Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
När jag läser en artikel om den enorma energi som Erica Palmcrantz Aziz har fått av raw food och hur ren mat kan hjälpa en att förstå kroppens signaler beslutar jag mig för att pröva själv i tio dagar.
Först vill jag veta mer.
Efter att ha skrivit två böcker om raw food, en tredje ges ut i mars 2012, kallas Erica Palmcrantz Aziz för raw food-inspiratör. Men för sex år sedan fattades gnistan. Hon var inne i en dyster period och hon hade tröttnat på sitt jobb som ekonom och marknadsförare.
Hon sa upp sig, till mångas förtret, hon hade ju inga planer, och reste till en kusin i USA vars familj åt raw food. Över en natt gick också hon över till 100 procent raw, närproducerad och ekologisk mat och åt det i tio veckor.
- Mina trivselkilon försvann, min mage blev lugn och mitt blodsocker blev stabilt. Men det första jag lade märke till var att jag fick en sådan hög energinivå och att jag kände en stor glädje till livet, säger Erica Palmcrantz Aziz.
Raw food består bland annat av frukt, grönsaker, nötter, frön, rotsaker, bär, alger, groddar, vissa sädesslag, kallpressade oljor och honung. Inget får blir varmare än 42 grader. Vid hetare temperaturer förlorar enzymerna sin aktivitet.
Varför är det viktigt med aktiva enzymer?
- För att hjälpa kroppens självläkningsförmåga är det oerhört viktigt att bevara enzymerna aktiva. De ger våra celler sprakande energi och de behövs för att bryta ned maten så bra som möjligt.
Vad finns det mer för fördelar?
- Många säger att de känner sig mer levande, har mer energi, bättre hälsa, tänker klarare och är mer i samklang med sin kropp och universum. Maten är också klimatsmart. Det mesta som blir sopor går att kompostera och man behöver heller inte använda spis eller mikrovågsugn. Eftersom vi dessutom väljer att handla ekologiska varor hjälper vi till att bevara vår jord och sänder en tanke till dem som odlat vår mat.
Blir du aldrig sugen på något varmt vintertid, som en soppa eller en kopp te?
- Jag äter mestadels raw food men känner jag för en varm soppa tar jag det. Jag tror på att äta det som känns rätt och riktigt just nu, det bästa för min kropp. Så min andel raw food varierar mellan 80 och 100 procent.
- De personer som lever på raw food till 100 procent dricker inte ens hett te utan brygger sitt te i solen i stället. Ibland blötlägger jag te över natten och silar av bladen på morgonen.
På din hemsida säger du att raw food är en livsstil.
- Många kändisar förespråkar kosten som ett sätt att hålla sig unga, energiska och slanka. I USA, främst i New York, Kalifornien och Florida blir livsstilen mer och mer utbredd.
- Man behöver inte gå över till 100 procent för att få mer energi. Det gäller att pröva vad som är bäst för dig. Kanske räcker det med att undvika socker, vetemjöl, ägg och mjölkprodukter i efterrätterna eller att byta ut den vanliga lunchen eller middagen mot en stor härlig sallad.
Läs mer om Erica Palmcrantz Aziz här.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
