Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Semesterdrickande kan leda till missbruk

Många dricker mycket och ofta under semestern. En vana som kanske funkar så länge du är ledig, men som är svårare att klara vardagen och jobbet med. Semesterdrickande kan dessutom leda till alkoholism.
Linnea Andersson Publicerad
Hasse Holmberg / Scanpix /TT
Många dricker betydligt mer och oftare under semestern än de gör i vanliga fall. Hasse Holmberg / Scanpix /TT

Äntligen långledigt efter en stressig vår på jobbet! Många känner säkert att de är värda både ett och två glas vin till grillmiddagen och efter en lång och mörk vinter har man kanske till och med gjort sig förtjänt av en öl i solen redan vid lunchtid.

Visst ska man se till att njuta och slappna av under semestern, men att dricka alkohol varje dag fem veckor i sträck är inte helt oproblematiskt. Att komma tillbaka till jobbet och vardagsrutiner med tidiga morgnar kan kännas nog så kämpigt och inte blir det bättre av alkoholabstinens.

På organisationen Alna, som jobbar med skadligt bruk i arbetslivet, får man in många samtal i augusti och september från chefer som är oroliga över någon medarbetare.

- Ofta är det frågor om personer som varit lite på glid innan och som cheferna funderat på redan före sommaren. Sedan blir det uppenbart efter semestern att det inte har blivit någon förbättring eller till och med en försämring under sommaren, säger Magnus Nykvist på Alna.

Att det kommer många frågor efter semestern kan också bero på att man på många arbetsplatser har det stressigt innan semestern och därför inte hinner ta tag i problematiken. På Alna märker man ofta att när det kommer in få frågor under våren blir det fler frågor till hösten och tvärtom. Samtalen till Alna kan dessutom handla om saker som har skett på arbetsplatsen när ordinarie chefer har varit borta och som behöver redas ut.

Än så länge är det för tidigt att sia om hur årets höst blir eftersom många inte kommit tillbaka från semestern.

Så hjälper du en kollega:

  • Tidiga signaler är ofta beteendeförändringar som att han eller hon är mer lättretlig och tröttare.
     
  • Ett annat tecken kan vara att kollegan inte sköter sina arbetsuppgifter fullt ut. Men var försiktigt med att ta över jobb som han eller hon inte mäktar med, det kan vara en björntjänst för en som hamnat i ett missbruk. Sätt tydliga gränser.
     
  • Kollegor märker ofta mycket tidigare om något inte står rätt till hos en medarbetare än vad chefer gör. Misstänker du att en arbetskamrat är på väg in i eller redan har hamnat i ett missbruk så tala antingen med närmaste chef, HR-avdelningen eller ditt skyddsombud.
     
  • Den största anledningen till att man struntar i att ta upp sin oro över en kollega med chefen är att man tror att han eller hon riskerar att förlora jobbet, men de flesta arbetsplatser har en policy för hur man ska hjälpa en medarbetare med ett missbruk.

Alna

Alna ger ger råd, stöd och utbildning i frågor som rör alkohol, läkemedel, droger, spel, med mera i arbetslivet.

Alnas ägare och huvudmän är Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och landsting, Arbetsgivarföreningen KFO, IDEA (Arbetsgivarförbundet för ideella organisationer), LO, TCO och Saco.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket