, svimningskänslor och dimsyn, utan att själv koppla besvären till stressen på jobbet.

– Jag var engagerad i mitt arbete och är uppväxt med att man kämpar på. Men ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag. 

Tappade 13 kilo på sex veckor 

Han berättar att vården inte utredde vad symtomen berodde på förrän han kraschade 2017 och tappade 13 kilo på sex veckor. 

Då fick han via företaget träffa en specialist, som direkt ställde diagnosen utmattningssyndrom. Den behandling han fick var antidepressiva läkemedel, samtalsstöd och en sjukskrivning på tre månader.

När verksamheten flyttade till England blev han uppsagd, började studera till lärare i naturkunskap och jobbade också en termin på en skola i Malmö. Men stressnivån blev för hög. 

 

Hälsa

Socialstyrelsen: "Viktigt att inte klumpa ihop alla med utmattningssyndrom"

Kamilla Kvarntorp Publicerad 18 november 2026, kl 05:58
Socialstyrelsen: "Viktigt att inte klumpa ihop alla med utmattningssyndrom"
Porträtt på Sofia von Malortie på Socialstyrelsen bredvid en bild på Socialstyrelsens huvudkontor.
Socialstyrelsen: "Viktigt att inte klumpa ihop alla med utmattningssyndrom"

– Det härjades något fruktansvärt. Ungdomar kunde vara höga på kokain under lektionstid och polisen sprang där flera gånger i veckan. Jag insåg att utmattningen inte hade läkt ut. 

Efter en kort tids arbetslöshet fick han jobbet på Lunds universitet för fyra år sedan. 

 – Jag kände att det förväntades av mig att jag skulle klara av det. Återigen knöt jag handen i fickan. 

Sjukskrevs för depression och ångest 

Men när han återvände till jobbet efter julledigheten i januari bröt han ihop och har varit sjukskriven sedan dess. Symtomen var i stort sett desamma som nio år tidigare, bortsett från att han även var djupt deprimerad. 

Den här gången har han fått diagnoserna ospecificerad ångest och depression. 

– De diagnoserna speglar inte hur jag mår. Det blir en förminskning av mina symtom. Jag blir både irriterad och förbannad. 

Jonas tror att han denna gång fått andra diagnoser än utmattningssyndrom på grund av att den diagnosen ska försvinna 1 januari 2028. 

Får du inte bättre behandling när diagnoserna är mer specifika? 

– Det är inte min erfarenhet. Läkarna har inte pratat om någon ny behandling.  

Via primärvården har han även denna gång främst erbjudits samtalsstöd, säger han. Hade han i stället fått diagnosen utmattningssyndrom tror han att chansen hade varit större att det hade gjorts en mer grundlig utredning av orsaken till ohälsan och lämpliga insatser. 

Tillbaka till jobbet efter sjukskrivningen

– Det hade skapat en sinnesro hos mig om de hade diskuterat behandlingar som jag inte redan har provat. Då hade jag känt mig bekräftad och kanske läkt fortare. 

Den 19 oktober börjar Jonas Eriksson jobba 25 procent. Han har en bra dialog med sin arbetsgivare, som är beredd att anpassa arbetet efter hans behov.

– Jag har en väldigt förstående chef. Det känns som att vi kommer att komma bra överens. Jag vill ju känna att jag gör något vettigt och meningsfullt och trivs med mina kollegor. Men jag vet inte hur det ska gå. 

Jonas Eriksson, porträttbild.
Under flera år led Jonas Eriksson av huvudvärk, yrsel, hjärtklappning och andra stressrelaterade symtom utan att förstå sambandet med jobbet. ”Ju mer jag kämpade, desto sjukare blev jag”, säger han. Foto: Johan Bävman.

Vanliga symtom på utmattning

Utmattningssyndrom kan ge både kroppsliga och psykiska besvär. Symtomen varierar från person till person, och det är vanligt att ha flera besvär samtidigt.

Vanliga symtom är:

  • trötthet som inte går att vila bort
  • sömnproblem
  • oro, nedstämdhet eller ångest
  • glömska och koncentrationssvårigheter
  • svårt att planera, prioritera och genomföra uppgifter
  • hjärtklappning, yrsel eller värk
  • känslighet för ljud
  • att snabbt bli uttröttad, både fysiskt och psykiskt
  • besvär från mage och tarmar.

Källa: 1177

Hälsa

Utmattningssyndrom försvinner – men patienterna finns kvar

Färre sjukskrivs med utmattningssyndrom och 2028 försvinner diagnosen helt. Men människorna som drabbas av svår stress och utmattning försvinner inte. Vad händer med deras diagnos, behandling och sjukskrivning när utmattningssyndrom tas bort?
Kamilla Kvarntorp Publicerad 18 november 2026, kl 05:59
Två personer som visar tecken på stress och utmattning. En kvinna håller händerna för ansiktet framför en dator och en man sitter framåtböjd med händerna knäppta framför sig.
Stress och utmattning kan drabba både kvinnor och män. När diagnosen utmattningssyndrom försvinner 2028 väcks frågor om hur patienterna ska diagnostiseras, behandlas och sjukskrivas. Foto: Colourbox

Varför försvinner diagnosen utmattningssyndrom 2028? 

  • Under 1990-talskrisen ökade sjukskrivningarna för depression kraftigt, bland annat i samband med personalneddragningar och ökad arbetsbelastning.  
  • Svenska forskare såg att många patienter inte var deprimerade utan framför allt extremt trötta.  
  • Andra symtom var nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, hjärtklappning, yrsel och ljudkänslighet.  
  • 2005 började tillståndet kallas utmattningssyndrom i Sverige.  
  • I andra länder används benämningar som professionell utmattning och klinisk burnout för liknande symtom.  
  • Den 1 januari 2028 uppdaterar WHO sitt diagnossystem och tar bort nationella diagnoskoder, bland annat för att underlätta jämförelser av statistik och behandlingar. Då försvinner Sveriges diagnoskod för utmattningssyndrom.

Källor: Utmattningssyndrom (2024), med Marie Åsberg som huvudredaktör och tidningen Allt om arbetsmiljö   

– Det är intressant vilken diagnos patienter som är så trötta att de inte fungerar får nu. De kan ju inte bara försvinna, säger Ingibjörg Jonsdottir, verksamhetschef för Institutet för stressmedicin och professor i folkhälsa vid Göteborgs universitet.

Ingibjörg Jonsdottir. Foto: Institutet för stressmedicin

Människor blir utmattade i hela världen. Men det är bara i Sverige den medicinska diagnosen utmattningssyndrom finns. Den försvinner när Världshälsoorganisationen, WHO, snart uppdaterar sitt diagnossystem och tar bort nationella diagnoskoder. 

Statistik från Försäkringskassan visar att färre redan får diagnosen. Antalet personer som påbörjade en sjukskrivning längre än 14 dagar med diagnosen utmattningssyndrom minskade från 19 700 år 2024 till 12 000 år 2025, enligt Ulrik Lidwall, analytiker och forskare vid Försäkringskassan. Samtidigt minskade samtliga sjukfall med stressrelaterade diagnoser med 12 procent.   

Färre sjukskrivs med utmattningssyndrom

Ulrik Lidwall säger att det är för tidigt att veta om minskningen av stressrelaterade diagnoser är början på en långsiktig trend.  

Ulrik Lidwall
Ulrik Lidwall Foto: Lars Ingels

– Vi har generellt upp- och nedgångar i sjukfrånvaron. I en högkonjunktur kommer till exempel fler in på arbetsmarknaden och kan bli sjukskrivna. 

Även i Skandias rapport Sveriges sjukaste yrken 2026 konstateras att orsaken till minskningen är oklar. Teorier som förs fram är till exempel ökat fokus på arbetsmiljö och psykisk hälsa, hormonbehandling vid klimakteriebesvär, förändrade sjukskrivningsmönster och en osäker arbetsmarknad där fler kanske väljer att ”bita ihop”.  

Försäkringskassans statistik visar inte, enligt Ulrik Lidwall, att några andra diagnoser har ersatt utmattningssyndrom. 

– Det finns risk att de som verkligen behöver få hjälp av vården att hantera den belastning som har orsakat symtomen och eventuellt en sjukskrivning inte får det, att man tappar dem, säger Ingibjörg Jonsdottir. 

