Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Semesterdrickande kan leda till missbruk

Många dricker mycket och ofta under semestern. En vana som kanske funkar så länge du är ledig, men som är svårare att klara vardagen och jobbet med. Semesterdrickande kan dessutom leda till alkoholism.
Linnea Andersson Publicerad
Hasse Holmberg / Scanpix /TT
Många dricker betydligt mer och oftare under semestern än de gör i vanliga fall. Hasse Holmberg / Scanpix /TT

Äntligen långledigt efter en stressig vår på jobbet! Många känner säkert att de är värda både ett och två glas vin till grillmiddagen och efter en lång och mörk vinter har man kanske till och med gjort sig förtjänt av en öl i solen redan vid lunchtid.

Visst ska man se till att njuta och slappna av under semestern, men att dricka alkohol varje dag fem veckor i sträck är inte helt oproblematiskt. Att komma tillbaka till jobbet och vardagsrutiner med tidiga morgnar kan kännas nog så kämpigt och inte blir det bättre av alkoholabstinens.

På organisationen Alna, som jobbar med skadligt bruk i arbetslivet, får man in många samtal i augusti och september från chefer som är oroliga över någon medarbetare.

- Ofta är det frågor om personer som varit lite på glid innan och som cheferna funderat på redan före sommaren. Sedan blir det uppenbart efter semestern att det inte har blivit någon förbättring eller till och med en försämring under sommaren, säger Magnus Nykvist på Alna.

Att det kommer många frågor efter semestern kan också bero på att man på många arbetsplatser har det stressigt innan semestern och därför inte hinner ta tag i problematiken. På Alna märker man ofta att när det kommer in få frågor under våren blir det fler frågor till hösten och tvärtom. Samtalen till Alna kan dessutom handla om saker som har skett på arbetsplatsen när ordinarie chefer har varit borta och som behöver redas ut.

Än så länge är det för tidigt att sia om hur årets höst blir eftersom många inte kommit tillbaka från semestern.

Så hjälper du en kollega:

  • Tidiga signaler är ofta beteendeförändringar som att han eller hon är mer lättretlig och tröttare.
     
  • Ett annat tecken kan vara att kollegan inte sköter sina arbetsuppgifter fullt ut. Men var försiktigt med att ta över jobb som han eller hon inte mäktar med, det kan vara en björntjänst för en som hamnat i ett missbruk. Sätt tydliga gränser.
     
  • Kollegor märker ofta mycket tidigare om något inte står rätt till hos en medarbetare än vad chefer gör. Misstänker du att en arbetskamrat är på väg in i eller redan har hamnat i ett missbruk så tala antingen med närmaste chef, HR-avdelningen eller ditt skyddsombud.
     
  • Den största anledningen till att man struntar i att ta upp sin oro över en kollega med chefen är att man tror att han eller hon riskerar att förlora jobbet, men de flesta arbetsplatser har en policy för hur man ska hjälpa en medarbetare med ett missbruk.

Alna

Alna ger ger råd, stöd och utbildning i frågor som rör alkohol, läkemedel, droger, spel, med mera i arbetslivet.

Alnas ägare och huvudmän är Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och landsting, Arbetsgivarföreningen KFO, IDEA (Arbetsgivarförbundet för ideella organisationer), LO, TCO och Saco.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.