En annan möjlig förklaringen till att färre får diagnosen är enligt Ingibjörg Jonsdottir att läkarna har blivit bättre på att sortera bort det som inte är utmattningssyndrom och inte kräver sjukskrivning.  

Vad ersätter diagnosen utmattningssyndrom?

Innan diagnosen utmattningssyndrom fanns fick patienter med symptom som extrem trötthet, koncentrationsstörningar och nedstämdhet ofta en depressionsdiagnos.

Hälsa

”Ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag”

Kamilla Kvarntorp Publicerad 18 november 2026, kl 06:00
”Ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag”
Porträtt av Jonas Eriksson inomhus.
”Ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag”

Ingibjörg Jonsdottir ser en risk för felbehandling om depression skulle ersätta utmattningssyndrom; till exempel att antidepressiva läkemedel ges i stället för att det tas ett helhetsgrepp om ohälsan. Hon betonar vikten av att utreda orsaken till ohälsan parallellt med att det görs en medicinsk bedömning.

– Utmattningssyndrom är ett tillstånd som har orsakats av allvarlig stress och överbelastning. Man tillfrisknar inte om orsaken inte förändras. Då vi vet att arbetsplatsen spelar en roll i sammanhanget är det viktigt att så många som möjligt av de berörda individerna får hjälp av företagshälsovården.

Ulrik Lidwall tror att det kan bli kortare sjukskrivningar om utmattningssyndrom ersätts med diagnoser där kortare sjukskrivning rekommenderas, till exempel akut stressreaktion. Han konstaterar samtidigt att patienterna kan ha exponerats för till exempel överbelastning på jobbet under lång tid och att återhämtningstiden därför kan bli lång.   

– Då är det läkarens utmaning att etablera att det är rimligt med en längre sjukskrivning än vad som anges i Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd.   

Så kan sjukskrivningen påverkas när diagnosen försvinner

Charlotte Wallin
Charlotte Wallin Foto: Lisa Nilsson Carlsson

Charlotte Wallin, chefsläkare på företagshälsan Feelgood, berättar att färre diagnostiseras med utmattningssyndrom hos dem sedan det våren 2025 stod klart att diagnosen försvinner.

– Vi ser en liknande trend hos oss som i samhället i stort, men har inga absoluta siffror. Vi har inte tagit beslut om att diagnosen inte får användas, men man bör överväga om annan diagnos är möjlig att använda, säger hon.

Charlotte Wallins bild är att det framför allt är olika stressdiagnoser som ersätter utmattningssyndrom. 

Om en patient får diagnosen utmattningssyndrom nu finns det enligt henne risk för att Försäkringskassan gör en ny bedömning av rätten till sjukpenning när diagnosen måste ersättas. 

– Man kan ha haft bra kontakt med en handläggare som har förstått behovet av återhämtning. Plötsligt får man en ny handläggare som omedelbart avslår begäran om sjukpenning.

Torbjörn Vedberg
Torbjörn Vedberg Foto: Falck

Företagshälsovårdsföretaget Falck har inte undersökt om utmattningssyndrom har börjat att fasas ut hos dem. Men Torbjörn Vedberg, medicinskt ledningsansvarig, tror att vissa läkare kan ha börjat ställa diagnoser som depression, ångest och krisreaktion i stället.  Anledningen är att det inom diagnosen utmattningssyndrom kan dölja sig depressiva besvär, ångest och stressreaktion, förklarar han. 

Hos företagshälsan Avonova finns däremot inga tecken på utfasning, enligt psykolog Per-Nicklas Olofsson.  

–  Det är den diagnos som hittills bäst beskriver symptomen. Hur symtomen ska diagnostiseras senare vet vi inte ännu, vi inväntar fortfarande Socialstyrelsens rekommendationer. 

Kan mer specifika diagnoser ge bättre behandling?

Per-Nicklas Olofsson
Per-Nicklas Olofsson Foto: Sarah Saverstam

En fördel med att utmattningssyndrom tas bort är enligt Per-Nicklas Olofsson att diagnostiseringen blir mer specifik. Han menar att till exempel en ångest- eller npf-diagnos kan finnas i bakgrunden, som då blir bättre utredd och behandlad. 

Torbjörn Vedberg delar den uppfattningen.  

– Läkaren kan behöva tänka ett varv till på hur behandlingen ska läggas upp specifikt efter den diagnos som ges.

Charlotte Wallin är däremot osäker på om mer specifika diagnoser, som depression och ångest, leder till effektivare behandling. 

– Det är inte säkert att det hjälper att få en medicin mot depression. Den underliggande problematiken måste också åtgärdas. Man kan helt och hållet missa den skadliga arbetsmiljön som i vissa fall ställer orimliga krav, säger hon och tillägger:

– Då skuldbeläggs den enskilda individen, som känner att hen inte duger och inte klarar av sitt uppdrag. Den som blir sjukskriven kommer sedan tillbaka till samma arbetsmiljö och riskerar att återinsjukna eller känner sig tvingad att byta arbete.

Hälsa

Socialstyrelsen: "Viktigt att inte klumpa ihop alla med utmattningssyndrom"

Kamilla Kvarntorp Publicerad 18 november 2026, kl 05:58
Socialstyrelsen: "Viktigt att inte klumpa ihop alla med utmattningssyndrom"
Porträtt på Sofia von Malortie på Socialstyrelsen bredvid en bild på Socialstyrelsens huvudkontor.
Socialstyrelsen: "Viktigt att inte klumpa ihop alla med utmattningssyndrom"
Hälsa

Socialstyrelsen: Oklart vad som ersätter utmattningssyndrom

Om drygt ett år försvinner diagnosen utmattningssyndrom. Men det är fortfarande oklart vilka diagnoser som ska användas i stället. Nu arbetar Socialstyrelsen med nya rekommendationer för hur patienterna ska utredas och behandlas.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 18 november 2026, kl 05:58
Porträtt på Sofia von Malortie på Socialstyrelsen bredvid en bild på Socialstyrelsens huvudkontor.
Flera redan etablerade diagnoser kan bli aktuella när utmattningssyndrom försvinner, enligt Sofia von Malortie på Socialstyrelsen. Myndighetens nya nationella riktlinjer ska publiceras i slutet av oktober 2027. Foto: Socialstyrelsen/Lars Pehrson/SvD/TT.

Bakom diagnosen ryms patienter med delvis olika besvär och behov. Det gör arbetet med de nya rekommendationerna komplicerat.

– Det är ett omfattande arbete att vaska fram den kunskap som finns om vilken utredning och behandling som fungerar bäst för de är patienterna, säger Sofia von Malortie, enhetschef på Socialstyrelsen. 

Sofia von Malortie
Sofia von Malortie Fredrik Söderberg Bruce

Hon menar att det finns flera undergrupper bland dem som i dag får diagnosen utmattningssyndrom, som kan behöva olika stöd och behandling. 

– Det är viktigt att inte klumpa ihop alla till en grupp. Lite som vi kanske gör nu.  

Det är ännu oklart vilka diagnoser som kommer att ersätta utmattningssyndrom. Enligt Sofia von Malortie kan det bli fråga om flera olika redan etablerade diagnoser, beroende på individens symtombild.

Utmattningssyndrom ska användas tills riktlinjerna ändras

Hon anser inte att det finns någon anledning att ersätta utmattningssyndrom med andra diagnoser redan nu. 

– Vi brukar säga att riktlinjer och rekommendationer gäller tills de ersätts.  

Enligt Socialstyrelsens nuvarande beslutsstöd rekommenderas sjukskrivning vid utmattningssyndrom på heltid eller deltid i upp till ett år och ibland mer om det finns kvarstående kognitiva svårigheter. 

Nya riktlinjer kommer 2027

Rekommendationerna om vilken sjukskrivningstid som är lämplig för olika stressdiagnoser kan, enligt henne, komma att ändras. 

– Men det är viktigt att inte mekaniskt följa det som står i beslutstödet. Varje patient måste få en individuell bedömning. 

De nationella riktlinjerna ska publiceras i slutet av oktober 2027. 

Hälsa

”Ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag”

Kamilla Kvarntorp Publicerad 18 november 2026, kl 06:00
”Ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag”
Porträtt av Jonas Eriksson inomhus.
”Ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag”